SYFTE: Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur tillverkare av storhushållsugnar och producenter av djupfrysta livsmedel för storhushåll samarbetar för att öka värdet för den gemensamma slutkunden ? storhushållet. METOD: Studien är av kvalitativ karaktär och kretsar runt djupintervjuer med nyckelpersoner inom livsmedelsbranschen och tillverkare av storhushållsugnar.TEORI: För att besvara uppsatsens syfte utgår vi från teorin om strategiska allianser ur ett resursbaserat synsätt, strategiska innovationer och strategisk positionering. RESULTAT: Vårt resultat kan kopplas till några konkreta punkter som presenteras nedan: ? Samarbeten mellan ugnstillverkare och livsmedelsproducenter efterfrågas var för den logiska grunden för strategiska allianser i branschen är stor.

Alla evenemang medför vissa planerade effekter. Många effekter som uppstår i värdsamhället är dock oplanerade och ibland även oönskade. Exempel på sådana effekter kan vara kulturella, sociala och fysiska eller miljömässiga förändringar. Evenemanget och dess omvärld påverkar varandra ömsesidigt. Det gäller för evenemangsarrangörer att vara medvetna om detta förhållande, att identifiera möjliga negativa effekter av evenemanget och kunna se dess möjligheter.

Syftet med undersökningen var att analysera och problematisera Samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer för att undersöka tre museipedagogers och tre lärares tankar och erfarenheter av Samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. Undersökningen visar att ett samarbete mellan skola och museum i historieundervisningen är något som upplevs som positivt och önskvärt, och att lärare och museipedagoger upplever en rad olika vinster med ett sådant samarbete. I undersökningen har dock även en rad hinder för en givande samverkan mellan skola och mu-seum identifierats. Dessa hinder är främst av organisatorisk art, men även fördomar och olika syn på kunskap kan utgöra hinder.

Rättsläget vad gäller beskattningen av FoU-Samarbeten i enkla bolag synes i vissa avseendenvara oklart. Trots detta har inkomstskatterättsliga implikationer av FoU-Samarbetenmellan företag inte behandlats i någon större utsträckning i doktrinen. Tyngdpunkten idenna uppsats ligger på den resultatfördelning och de förmögenhetsöverföringar som kanuppstå i samband med FoU-Samarbeten och de tänkbara inkomstskatterättsliga effektersom de för med sig. Vid en belysning av dessa transaktioner har vi funnit att det finns ettbehov av klargöranden för hur dessa skall behandlas inkomstskatterättsligt.Utifrån vår studie framgår det att samarbetsavtalet får en avgörande betydelse för beskattningeni enkla bolag. Den rådande uppfattningen synes alltså vara att ett bolagsavtal kan haskatterättslig verkan avseende inkomstfördelningen utan att en äganderättsförändring behöverske.

Kandidatuppsats i Företagsekonomi C, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, Ekonomistyrning, 2FE13E, VT 2014.Författare: Robin Arnefjord, Erik Davidsson & Alexander PerssonHandledare/Examinator: Petter BoyeMedbedömare: Jan AlpenbergTitel: Capellagården ?Hur Samarbeten och nätverk kan bidra till ökade intäkter Bakgrund: Capellagården är en fristående internatskola på södra Öland som likt många andra skolor av detta slag brottas med knappa resurser. Detta har lett till att Capellagården eftersökt alternativa sätt att effektivisera användningen av tillgängliga resurser samt genom nya Samarbeten och nätverk hitta nya intäkter.Syfte: Syftet är att beskriva hur Samarbeten och nätverk kan öka intäkternaför en skola som Capellagården. Detta görs i tre steg där vi inleder med att beskriva dagens situation för att sedan studera liknande skolor och slutligen identifiera utvecklingsmöjligheter.Metod: I studien så har vi använt oss av ett abduktivt angreppssätt samt en kvalitativ forskningsstrategi. Empirin har huvudsakligen hämtats från intervjuer med företrädare för tre hantverksskolor.Slutsats: Vi kan konstatera att Capellagården kan dra lärdom av andra skolors sätt att arbeta med Samarbeten och nätverk för att öka intäkterna.Exempelvis genom att användning av benchmarking.

Rättsläget vad gäller beskattningen av FoU-Samarbeten i enkla bolag synes i vissa avseendenvara oklart. Trots detta har inkomstskatterättsliga implikationer av FoU-Samarbetenmellan företag inte behandlats i någon större utsträckning i doktrinen. Tyngdpunkten idenna uppsats ligger på den resultatfördelning och de förmögenhetsöverföringar som kanuppstå i samband med FoU-Samarbeten och de tänkbara inkomstskatterättsliga effektersom de för med sig. Vid en belysning av dessa transaktioner har vi funnit att det finns ettbehov av klargöranden för hur dessa skall behandlas inkomstskatterättsligt.Utifrån vår studie framgår det att samarbetsavtalet får en avgörande betydelse för beskattningeni enkla bolag. Den rådande uppfattningen synes alltså vara att ett bolagsavtal kan haskatterättslig verkan avseende inkomstfördelningen utan att en äganderättsförändring behöverske.

Samarbeten mellan näringsliv och mindre konventionella samarbetspartners såsom olika bistånds- och frivilligorganisationer blir allt vanligare. Uppsatsens syfte är därför att undersöka vilka drivkrafter som finns hos de olika parterna för att samarbeta och samtidigt ge en övergripande bild av fenomenet genom att inkludera olika typer av Samarbeten. Uppsatsens icke-vinstdrivande aktör är Sida, en myndighet vars verksamhet delar många karaktärsdrag med NGOs. Sidas samarbete med tre olika företag studeras. Studien skedde genom insamling av sekundärdata och kvalititativa intervjuer och visar att företagens drivkrafter är delad monetär risk, möjlighet att tillämpa CSR, tillgång till tillväxtmarknader, expertis, affärsutveckling, legitimitet, olika nätverk, influera nya branschstandarder, undvika konfrontation och intern stolthet medan Sidas drivkrafter utgjordes av tillgång till företagens kärnkompetens, möjlighet att influera kommersiella aktörer, undvika konfrontation och långsiktighet.

SYFTE: Syftet med denna uppsats är att med Decuma som utgångspunkt kartlägga de möjligheter och svårigheter, som är specifika för ett born globalföretags förmåga att skapa en konkurrenskraftig position. METOD: Uppsatsen bygger på en fallstudie av Decuma för att få djupare insikt i problematiken kring born globals och hur de kan uppnå konkurrensfördelar genom strategiska relationer. Vi presenterar en bred fallstudie som sedan analyseras med utgångspunkt från vår teoretiska referensram som berör internationaliseringsprocessen för små hig-tech företag med behov av Samarbeten och relationer. SLUTSATSER: För att ett born globalföretag ska kunna skapa möjligheter på en global marknad är det viktigt att de har förmåga att bibehålla sin flexibilitet trots att de får större krav från marknaden i takt med att de växer. Det är även viktigt att företaget kan erbjuda en specialiserad och kundanpassad produkt.

Syftet med denna studie är att dels undersöka hur små turismaktörer som Stockholm Ghost Walk, Icebar samt Takvandring Sverige arbetar med sin marknadsföring. Dels undersöks även om och hur dessa aktörer samarbetar med Stockholm Visitors Board (SVB) i marknadsföringsfrågor.I denna studie har kvalitativ metod tillämpats, där intervjuer med en representant från respektive företag och innehållsanalyser av deras webbkanaler har genomförts. Den teoretiska utgångspunkten är till stor del hämtad ur Jörgen Elbes samt Yvonne von Friedrich Grängsjös avhandlingar om destinationsmarknadsmarknadsföring genom samarbete. Empirin visar att de tre aktörerna generellt har uppfattningen att de sköter sin marknadsföring själva och att SVB endast samarbetar med Stockholms största aktörer. Denna uppfattning delas med SVB.

Olika former av allianser har numera börjat utvecklas och bli allt mer vanliga. Eftersom det kan vara svårt att höras och synas försöker företag i allt större utsträckning göra det i nya sammanhang. Den mättade marknaden driver företag till att särskilja sig, vilket ofta med enklaste medel görs med deras varumärken. Varumärken är en stor resurs som används i detta syfte, och de får en allt större attraktionskraft. Företag som är mer varumärkesinriktade har också visat sig vara mer framgångsrika.Den här undersökningen avser behandla co-branding, som uppstår när två företag med distinkta varumärken inom samma eller olika branscher väljer att samarbeta.

Västerås är en stad som tidigare har förknippats med gurkor och industrier då ASEA, nuvarande ABB etablerades i Västerås 1883. Staden är idag relativt okänd för externa gäster, det är något som Västerås marknadsföringsorgan Västerås & Co vill ändra på. Arbetets syfte är att undersöka vad en värdskapssatsning kan ge för effekter på turismen och näringslivet i Västerås samt undersöka möjligheten att värdskapscertifiera de olika verksamheterna i Västerås. Litteraturstudier, intervjuer samt deltagande observationer har använts som metod. Teoriavsnittet tar upp värdskapsbegreppet samt Samarbeten inom organisationen för att sedan kunna jämföras med resultatet från intervjuerna och de deltagande observationerna.

För drygt ett decennium sedan började marknaden för tryckpapper att vika. Den svenska pappers- och massaindustrin fick en ny annorlunda konkurrent genom introduktionen av till exempel smarta telefoner och surfplattor. Utvecklingen har medfört att svenska pappers- och massaföretag i högre utsträckning har börjat titta på mer radikala innovationer i sin produktutveckling där nya användningsområden för träråvaran utforskas, en inriktning som kräver kompetenser utöver de som bolagen besitter internt.Studiens syfte är att undersöka olika samarbetsformer inom svensk pappers- och massaindustri för att kartlägga vilka faktorer som varit, och är, framgångsrika för produktinnovationer. Ambitionen är också att undersöka om det skett en förändring i Samarbetenas karaktär under de senaste 25 åren. De företag som deltagit i studien ärSCA, Södra Cell, Holmen/MoDo, Stora Enso, BillerudKorsnäs och Rottneros samt ett antal samarbetspartner till dem.Resultaten visar att såväl samarbetsformer som vilka aktörer svensk skogsindustri samarbetar med har förändrats i stor utsträckning.

Design används vanligen som något för att uppnå ökad konkurrenskraft. Oftast genom att differentiera och eller positionera produkter, tjänster och varumärken. Designbyråer har med sin specialkompetens sålt tjänster till företag i Sverige sedan femtiotalet. Förändringar i omvärlden som globaliseringen och internationaliseringen, tekniska utvecklingen samt ett förändrat kundbeteende har dock kommit att intensifiera konkurrensen för Svenska designbyråer.Med hänsyn till den problematik som lyfts fram är det intressant att se närmare på vilka faktorer som är viktiga för designbyråers långsiktiga överlevnad på en konkurrensutsatt marknad. Därmed blir syftet att undersöka och analysera förutsättningar för framgångsrika samarbetsformer mellan designbyrå och uppdragsgivare.

Den ekonomiska utvecklingen har tvingat företag att specialisera sig, och därmed söka Samarbeten externt för att få tillgång till de resurser som tidigare fanns internt. För att säkerställa inköp av dessa resurser har företag valt att genomföra inköpen genom nätverk av nära Samarbeten. Genom utvecklingen inom IT och med den skärpta konkurrens som globaliseringen bidragit till har behovet att skära kostnader ökat och omvända e-auktioner har börjat användas vid inköp. Syftet med denna uppsats är att jämföra användning av omvända e-auktioner med nätverksinköp, för att vidare kunna se vilka effekter användningen av omvända e-auktioner har ur säljarens perspektiv. Jämförelsen har gjorts med hjälp av teorier och modeller för de bägge inköpsmetoderna.

Inom hälso- och sjukvården spelar informationsteknologi en allt större roll för utvecklingen. Informationsteknologin har skapat nya förutsättningar där chansen till förbättrade vårdrutiner finns inom många områden genom att införa och utveckla användandet av telemedicin.Då vi tror att den telemedicinska potentialen kommer att användas i större utsträckning i framtiden känner vi att det finns ett intresse för en utredning av redan existerande Samarbeten inom telemedicin. Vi skrev denna uppsats med syftet att undersöka, identifiera och analysera vad som krävs för att möjliggöra ett effektivt telemedicinskt partnerskap inom sjukvården för att förbättra patientens vård, behandling och ta tillvara på de arbetsprocesser som skapas i och med ett telemedicinskt samarbete. Vi har analyserat två olika typer av telemedicinska Samarbeten. Vi har genom en kvalitativ undersökning, främst genom intervjuer, grundligt undersökt två av de bestående nätverken för att sedan analysera dessa med hjälp av den modell vi har sammanställt från de teorier om nätverk som vi utgått ifrån.Utifrån analysen om Konsensusnätverket är slutsatsen att samarbetet har lett till en förbättring av kvaliteten i behandlingarna.