För att få en uppfattning om hur användarna upplever sina skoinlägg gjordes en enkätstudie som skickades till dem som kom på nybesök till Gå- och Löpkliniken i Örnsköldsvik under 2005. Enkäten skickades hem till patienterna under hösten 2006, det vill säga ungefär ett år efter första besöket. 129 enkäter skickades ut och det kom 91 svar, vilket ger en svarsfrekvens på 70%. Det visade sig att alla fått skoinlägg utom sju personer som istället försetts med ortopediska skor, sandaler eller tofflor. Ytterligare arton hade fått både sådana skor och skoinlägg.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om det finns vetenskapliga belägg för att massage lindrar smärta. Studien inriktades på cancer- och rygg-smärta och massagens användning som omvårdnadsåtgärd samt alternativ/ komplementär smärtlindringsmetod vid just dessa tillstånd. Goodmans systematiska metod användes i modifierad form. Sammanställningen bygger på nio vetenskapliga artiklar där resultatet visar att det vetenskapliga underlaget för att massage kan användas som alternativ/komplementär smärtlindringsmetod vid cancer- och ryggsmärta är otillräckligt. Massage kan dock eventuellt användas som omvårdnadsåtgärd på kort sikt vid cancersmärta.

Denna uppsats fokuserar på fältet organisatoriskt lärande. I denna uppsats undersöks huruvida en definition av vad organisatoriskt lärande är, är av vikt för utvecklingen av området. Vi tar vår utgångspunkt i kritik som riktats mot denna definitionsdebatt, som menar att organisationer redan lär sig och att man snarare bör studera detta lärande och utveckla detta istället för att söka formulera en exakt definition.Vi har i denna uppsats gjort en fördjupad studie av en utvald organisation, Rockparty, för att se hur denna handskas med lärande inom organisationen. Resultatet av denna studie blev insikten om att organisationen i allra högsta grad sysslar med vad vi känner igen som organisatoriskt lärande. Vilket föranleder oss att ta rygg på den tidigare yttrade kritiken mot definitionsdebatten som sådan och ett bifall till uppmaningen att istället studera och utveckla det lärande som pågår..

?Nästa generations ryggskydd? är ett examensarbete vid Innovations- och designingenjörsprogrammet på Karlstads Universitet. Uppdragsgivaren är Stefan Ytterborn på POC Sweden i Stockholm.POC är ett företag som satsar på att utveckla ny och effektiv skyddsutrustning till alpinskidåkare för att förhindra allvarliga skador. Då utrustningen och åkstilen ständigt blir mer extrem måste även skyddsutrustningen utvecklas för att ge så bra och smidigt skydd som möjligt.Uppdraget har gått ut på att ta fram en produkt eller metod som skyddar ryggen vid alpin skidåkning. Denna problemformulering har varit väldigt öppen och gett en hel del spelrum vid idégenerering och produktframtagning.Examensarbetet resulterade i en produkt som skyddar ryggen mot den nuförtiden mer frekventa skadeformen, kompressionsskador.

?Nästa generations ryggskydd? är ett examensarbete vid Innovations- och designingenjörsprogrammet på Karlstads Universitet. Uppdragsgivaren är Stefan Ytterborn på POC Sweden i Stockholm.POC är ett företag som satsar på att utveckla ny och effektiv skyddsutrustning till alpinskidåkare för att förhindra allvarliga skador. Då utrustningen och åkstilen ständigt blir mer extrem måste även skyddsutrustningen utvecklas för att ge så bra och smidigt skydd som möjligt.Uppdraget har gått ut på att ta fram en produkt eller metod som skyddar ryggen vid alpin skidåkning. Denna problemformulering har varit väldigt öppen och gett en hel del spelrum vid idégenerering och produktframtagning.Examensarbetet resulterade i en produkt som skyddar ryggen mot den nuförtiden mer frekventa skadeformen, kompressionsskador.

Benskörhet är en sjukdom som drabbar mest kvinnor och resulterar ofta i frakturer av höft, rygg och underarm. Dessa frakturer kan uppstå vid obetydlig påfrestning på skelettet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med benskörhet. För att erhålla fördjupad kunskap har tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1988 och 2002 analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: Acceptera och förstå vad sjukdomen leder till, Upplevelse och hantering av smärta, Begränsningar som leder till beroende i det dagliga livet och Förlust av kroppens hållning.

Hemtjänstpersonal drabbas ofta av arbetsrelaterad värk i nacke, axlar och/eller rygg. En orsak till detta kan vara att det ofta saknas kunskap tekniska hjälpmedel och förflyttningsteknik. Studiens syfte är att beskriva erfarenheter hos kommunens hemtjänstpersonal vad gäller användande av tekniska hjälpmedel och förflyttningsteknik i samband med patientförflyttningar. En kvantitativ studie utfördes där data samlades in via enkäter. Dessa besvarades av 98 personer som arbetade inom hemtjänst.

Detta examensarbete har utförts på SNA Europe i Bollnäs där en ny produktionscell för märkning, montering och paketering av handsågar planeras. Den främsta anledningen till uppkomsten av detta projekt är arbetsrelaterade problem orsakade av manuellt arbete vilket ger värk och besvär i skuldror, rygg och nacke hos operatörerna. Ett annan skäl är märkmaskinen, som med stigande antal stillestånd och ett växande behov av underhåll och reparationer, snart behöver bytas ut. Målet med arbetet var att ta fram ett förslag på en kostnadseffektiv halvautomatisk produktionscell med ett förbättrat arbetsmiljöförhållande jämfört med den nuvarande situationen. Projektet begränsas till att ta fram övergripande funktionslösningar.

Ryttare är idrottare som ska påverka sin häst på olika sätt för att få den att utföra olika rörelser. Det är därför viktigt att ryttaren är i god fysisk form, samt för att kroppen ska vara hållbar och klara av de olika fysiska krav som ställs. Intervjuer har gjorts med ryttare som alla ansåg att ryttare behöver fysträna, men många gör det inte framför allt på grund av tidsbrist. Intervju med Svenska Ridportförbundet visade att fysträning för ryttare är ett växande område som får allt större uppmärksamhet. Av intervjuerna och litteraturstudie framkom att ryttarens viktigaste egenskap är bålstabilitet och träning bör därför ha detta som utgångspunkt.

Syfte: undersöka och jämföra eventuella skillnader i upplevelse av delaktighet och livskvalitet hos två grupper av människor med para- eller tetraplegi. En grupp har medverkat på rekryteringsgruppens läger och den andra gruppen har inte varit på något läger men antagits till nästa.Design: Statisk gruppjämförelse av två grupper där den ena har genomgått ett läger av rekryteringsgruppen.Metod: Elva män och kvinnor med ryggmärgsskada medverkade i studien. Upplevd delaktighet och livskvalitet hos deltagarna undersöktes med instrumenten Reintegration to Normal Living (RNL) och The Spinal Cord Injury Quality of Life Questionaire (SCI QL-23). Resultat: De som deltagit på lägret skattade högre delaktighet på åtta av de elva frågorna. De skattade också högre siffror på den del av SCI QL-23 om livskvalitet som handlade om uppskattad fysisk och social funktion.Slutsats: Man kunde se tendenser på att delaktigheten skattats högre av dem som deltagit på rekryteringsgruppens läger.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur sångelever talar om sina uppfattningar om, och sitt arbete med, stöd. För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer med sex stycken sångelever på gymnasiets estetiska program med inriktning musik. Huvuddragen i de uppfattningar som vi mötte var att stöd är nödvändigt för att sjunga hälsosamt, speciellt vid starka och höga toner. De flesta av våra informanter hade svårt att uttrycka sig verbalt om vad som sker i kroppen vid stödanvändning, trots att flera uppgav att de har lätt för att använda sig av stöd rent praktiskt. Informanterna kopplar främst stöd till bukmuskulaturen och andningen.

Belastningsskador har en tendens att öka bland ordningspoliser och blir ett allt större problem hosde poliser som jobbar i yttre tjänst. Vi kan redan idag som studenter på polisutbildningen anse attutrustningsbältet är i vägen när vi genomför övningar. Det är inte människan som skall anpassa sigtill arbetsmiljön utan det är arbetsmiljön som skall anpassa sig efter det personliga behovet. Enenkätstudie har genomförts med ordningspoliser med skiftande tjänstgöringstid. Undersökningenvisar att den enskilde polisen inte behöver speciellt många tjänsteår bakom sig innan problem medexempelvis rygg och höft uppstår och där utrustningsbältet är en bidragande faktor.

SammanfattningSyftet med denna litteraturstudie var att undersöka och beskriva hur hjärtinfarktsymtom yttrar sig och upplevs av kvinnor och vilka atypiska symtom sjuksköterskan bör vara uppmärksam på i mötet med kvinnor i sjukvården. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär analyserades. Huvudresultatet visade att central bröstsmärta var ett vanligt rapporterat symtom men att många kvinnor inte hade bröstsmärta som det enda och huvudsakliga symtomet. Kvinnor tenderade mer ofta än män att uppleva besvär från käke, hals och nacke. Rygg och skulderbladsmärta visade sig förekomma i liknande utsträckning som bröstsmärta hos kvinnor med hjärtinfarkt.

Syftet med studien är att utifrån arbetstagarens subjektiva upplevelser undersöka hurarbetstid påverkar välbefinnande och stress.Studien genomfördes med en kvantitativ ansats. En enkät besvarades av 47respondenter på fyra arbetsplatser, varav två arbetar med sextimmars arbetsdag ochtvå arbetar med åttatimmars arbetsdag. Resultatet presenteras huvudsakligen medhjälp av frekvensfördelningar, men även medelvärde används.För att analysera resultatet användes tidigare forskning om work-life conflict, stressoch arbetsbelastning. Även role strain theory användes för att belysa den rollkonfliktsom uppstår då arbetslivet ska kombineras med privatlivet.Resultatet visar att personalen som arbetar sextimmarsdagar i större utsträckningaldrig har problem att kombinera arbete med fritid. Personalen som arbetaråttatimmarsdagar upplever de flesta stressymptom mer frekvent än personalen somarbetar sextimmarsdagar, förutom gällande sömn samt värk i rygg och nacke.Resultatet visar inga tecken på att personalens arbetsbelastning höjs med enarbetstidsförkortning.Studiens slutsats blir således att personalen som arbetar sextimmarsdagar tenderar attha bättre balans mellan arbete och fritid, samt skatta sin hälsa högre än personalensom arbetar åttatimmarsdagar..

Syftet med studien var att jämföra den upplevda arbetssituationen hos tandhygienister inom folktandvården med tandhygienister inom den privata tandvården. Tandhygienister i södra Sverige som var registrerade hos SRAT (n=313) tillfrågades att delta i studien. Enkäten skickades ut elektroniskt, vilket gav en svarsfrekvens på 48% (n=151). Inom folktandvården svarade 59% (n=101) och inom den privata tandvården svarade 35% (n=50). Enkätfrågorna omfattade arbete, arbetsklimat, arbetssituation, profession, hälsa, inflytande och stöd i yrkesrollen samt bakgrundsfrågor om ålder, kön, anställningsform och arbetstid.