Jag beskriver i detta examensarbete FMT (Funktionsinriktad MusikTerapi) utifrån följande aspekter: historisk bakgrund, teoretisk grund och praktisk tillämpning. Mitt syfte har varit att undersöka om, och i sådant fall hur, man i FMT kan stimulera en individ att utveckla sin förmåga att Samverka. Det har jag gjort utifrån följande frågeställning: Hur kan FMT-metoden användas för att påverka förmågan att Samverka? Undersökningen bygger på fallbeskrivningar av två individer med Down syndrom, med vilka jag arbetat under min praktik. Den utgår därtill från dels fakta kring FMT-metoden, dels kunskap förmedlad via ett finskt projekt om hur samspel kan främjas hos individer med svår utvecklingsstörning.

Denna studie fokuserar på Samverkan mellan äldreomsorgens sektioner hemtjänst och hemsjukvård i två västsvenska kommuner. Våra huvudfrågor är; Hur ser organisationernas organisering av Samverkan ut och vilka förutsättningar för Samverkan ges det för medarbetarna? När ska man Samverka? Vad ska man Samverka om? Finns det hindrande och främjande faktorer för Samverkan? Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med chefer på två nivåer inom organisationerna. Tidigare forskning om Samverkan, professionsteori, nyinstitutionell teori, teori om tvärprofessionella grupper och gruppteori är applicerad på materialet för att förstå fenomenet Samverkan.Studien visar att det är många faktorer som spelar in för att åstadkomma en fungerande Samverkan mellan olika professioner. Vi ser hur Samverkan kan struktureras på ett medvetet och genomtänkt sätt och vi ser hur Samverkan blir godtycklig när det inte finns en medveten strukturering.

Denna undersökning syftar till att skapa större förståelse för hur specialläraren och specialpedagogen önskar Samverka med svenskläraren i arbetet med att optimera läsutvecklingen hos elever i lässvårigheter. Ämnet avgränsades till elever på högstadienivå, och vald metod för uppsatsen var den kvalitativa forskningsintervjun. Två informanter, en speciallärare och en specialpedagog, ingick i undersökningen. Undersökningen utgick från det sociokulturella och det relationella perspektivet. Resultatet visade att speciallärarens och specialpedagogens uppfattningar om hur man bör Samverka med svenskläraren härstammar från två skilda pedagogiska perspektiv..

Samverkan sker i många olika former och inom många olika områden. I människohanterande yrkeskategorier så som skola och socialtjänst bedrivs Samverkan ofta med målsättningen att tillsammans med andra parter hjälpa en individ som behöver någon form av insats från samhället. Men även om många vill Samverka för att en gemensam insats är nödvändig så är långt ifrån alla positivt inställda till Samverkan. Varför? Jo för att det många gånger inte fungerar på ett önskvärt sätt.

Säljö (2000) menar att människan bäst lär och utvecklas genom kommunikation och interaktion med varandra. Han menar att vi lär utifrån den situation som vi befinner oss i. Det är med utgångspunkt i hans tankar som detta arbete framkommit. Det är ett arbete som bygger på en kvalitativ undersökning. Genom halvöppna intervjuer har försök gjorts med att försöka få fram hur några rektorer och lärare på några skolor i Karlskrona kommun Samverkar i arbetslag.

Jag har i arbetet försökt ge en bild av de funktionsvårigheter en lärare möter i sin dagliga yrkesutövning, med fokus på ADHD samt de vanligaste överlappande diagnoserna. Det kan vara svårt att veta hur man ska förhålla sig till dessa. En av frågorna som diskuteras i litteraturen är om ADHD/ beror på biologiska- eller psykosociala orsaker. Detta är inte intressant i sig, men sett ur perspektivet att en del barn feldiagnostiseras är det relevant. Syftet med uppsatsen är att tydliggöra vilken grupp som har kompetensen inom de olika områdena och se på vilket sätt grupperna kan komplettera varandra.

Samverkan i strategiska nätverk kan ge både positiva och negativa konsekvenser för de företag som deltar. Ökad kunskap om dessa konsekvenser kan bidra till att skapa fler framgångsrika nätverk. Syftet med denna uppsats var att förklara Samverkan mellan företag i strategiska SME-nätverk genom att undersöka olika fördelar och nackdelar som påverkar företagens vilja att Samverka och därmed även nätverkets framgång. Fallstudien av nätverket BDX visade att företag som naturligt är konkurrenter kan vinna fördelar genom att Samverka, att det kan löna sig för företag att konkurrera tillsammans. Genom att utföra intervjuer och telefonenkäter samlades data in inom nätverket BDX.

Studien syftar till att undersöka på vilket sätt skola och socialtjänst Samverkar kring ungdomar. Studiens syfte är även att kartlägga verksamheternas attityder till och erfarenheter av, att Samverka med varandra. Med detta som grund vill vi diskutera och lyfta fram vad som motverkar respektive underlättar de olika organisationernas möjlighet att Samverka. Studiens frågeställningar är:1. Vilka Samverkansformer finns mellan skola och socialtjänst?2.

Studiens syfte är att visa hur och på vilket sätt två förskolor och förskoleklasser Samverkar för att stödja barnens övergång. Delsyftet är att lyfta fram och klargöra vilka fördelar och nackdelar som finns med olika sätt att Samverka kring övergångar. Studien besvarar följande frågor: Hur kan Samverkan mellan en förskola och en förskoleklass se ut? Vad finns det för fördelar och nackdelar med den Samverkan som finns mellan dem? På vilket sätt förbereds barnen inför övergången mellan respektive förskola och förskoleklass? Den metod som används i studien är av kvalitativ karaktär och har tagit hänsyn till de forskningsetiska principerna vid arbetets gång. Studien består av intervjuer med två förskollärare som arbetar i förskolan och tre förskollärare som arbetar i förskoleklass, en observation av en återträff i en förskola och även skriftliga dokument insamlade från förskolorna, i form av Samverkansplaner.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om fysisk planering kan Samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadområden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien består av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har också analyserats. Intervjuer med fysiska planerare och destinationsplanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess användbarhet för att få en djupare förståelse av en företeelse i samhället.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för planerare att samarbeta och skapa ett nytänkande om hur deras planering områden kan Samverka.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om fysisk planering kan Samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadområden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien består av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har också analyserats. Intervjuer med fysiska planerare och destinationsplanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess användbarhet för att få en djupare förståelse av en företeelse i samhället.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för planerare att samarbeta och skapa ett nytänkande om hur deras planering områden kan Samverka.

Bakgrund: Läroplanen (Lpo 94) talar i allmänna ordalag om att lärare skall Samverka med föräldrarna och vara ett stöd för föräldrarna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. De allmänna formuleringarna ger möjligheter för lärarna att vara flexibla i hur man Samverkar med föräldrar, men de kan även skapa osäkerhet inför hur man ska gå tillväga. Forskning visar att elevers lärande och utveckling kan främjas genom att lärare och föräldrar Samverkar. Dessutom bidrar detta till att skapa en positiv inställning till skolan hos eleverna. Syfte: Syftet med studien är att belysa de möjligheter som lärare i år 1-3 ser med föräldraSamverkan kring elevens lärande, samt om det är några områden eller ämnen som de anser vara särskilt viktigt att Samverka kring.

Uppsatsen har inriktats på att undersöka vad styrdokumenten, forskare och utredningar belyser när det gäller vilka förutsättningar och hinder det finns mellan förskollärare och lärare i grundskolan. Andra inriktningar som belysts är hur dessa pedagoger ska Samverka, varför och för vem de ska Samverka.Syftet med uppsatsen var att studera om pedagogerna kan komma närmare varandra i sin Samverkan och om styrdokumentens texter om Samverkan mellan dem är ouppnåbara. Studien visar att förskollärarna och grundskollärarna i grundskolan har svårt att närma sig i sin Samverkan med varandra. För att Samverkan mellan dessa pedagoger till fullo ska komma att uppnås måste de förutsättningar, som uppsatsen tar upp, finnas och hindren måste övervinnas.Studien visar även att både pedagogerna och barnen drar fördel av samarbetet. Pedagogerna för att de utvecklas professionellt och barnen för att de har tillgång till alla vuxna och att de får en mjukare övergång från förskolan till grundskolan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om fysisk planering kan Samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadområden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien består av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har också analyserats. Intervjuer med fysiska planerare och destinationsplanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess användbarhet för att få en djupare förståelse av en företeelse i samhället.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för planerare att samarbeta och skapa ett nytänkande om hur deras planering områden kan Samverka.

Syftet med studien är att förstå vad det finns för uppfattningar kring psykisk ohälsa i två olika elevhälsoteam samt hur dessa Samverkar och ser på ansvaret som skola för att arbeta med och förebygga psykisk ohälsa. Studien är av kvalitativ karaktär och insamlandet av empiri har skett genom individuella intervjuer med medlemmar i två elevhälsoteam. Empirin har analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet har visat på att oklarheter finns i arbetet kring psykisk ohälsa och hur svårt det är att veta hur långt skolans ansvar sträcker sig. Det har framkommit delade åsikter om synen på psykisk ohälsa och hur Samverkan ska fungera vilket visar att elevhälsoteamen har olika uppfattningar om hur de ska Samverka och arbeta med psykisk ohälsa.