Människor med rygg- och nackvärk utgör en stor patientgrupp inom primärvården. Många blir inte hjälpta av de behandlingsmetoder som erbjuds. Samtidigt efterfrågas Komplementär och Alternativ Medicinska (KAM) behandlingar allt mer från allmänheten. Behovet att öka hälso- och sjukvårdens kunskap om KAM som behanlingsalternativ sågs. Studiens syfte var att beskriva människors erfarenheter i samband med rygg- och nackvärk och reflexologisk behandling.

Forskningen har visat att meditation fo?r med sig stora fo?rdelar fo?r uto?varen men det saknas helta?ckande kunskap om vad det a?r i meditationen som a?r sa? gynnsam. Vi testade da?rfo?r zen- buddhismens pa?sta?ende om att ryggens position gynnar va?r koncentrationsfo?rma?ga. Detta skedde genom att underso?ka sambandet mellan kroppsposition, koncentrationsfo?rma?ga och minne.

Bakgrund: Immobilisering a?r en vedertagen omva?rdnadsa?tga?rd inom dagens prehospitala traumava?rd, detta trots att det inte finns na?gra randomiserade kontrollerade studier anga?ende a?tga?rden. Ma?nga studier har dock visat att riskerna med immobilisering a?r ma?nga varfo?r det a?r viktigt att underso?ka omva?rdnadshandlingen na?rmare.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka fo?rekomsten av radiologiskt faststa?llda spinala skador hos patienter som immobiliserats prehospitalt efter trauman, samt pa? vilka indikationer denna immobilisering gjordes.Metod: En kvantitativ retrospektiv studie da?r 288 journaler granskades i ambulansens journalsystem MobiMed 3.0 och i sjukhusets journalsystem Cosmic. Da?refter analyserades resultaten i SPSS deskriptivt och grafiskt, med chi2-test samt med oberoende t-test.Resultat: Resultatet visade att av de 246 patienter som genomga?tt en radiologisk underso?kning fanns en konstaterad spinal skada hos 48 patienter, vilket motsvarade cirka 17 %.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om ett 5-veckors enkelt styrketräningsprogram i hemmet minskar den upplevda smärtan hos personer med fibromyalgi.Metod: Antal deltagare med fibromyalgi var 10 stycken som rekryterades för att genomföra ett 5 veckors träningsprogram med fokus på styrka i buk-, rygg- och magmuskulatur. Före och efter träningsprogrammet mättes styrka (rygg, mage och ben ? 3 tester) och smärta (Visual Analog Skala - VAS). Fyra frågor kring smärta besvarades med VAS-skala. Skillnad mellan undersökning före påbörjad träning (pretest) till undersökning efter avslutad träning (posttest) analyserades. Wilcoxons rangtest användes för att undersöka om där fanns en signifikant skillnad mellan pretest och posttest.Resultat: Efter avslutat träningsprogram hade inte smärtan förbättrats.

Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur gravida kvinnor med rygg/bäckensmärta upplever Basal Kroppskännedom. Sex gravida kvinnor med smärta från ländrygg/bäckenleder övade BK i grupp, en timme/vecka under 9 veckor. Mätmetoderna var både kvantitativa: ortopedisk medicinsk ryggundersökning som inkluderade 4 P(Posterior Pelvic Pain Provoking test) och IntervjuSkala för Kroppsjaget (ISK) och kvalitativ: upplevelserapporter. ISK som kvantitativ mätmetod visade sig ej vara tillräcklig för att belysa upplevelserna. Upplevelserapporterna beskrev en positiv utvecklingsprocess hos samtliga kvinnor, motsvarande de fyra existensnivåerna som BK bygger på.

McKenziemetoden är en undersöknings- och behandlingsform för rygg- och nackbesvär som har utvecklats av Robin McKenzie, sjukgymnast från Nya Zeeland. Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning steg B- utbildade sjukgymnaster använder och upplever metoden. Vi var även intresserade av att utreda med vilka behandlingsformer metoden integreras samt orsaken till varför inte alla sjukgymnaster fullföljer utbildningen. Enkäter skickades ut till 110 steg B-utbildade sjukgymnaster. Resultatet visade att sjukgymnasterna använder sig mest av metoden vid såväl undersökning som behandling av lumbalcolumna.

Vår yrkesmässiga erfarenhet som hälsopedagoger har fått oss intresserade av att undersöka den pedagogiska aspekten av det lärande som rehabiliteringsdeltagare gör som hälsobefrämjande aktivitet i samband med en arbetslivsinriktad rygg- och nackrehabilitering vid Svenska Rygginstitutet AB. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall på vilket sätt en arbetslivsinriktad rygg- och nackrehabilitering bidrar till deltagarens lärande, insikter och befrämjande av hälsa. Fyra deltagare som genomgått en sådan rehabilitering intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades för vidare analys utifrån kvalitativ narrativ metod. Undersökningens resultat visar att upplägg där aktivt lärande betonas och informationsförmedling samt reflektion varvas med att praktiskt få prova på och erfara, gör förvärvande av såväl nya insikter och kunskaper som ökad förståelse möjligt och tillgängligt.

Det finns ett samband mellan en sko som sitter dåligt och besvär i fötter och valet av sko är därför viktigt. Det är inte bara foten som påverkas av dess funktion utan även knä, bäcken och ländrygg kan påverkas. Syftet med studien var att undersöka användandet av converseskor och förekomst av besvär i fötter, underben och rygg hos ungdomar. En enkätstudie gjordes på två olika skolor och fylldes i av ungdomar över 18 år. Enkäten innehöll frågor om skovanor och besvär.

BAKGRUND: Datoranvändningen i samhället ökar och det har visats att datoranvändning är associerat med självupplevda ryggbesvär hos skolelever Författare till tidigare studier har efterfrågat forskning på hållningens samt datoranvändningens effekter på muskuloskeletala besvär. SYFTE: Syftet med studien var att undersöka om det finns någon skillnad i hållning samt upplevda besvär mellan fysiskt inaktiva unga män med hög datakonsumtion och fysiskt aktiva unga män med låg datakonsumtion i årskurs tre på gymnasiet. METOD: Tjugo unga män rekryterades till en fysiskt aktiv respektive inaktiv grupp. Undersökningen genomfördes med hjälp av Bunkans hållningsstatus i stående samt ett frågeformulär om besvär från rörelseorganen. RESULTAT: Den aktiva gruppen hade mer tillfredsställande hållning än den inaktiva gruppen.

Bakgrund: Sjukskrivningsstatistiken för nack- och ryggsmärta är hög både i Sverige och andra västländer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om personer som har statiska och eller stillasittande arbeten eller utför tunga lyft upplever att de känner mindre smärta i rygg och nacke efter att de deltagit i ett styrketräningsprogram jämfört med hur de kände sig innan träningen startade. Metod: Vi använde oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem deltagare. Vi valde kvalitativ metod för att deltagarna skulle få berätta om sina upplevelser med egna ord och tala fritt kring ämnet.Resultat: Nästan alla deltagarna upplevde positiva effekter av styrketräningen såsom minskad smärta och mer ork. Diskussion: En del deltagare märkte skillnad i minskad smärta väldigt snabbt. Anmärkningsvärt var också att nästan alla dessa unga deltagare i studien hade upplevt rygg- och nacksmärta.

Vår yrkesmässiga erfarenhet som hälsopedagoger har fått oss intresserade av att undersöka den pedagogiska aspekten av det lärande som rehabiliteringsdeltagare gör som hälsobefrämjande aktivitet i samband med en arbetslivsinriktad rygg- och nackrehabilitering vid Svenska Rygginstitutet AB. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall på vilket sätt en arbetslivsinriktad rygg- och nackrehabilitering bidrar till deltagarens lärande, insikter och befrämjande av hälsa. Fyra deltagare som genomgått en sådan rehabilitering intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades för vidare analys utifrån kvalitativ narrativ metod. Undersökningens resultat visar att upplägg där aktivt lärande betonas och informationsförmedling samt reflektion varvas med att praktiskt få prova på och erfara, gör förvärvande av såväl nya insikter och kunskaper som ökad förståelse möjligt och tillgängligt.

Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens självskattning/upplevelse av smärta i rygg, leder och muskler samt sömn, vila och återhämtning. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det finns några skillnader i nämnda besvär relaterat till kön och yrkeskategori. Data samlades in med enkäter och personal vid fyra ambulansstationer i Mellansverige deltog i studien. Sammanlagt delades 110 enkäter ut och 89 enkäter besvarades (svarsfrekvens 81 %). Resultatet avseende själskattad smärta visade att 53 personer (59,6 %) uppgav att de hade haft ländryggsbesvär de senaste 12 månaderna.

Denna jämförande studie på magisternivå gjordes bland styckare på ett företag i Sverige. Studien gjordes i syfte att utreda hur styckare påverkas av de två vanligast förekommande arbetsuppläggen - arbete vid enkelbord och arbete vid linje. Åtta styckare deltog i studien. Ena veckan arbetade deltagarna vid enkelbord, med ackordslön, andra veckan arbetade de vid linje med maskinstyrt tempo, med lön som sätts utifrån takten på bandet. Stress mättes subjektivt med stress-energi-formuläret.

Syfte och frågeställningar: Den här uppsatsens syfte var att ta reda på personalens upplevda hälsa och fysisk arbetskapacitet, fysiska krav i arbetet, samt motionsvanor inom Stockholms Stadsmission. Frågeställningarna var: Hur kan olika individers upplevda hälsa och fysiska krav i arbetet se ut inom skilda yrkesområden på ett och samma företag? Kan den fysiska arbetskapaciteten inom olika yrkesområden påverkas av motionsvanor? Kan rökning vara en faktor som påverkar upplevd hälsa och motionsvanor?Metod: Datainsamlingen bestod av enkätundersökning, stegmätning samt steptest för beräkning av syreupptagningsförmågan. Undersökningen omfattade 48 personer från tre arbetsområden: administration, butik och restaurang. De utgjordes av 31 kvinnor och 17 män i åldrarna 19 till 63 år med en medelålder på 38 ± 14 år.

Islandshästen växer sig som ras större och större i Sverige, främst genom turridning och ridskolor men även inom tävling och avelssammanhang. Det är en ras som beskrivs som en lugn och trygg häst som ska klara av att bära mer vikt än de flesta andra raser som mäter samma mankhöjd. I och med att rasen har en relativt låg mankhöjd (130- 150 cm) så är rasen lockande för vuxna nybörjarryttare. Här kan man dra paralleller mot turridning/ridskola på Islandshäst där det ofta är oerfarna ryttare som rider och hästens rygg belastas under en längre tid. Det finns inga tydliga regler för hur mycket en häst bör belastas eller under hur lång tid hästens rygg kan belastas innan eventuella skador uppkommer.