SyfteSyftet med denna studie är att förklara hur auktoriserade revisorer upplever att de senaste förändringarna inom revisionsbranschen påverkat samhällsnyttan av revision.Metod En kvantitativ undersökning genomfördes via en elektronisk enkät som skickades ut till svenska auktoriserade revisorer, varpå en statistisk analys av 130 svar var möjlig.Resultat Resultatet visade att medlemmarna av den svenska Revisorsprofessionen är enade. Revisorer identifierar sig både professionellt och organisatoriskt. Svenska revisorer upplever att rådgivning är positivt för samhällsnyttan, de upplever även att ISA har en positiv inverkan på samhällsnyttan. Äldre revisorer är dock negativa till internationella regelverk. En stark revisorsidentitet visade sig vara avgörande för uppfattningen om förändring ökar eller minskar samhällsnyttan.Praktiskt bidrag och sociala aspekter Studien har visat att professionell identitet och organisatorisk identitet kan mätas som ett samlat begrepp, kallat revisorsidentitet.

De senaste decenniernas revisionsskandaler har skadat det höga förtroendet för revisionsbranschen och orsakat att politiker skapat striktare reglering för revisionen, både i omvärlden och i Sverige. Ytterligare forskning behövs om de nya regleringarnas effekter. En kunskapslucka finns även enligt vår mening om hur revisorerna själva upplever de senaste årens regelutveckling. Således behövs det skapas en fördjupad kunskap om hur Revisorsprofessionen och revisionsarbetet har påverkats av regleringsutvecklingen.Studien har både ett teoretiskt och ett praktiskt syfte. Det teoretiska syftet med studien är att kartlägga ifall det har skett en avprofessionalisering av Revisorsprofessionen.

Revisorn är den oberoende part som ska granska, kvalitetssäkra och ge social och affärsmässig trygghet till företagens finansiella rapporter, för intressenternas räkning. I och med tidigare redovisningsskandaler har Revisorsprofessionen blivit ifrågasatt huruvida de utför sina åtaganden. Eftersom de olika intressentgrupperna efterfrågar olika typer av information har de således även skilda förväntningar och uppfattningar om hur revisionen skall utföras. Att revisorerna och intressenterna har olika förväntningar leder till att så kallade förväntningsgap uppstår. Vi fann det intressant att undersöka de bakomliggande faktorerna och att kartlägga tidigare åtgärder för kunna minska förväntningsgapet.

Personalomsättningen inom revisionsbranschen är ett viktigt ämne eftersom revisionsbyråerna behöver hålla kvar kvalificerad personal med hög kompetens för att kunna upprätthålla god revisionskvalitet. Eftersom Revisorsprofessionen anses vara ett prestigefyllt yrke med höga inträdesbarriärer är det viktigt att ifrågasätta varför någon som väl kommit in väljer att lämna.Syftet med uppsatsen är att förklara vad som påverkar karriärbyten bland revisorsassistenter. Detta kan bidra till en bättre förståelse kring varför revisorsassistenter väljer att sluta innan avlagd revisorsexamen. Med hjälp av en kombination av teorier från bland annat socialpsykologi, motivationsteori och tidigare forskning har en modell utvecklats som illustrerar de olika faktorer som kan antas påverka revisorsassistenters karriärbyten. För att testa modellen har en enkätundersökning om nuvarande och före detta revisorsassistenters uppfattningar och motivationsfaktorer gjorts.Resultatet av undersökningen visar att karriärbyten bland revisorsassistenter kan bero på flera olika faktorer, och indikerar att vissa faktorer som identifierats genom tidigare litteratur kan ifrågasättas.

När revisorer och allmänheten har olika uppfattningar om vad som är revisorns arbetsuppgifter och ansvar samt vad som är tillåtet enligt lagar och regler uppstår ett förväntningsgap. Förväntningsgapet är inget nytt fenomen utan har funnits lika länge som Revisorsprofessionen. Däremot har orsakerna och storleken förändrats i takt med utvecklingen i näringslivet, samhället och Revisorsprofessionen i sig. Områden där missuppfattningar ofta uppstår är kring hur mycket revisorn kan hjälpa sin klient med rådgivning, hur omfattande revisionen är och med vilken grad av säkerhet en revisor kan uttala sig om att allt står rätt till. I små och medelstora företag har den ekonomiska rådgivningen från revisorn en stor betydelse och det kan vara svårt att sätta klara gränser mellan revision och revisionsnära tjänster.

Ett förväntningsgap uppstår då revisorn och revisionens användare har olika uppfattningar om vad som kan förväntas av en revisors arbete. Syftet med denna uppsats är att redogöra för hur debatten kring förväntningsgap har förts inom Revisorsprofessionen i Sverige. Denna uppsats baseras på artiklar och debattinlägg som publicerats i den svenska tidsskriften Balans som är revisorernas egen facktidning. Valet av just denna tidskrift motiveras med att det är i denna tidsskrift som professionen själv kommer till tals. Det tidigaste materialet vi funnit på området i just Balans är skrivet på 1970-talet och sträcker sig fram till den period då denna uppsats skrevs.

Bakgrund och problem: Revisorsbranschen är i dagens svenska samhälle en av få yrkesgrupper som kan anses vara en profession. För att få träda in i denna profession som revisorsassistent, krävs att en individ bland annat genomgått universitetsutbildning inom företagsekonomiska ämnen. Men vad måste denna individ genomgå under sina första anställningsår för att växa in i professionen på bästa möjliga sätt? Tidigare forskning tyder på att nyanställda introduceras genom olika socialiseringsmetoder, som kan förklaras av en organisations struktur. Men på vilket sätt växer nyanställda revisorsassistenter in i Revisorsprofessionen?    Syfte: Syftet är att skapa förståelse för hur revisorsassistenter socialiseras in i Revisorsprofessionen, genom att tydliggöra samt förklara hur socialiseringsprocessen ser ut inom branschen.Metod: Studien har utgått ifrån en kombination av kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod.

De senaste decenniernas revisionsskandaler har skadat det höga förtroendet för revisionsbranschen och orsakat att politiker skapat striktare reglering för revisionen, både i omvärlden och i Sverige. Ytterligare forskning behövs om de nya regleringarnas effekter. En kunskapslucka finns även enligt vår mening om hur revisorerna själva upplever de senaste årens regelutveckling. Således behövs det skapas en fördjupad kunskap om hur Revisorsprofessionen och revisionsarbetet har påverkats av regleringsutvecklingen.Studien har både ett teoretiskt och ett praktiskt syfte. Det teoretiska syftet med studien är att kartlägga ifall det har skett en avprofessionalisering av Revisorsprofessionen.

Lagstadgad revision har varit ett förekommande element för svenska aktiebolag sedan slutet av 1980-talet. Att revision skulle utgöra ett tvång för dessa bolag blev verklighet i syfte att underminera den ekonomiska brottsligheten. Vad som skedde under 2000-talets början var dock en helvändning. Med bakgrund till att Sverige måste anpassa sig efter den gemensamma lagstiftningen inom EU och den ökande globala konkurrensen tillsatte den svenska regeringen Utredningen om revisorer och revision vilken bland annat skulle fastställa hur revisionsplikten skulle avskaffas i mindre aktiebolag. Vad ett slopande av revisionsplikten i de mindre aktiebolagen skulle kunna få för konsekvenser har emellertid studerats och debatterats i stor utsträckning.

Syftet med examensarbetet är att identifiera egenskaper som förklarar en revisors prestation. Denna fråga är relevant eftersom många revisorer avbryter sin tjänst tidigt i karriären för andra lovande tjänster. För att uppnå syftet har en modell utvecklats som sedan testats empiriskt. Fyra egenskaper har identifierats till vad som förväntas driva prestation hos en revisorskandidat tidigt i sin karriär. Enkäter skickades ut till 2036 revisioner och 200 kompletta svar erhölls.

Bakgrund: Revisorn är en central aktör i kommunikationen mellan företag och intressent. Det är revisorns uppgift att granska den information som företagenkommunicerar till sina intressenter via sin årsredovisning. Revisorn skallfullgöra sin uppgift enligt god revisorssed vilket innebär att ur ett etiskt perspektivagera så att man visar sig värd det förtroende som yrket som revisorkräver.Problem: På senare tid har det förekommit ett flertal redovisningsskandaler. Redovisningsfiffel,orimliga bonusprogram och tvivelaktiga eller direkt brottsliga affärerhar resulterat i att man ifrågasatt om revisorn verkligen fullgjort sinaplikter enligt god revisorssed. Revisionsbyråerna har sett ett behov av stabilaförutsättningar och en allmänt accepterad yrkesetik vilket resulterat i attFAR SRS har specificerat yrkesetiska regler som skall vägleda revisorn.Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur revisorer ser på den yrkesetiska regleringsom finns inom professionen samt beskriva hur befintliga insatserbistår revisorn i etiska dilemman.Metod: Studien bygger på personliga intervjuer med revisorer på fem olika byråer.Under intervjuerna har respondenterna ombetts resonera kring ett antaletiska dilemman och svara på frågor med koppling till FAR SRS yrkesetiskaregler.Slutsats: Det empiriska materialet visar att revisorer överlag är nöjda med de yrkesetiskaregler som finns i dagsläget.

Bakgrund: Efter revisionspliktens avskaffande har spelplanen fo?ra?ndrats inom revisionsbranschen. Revisionsbranschen diskuteras sakna en fo?rma?ga att fo?rmedla sitt va?rde varvid ett ho?gre affa?rsmannaskap efterfra?gas. Samtidigt betraktar professionsforskningen traditionellt kommersiella va?rderingar som motstridiga professionella va?rderingar, vilka inom forskningen fo?rutsa?tts fo?r att revisorerna ska kunna tillhandaha?lla samha?llet med tillfo?rligtlig information.

Revisorsprofessionen har funnits under flera hundra år. Under senare år påstås revisorstjänstens karaktär dock ha förändrats. Rådgivning har blivit en större del av revisorns tjänsteutbud. Efter skandaler i stora företag, till exempel Enron, ifrågasattes revisorns roll och ställning med fokus på revisorns oberoende och medverkan i bolagsbeslut. Diskussionen resulterade i diverse utredningar vilka lett fram till den oberoendereglering som finns idag.

En revisor kan inta två roller som granskare och som rådgivare. Den huvudsakliga revisorsrollen ses ofta som en extern granskare av sina klienters verksamheter och den som lämnar en slutgiltig bedömning av företaget. Därutöver finns ytterligare en roll då revisorn är engagerad i klientföretaget och bistår med tilläggstjänster i form av rådgivning gällande verksamhetens redovisning och bokföring. För att revisorn ska fylla sin funktion i samhället är dess oberoende och förtroende två viktiga grundstenar för professionen och revisionsbyråns storlek anses ha en viss inverkan på detta. En revisors två roller kan beskrivas som en balansgång mellan dennes granskningsroll respektive rådgivningsroll med en tyngdpunkt som utgörs av kärnan för Revisorsprofessionen samt dess grund.

Inledning: Revisorns främsta uppgift är att kontrollera företagens årsredovisningar. Detta görsför att olika intressenter skall få en rättvisande bild om hur företagets ekonomiskasituation ser ut. De främsta intressenterna är ägarna, kreditgivare, leverantörer ochkunder. Revisorernas arbetsuppgifter regleras av lagar och regler. Dessutom harbranschen sina egna yrkesetiska regler som definieras av FAR SRS där detframkommer att god revisorssed är grundläggande.