Examensarbetet har utförts på uppdrag av Banverket Norra banregionen. Syftet med examensarbetet var att ta fram en modell för inventeringen av förorenade områden inom Banverkets fastigheter i Norra banregionen. Som grund för studien har en inventering av förorenade områden längs Malmbanan utförts. Inventering och Riskklassning har utförts enligt MIFO (Metodik för inventering av förorenade fastigheter), vilken är framtagen av Naturvårdsverket. Förutom inventering och Riskklassning enligt MIFO har även bangårdarna har indelats i grupper, vilket kan vara en hjälp inför den fortsatta inventeringen.

Det finns idag ca 80 000 potentiellt förorenade områden i Sverige. För att karlägga och riskklassa områdena har Naturvårdsverket utformat metodik för inventering av förorenade områden (MIFO). Metoden är indelad i två faser. Fas I består av orienterande undersökning och Riskklassning. Fas II byggs upp av översiktliga undersökningar och en ny Riskklassning av objektet där en markteknisk undersökning har en viktig roll.  Syftet med detta examensarbete är att utföra en MIFO fas I-inventering med tillhörande Riskklassning på två fastigheter ägda av Arla Foods.

This work consists of a survey and risk classification of eleven metal industries including foundries, finishers and engineering industries in two industrial areas in Mora. The study follows a method called MIFO (Method of Surveying Contaminated Sites) composed by the Swedish Environmental Protection Agency. In the method assessments of the degree of hazard posed by the pollutants, the level of pollution, the conditions of dispersal, sensitivity and the degree to which the area is worthy to protect are made for each contaminated site (object). The assessment classify the objects into four risk classes in which risk class 1 denotes a very large risk, 2 large risk, 3 moderate risk and risk class 4 little risk. The work of surveying using MIFO is divided into two phases.

Under 2006 skedde omfattande förändringar i livsmedelslagstiftningen, dels på EU-nivå, dels på nationell nivå. Det nya regelverket blev mindre detaljstyrt och mer inriktat på de mål som ska nås. Mot bakgrund av denna inbyggda flexibilitet ställs högre krav på inte bara livsmedelsföretagare, utan även på inspektörernas kompetens. Livsmedelslagstiftningen är utformad så att det innebär ett stort tolkningsutrymme för inspektörerna. Samtidigt måste kontrolltillsynen vara enhetlig över kommungränserna.

I Sverige finns det nästan 300 myndigheter som kontrollerar olika delar av livsmedelskedjan från jord till bord. De flesta av dessa myndigheter är kommunala nämnder som genom sina tjänstemän sköter tillsynen av många olika sorters livsmedelsverksamheter. En av dessa verksamheter är gårdsmejerier och andra mindre mejerier som i många kommuner är de anläggningar med högst Riskklassning och dessutom oftast unika i sitt slag, vilket ställer storakrav på de kommunala livsmedelsinspektörerna.Den konflikt som ofta kan uppstå vid de tillsynsbesök som inte motsvarar båda parters förväntningar och önskningar kan ofta leda till misstro och en dålig dialog. Detta kan leda till problem både för företagare och för inspektörer som får ett sämre arbetsklimat. För att komma till rätta med dessa problem måste man undersöka vad som fungerar bra och lära sig av dessa goda exempel.

Att gräva upp och återvinna värdefulla material från gamla deponier har en enorm miljöpotential i form av utvinning av resurser. I dagsläget innebär emellertid sådana återvinningsprojekt stora osäkerheter och därmed ekonomiska risker för företag. Anledningen är att det finns många deponier att välja mellan och dessa skiljer sig ofta åt med avseende på ålder, storlek, typ av avfall och lokalisering vilka alla är faktorer som direkt kan påverka om ett projekt blir lönsamt eller inte. För att minska de ekonomiska riskerna behöver företag i återvinningsbranschen på förhand kunna identifiera skillnader mellan olika deponier. I denna uppsats genomförs en systematisk litteraturöversikt över inventeringar av deponier.

This master thesis encompasses an inventory and risk classification of four disused landfills within the municipality of Uppsala, Sweden. The model of the classification; ?Method of Surveying Contaminated Sites? is developed by the Environmental Protection Agency and can be used as a framework to investigate and describe the environmental damage and the level of risk for each object. The risk classification model has a rating from 1 to 4, where 1 represents a very high risk while 4 is a small risk. Risk class depends largely on the type of land use that exists on the object, and hence, various benchmarks must be taken into account.

Vid min praktiktid på avdelningen för undersökning av förorenade områden vid SWECO VBB VIAK, Linköping utvecklades en förståelse för hur komplext problemet är med Riskklassning av förorenade områden. Idag används uteslutande metodiken i MIFO-modellen, men ett önskemål yttrades om kunskaper om andra metodiker. Jag föreslogs att i mitt följande examensarbete ta fram någon annan metod än MIFO-modellen för vad man bör undersöka för att kunna riskklassa ett förorenat område. Då det finns många olika slags förorenade områden och därmed olika faktorer att ta hänsyn till för att kunna riskklassa ett förorenat område gjordes en avgränsning för att arbetet skulle rymmas inom en 10-poängs kandidatexamensuppsats. Med kunskap om i vilken fas en deponi befinner sig i, samt vilka skyddssystem som deponien har, kan man få indikation om tillstånd och möjlighet att förutse emissioner från deponien.

This master thesis encompasses an inventory of the older industrial community of Gimo. Investigations of the contamination situation for each industrial area were done. A risk classification according to the Swedish Environmental Protection Agency?s ?Method of Surveying Contaminated Sites?, phase one, followed. The risk classification was done on areas of Iron Work, a rockwool industry and a landfill. Gimo have had iron manufacturing from 1615 until 1945. Gimo have had two blast-furnaces and two smithies periodically.

Ämnesområdet förorenad mark är väldigt aktuellt. Detta beror bland annat på de 15 miljömålen riksdagen har satt upp. Ett av målen är giftfri miljö, vilket innebär att miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Målen innebär att förorenade områden ska vara identifierade, och inom minst 100 av de områden som är mest prioriterade med avseende på riskerna för människors hälsa och miljön ska arbetet med sanering och efterbehandling ha påbörjats senast år 2005. Minst 50 av de områden där arbete påbörjats ska dessutom vara åtgärdade.