Strategiska Samarbeten blir allt vanligare mellan företag. Dessvärre misslyckas många av dessa Samarbeten av en eller annan orsak. För att företagen inte skall misslyckas med sina Samarbeten är det viktigt att känna till karakteristika hos en samarbetspartner som kan påverka prestationen i företaget. Syftet med studien är att utveckla kunskap inom ämnesområdets strategiska Samarbeten genom att skapa en modell för att visa samband mellan en samarbetspartners karakteristika och prestation i ett företag. Vi har för studien tillämpat ett deduktivt tillvägagångssätt för att utifrån teorier skapa en grund för modellen.

Strategiska Samarbeten blir allt vanligare mellan företag. Dessvärre misslyckas många av dessa Samarbeten av en eller annan orsak. För att företagen inte skall misslyckas med sina Samarbeten är det viktigt att känna till karakteristika hos en samarbetspartner som kan påverka prestationen i företaget. Syftet med studien är att utveckla kunskap inom ämnesområdets strategiska Samarbeten genom att skapa en modell för att visa samband mellan en samarbetspartners karakteristika och prestation i ett företag. Vi har för studien tillämpat ett deduktivt tillvägagångssätt för att utifrån teorier skapa en grund för modellen.

De senaste decennierna har konkurrensen ökat mellan platser världen över. Det har blivit viktigare än någonsin för platser att aktivt marknadsföra sig för att attrahera människor och företag. Ett sätt att göra detta på är genom att involvera både offentliga och privata aktörer i platsmarknadsföringen. Denna studie undersöker vilken roll Samarbeten mellan Uppsala kommun och privata företag samt organisationer har i platsvarumärkesprocessen med avseende på platsidentitet och platsimage. Undersökningen gjordes genom intervjuer och en dokumentstudie där det framkom att denna typ av Samarbeten mellan offentliga och privata aktörer kan vara värdefulla vid platsmarknadsföring..

Tidigare forskning har påvisat vilken positiv verkan olika sorters Samarbeten har på innovationer. Interorganisatoriska Samarbeten är ett samlingsnamn för olika typer av Samarbeten mellan organisationer och dessa kan exempelvis vara nätverk, allianser och forsknings- och utvecklingsSamarbeten där det sistnämnda behandlas i vår studie. Organisationer som är involverade kompletterar varandra istället för att konkurrera med varandra. Interorganisatoriska Samarbeten uppstår när organisationer söker effektivitet och konkurrensfördelar. Genom att ingå i ett interorganisatoriskt samarbete uppstår en samarbetsfördel som uppnås genom att organisationerna kan tillverka och bistå med olika faktorer som andra organisationer inte kan eller har möjlighet till.

Problem: Vad är det som hindrar och/eller främjar Samarbeten mellan konkurrerande företag?Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som avgör varför företag väljer att samarbeta eller inte samarbeta med företag som de även konkurrerar med. Genom att undersöka detta kan förhoppningsvis slutsatser dras för att visa varför "coopetition" främjas eller begränsas (och då påvisa hur detta kan utvecklas för att skapa fler möjligheter för Samarbeten i framtiden).Teori: Som grund för den teoretiska referensramen ligger teorier kring konkurrens, samarbete och coopetition.Metod: Uppsatsen är författad utifrån en hermeneutisk kunskapssyn och ett induktivt angreppssätt (utifrån ett teoretiskt perspektiv) med en tillhörande kvalitativ undersökning. Intervjuer gjordes med fem företag inom IT-branschen.Resultat: Studien påvisar flertalet stöd och hinder för Samarbeten mellan konkurrerande företag. De främsta stöden som främjar Samarbeten är kompletterande ansvarsområden, tydlig rollfördelning, och möjligheten att ta sig an större uppdrag och konkurrenter medan de största hindrena mot Samarbeten är bristande förtroende, begränsad kundbas, direkt konkurrens och konkurrens kring personal..

Bakgrund: I och med den fokusering på kärnkompetenser som idag råder krävs det att organisationer besitter en god samarbetsförmåga. För att denna förmåga skall kunna utvecklas krävs det att det finns förutsättningar för lärande och kunskapsspridning i gränssnittet mellan organisationerna. Syftet: Syftet är att undersöka hur organisationer, genom organisationsstruktur samt styrning, internt kan skapa förutsättningar för lärande och kunskapsspridning i interorganisatoriska Samarbeten. Genomförande: Vår undersökning är en hermeneutisk undersökning av fallstudiekaraktär. Två fallföretag har använts, BT Products och Sapa Profiles, där vi studerat inköps- respektive säljavdelningen.

Många företag väljer att inleda Samarbeten med ideella organisationer som en del av sitthållbarhetsarbete. Sektoröverskridande partnerskap kräver väl genomtänkta val gällandepartnerorganisation, målsättningar och utformning, och hur samarbetet ska implementeras iföretagets verksamhet. Dessa val utgör steg i en process som leder till att organisationenintegreras i företagets verksamhet.I denna uppsats utreds hur enskilda varuhus inom företaget IKEA arbetar för att integreraideella organisationer i sin verksamhet. IKEA:s svenska varuhus arbetar med Samarbeten somstyrs centralt av företagets ledning och med lokala organisationer. I uppsatsen undersökslikheter och skillnader i integreringsprocessen mellan de två typerna av Samarbeten.Frågorna undersöks genom intervjuer på tre IKEA-varuhus, en representant från IKEAgruppenoch en mindre dokumentstudie.

Psykisk ohälsa bland ungdomar är ett folkhälsoproblem som kräver tidiga insatser. Syftet med denna studie var att beskriva hur högstadieskolor arbetade med socialt stöd för att främja en god psykisk hälsa bland elever. En kvalitativ intervjustudie gjordes med sex skolkuratorer i en stad i sydvästra Sverige. Kvalitativ analys användes som analysmetod där skolans insatser och skolans Samarbeten bildade två huvudkategorier med fyra underkategorier. Skolans insatser var de arbetssätt, metoder och Samarbeten som förekom i skolan och som användes av skolans olika aktörer för att främja elevernas hälsa.

Huvudsyftet med studien var att se i vilken grad det går att finna Samarbeten genom material- och/eller energiutbyten mellan närliggande anläggningar inom skogsindustrin i Sverige. Genom att göra en inventering av vilka anläggningar som finns inom skogsindustrin och sedan kontakta dessa, sammanställdes en lista över de olika anläggningarna och deras olika Samarbeten. Inventeringen gjordes med hjälp av olika branschorganisationer samt sökmotorer på Internet. Utöver detta besöktes också fyra intressanta fall för att ge en inblick i hur dessa Samarbeten kan se ut.Studien visar på att den här typen av Samarbeten existerar inom skogsindustrin och att drygt en tredjedel av de studerade anläggningarna har någon form av Samarbeten rörande dessa frågor. Detta pekar på att man inom skogsindustrin är långt framme när det gäller resursutnyttjande och att möjligheten att minimera sin energi- och materialanvändning hela tiden är en relevant fråga.Det finns med stor sannolikhet ännu fler sådana Samarbeten som inte framkommit vid undersökningen och en intressant aspekt är att vid de besök som gjordes upptäcktes Samarbeten som inte uppmärksammats vid tidigare kontakter.

Denna uppsats undersöker de spänningar - i språk, förståelse och kultur - som uppstår mellan de ekonomiska och kulturella fälten för kulturaktören i ett sponsorsamarbete, med fokus på finansiering, genomförande och resultat. Flerfallsstudien baseras på djupintervjuer med sex kulturaktörer i Stockholm, vars inställning till och erfarenheter av näringslivsSamarbeten skiljer sig åt. Empirin analyseras utifrån Pierre Bourdieus teorier om fält, kapital och habitus. Philip Kotler och Kevin Lane Kellers teorier om sponsring används för att förstå näringslivets incitament. Analysen är gjord utifrån ett institutionellt perspektiv och visar att en medvetenhet om ekonomiseringen i samhället i stort påverkar utfallet av kulturaktörens näringslivsSamarbeten.

Samtida diskursiva skeenden som en ekonomisering av det kulturella fältet och en estetisering av det ekonomiska fältet kan förklara att nya samarbetsformer mellan kultur och näringsliv möjliggjorts. Samarbetena har dock ännu inte konceptualiserats. Genom att vända blicken bort från sponsringsbegreppet och istället förstå Samarbetenas dynamik skapad i samarbetet per se, möjliggörs ett perspektiv, där förståelsen Samarbetenas dynamik tillåts införliva social interaktion och utveckling av attityder, värderingar, trosföreställningar och målsättningar. Utbytesrelationen kan då förknippas med andra former av utbyten än ekonomiska transaktioner, däribland kunskapsutbyte och lärande.Denna studie som syftar till att förstå Samarbeten mellan kultur och näringsliv har utvecklats runt två empiriska undersökningar av Samarbeten som uppfattades gå bortom sponsringsbegreppet. Fallstudierna utgjordes av samarbetet mellan S-Lab, en forskningsgrupp inom Telia och realtidskonstnärerna i Splintermind samt projektet ?Hör upp Stockholmare!?, i vilket konst- och designhögskolan Konstfack samarbetade med Gallerian, ett köpcentrum i centrala Stockholm.Tillsammans med tidigare teori och utvidgad förståelse, har tolkningen av de studerade fallen inneburit en studie i syfte att förstå Samarbetenas dynamik.

Titel: Bloggen i dagens medielandskap -­ En studie om bloggares Samarbeten med externa aktörerFörfattare: Lena Andersson och Amanda GryngeUppdragsgivare: More PR Kurs: Examensarbete i Medie-­ och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2013 Handledare: Marie Grusell Sidantal: 46 Syfte: att undersöka bloggares uppfattning om att samarbeta med externa aktörer. Metod och material: Kvalitativa respondentintervjuer. Analysen baseras på 9 intervjuer med bloggare.

Bakgrund: Genom vertikala Samarbeten i värdekedjan kan konkurrensfördelar skapas och parterna kan dra nytta av varandras kompletterande resurser. Brittiska aktörer inom dagligvaruhandeln har genom Samarbeten uppvisat stora vinster, men på den svenska marknaden förekommer samarbete i begränsad utsträckning. Syfte: Studiens syfte är att explorativt undersöka och ge ett kunskapsbidrag kring faktorer som hindrar fördjupade vertikala Samarbeten mellan handelsaktörer och leverantörer på den svenska marknaden för dagligvaruhandel. Genomförande: Empirisk data har samlats in genom totalt tolv intervjuer med handelsaktörer och leverantörer, varav fyra med brittiska aktörer. Studien är en komparativ fallstudie med explorativ inriktning.

I denna uppsats behandlas hur vertikala Samarbeten och begränsningar är reglerade i svensk och europeisk rätt och hur synen på vertikala begränsningar har förändrats. Uppsatsen försöker även att måla upp en gräns mellan tillåten och otillåten vertikal prisstyrning. Metoden är baserad på en rättsdogmatisk metod. Svensk konkurrensrätt är harmoniserad med EG- rätten. Konkurrensbegränsande Samarbeten är förbjudna enligt artikel 81 EG- fördraget/6§ konkurrenslagen.

Sammanfattning Titel: Nätoperatörers val av MVNO ? förutsättningar för lönsamma Samarbeten Författare: Charles Wade, Jesper Wiberg och Johan Öquist Handledare: Professor Allan T. Malm och doktorand Magnus Wide Nyckelord: Mobiltelefonibranschen, MVNO, nätoperatörer, resurser, marknadssegment Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera under vilka förutsättningar nätoperatörer kan skapa lönsamma Samarbeten med MVNOs. Metod: Uppsatsen utgår från nätoperatörens perspektiv och är en kvalitativ underökning. Teorin inleds med det resursbaserade synsättet och behandlar sedan marknadssegmentering, positionering och samarbetsteori med alliansteori som främsta inslag.