Sök:

Sökresultat:

10 Uppsatser om Rekryteringskonsulter - Sida 1 av 1

Centrala faktorer vid extern chefsrekrytering

En organisation kan anlita en extern rekryteringskonsult, att ansvaraför rekryteringsprocessen när en ny medarbetare ska rekryteras. Detsker ofta i samband med chefsrekrytering. Syftet med studien var attöka förståelsen för centrala faktorer vid extern chefsrekrytering ochvilka faktorer hos kandidaten som externa Rekryteringskonsulterbedömer som viktiga för att kandidaten kan komma att presenteras förkunden. Studien har kommit fram till att kandidatens utbildning,yrkeserfarenhet och personliga egenskaper ska stämma in påkravprofil och rollbeskrivningen för tjänsten. Referenser ochpsykologiska test och personlighetsformulär används för att bekräftakandidatens egna uppgifter och rekryteringskonsultenshelhetsbedömning.

Anställningsintervjun och dess personbedömningsmetoder en jämförelse mellan internrekryterare och rekryteringskonsulter

The employment interview is an important part of the recruitment process because the recruiter then has a chance to form an opinion about the applicant as a person. The purpose with this study has been to examine if there are any differences between inhouse-recruiters and recruiting consultants concerning the employment interview and its assessment methods. Five inhouse-recruiters and five recruiting consultants have been interviewed on the basis of a manual. There are differences between the groups in 6 of the 17 themes that have been examined: purpose with the employment interview, private-, double- or panelinterview, length of the interview, personal chemistry, appearance and objectivity in the assessment. Many of the differences are caused by the fact that inhouse-recruiters recruit for their own organisation and recruiting consultants recruit for a client.

Rekryteringskonsulters upplevelser om snedfördelningen av toppchefer

Sverige ligger i topp på jämställdhet inom många områden. Dock inte när det gäller toppchefer i näringslivet. Andelen kvinnor i ledningsgruppen på de femtio största bolagen i Sverige var 2008 endast två procent. Syftet med studien är att få en ökad kunskap om hur rekryteringen av toppchefer går till samt ta del av rekryteringskonulternas upplevelser kring snedfördelningen av kvinnor och män på dessa positioner. En kvalitativ undersökning har genomförts genom halvstrukturerade intervjuer med Rekryteringskonsulter.

"Det vore kul med en tjej" : En studie om rekryteringskonsulters syn på jämställdhet

Den här uppsatsen syftar till att ge en förståelse för Rekryteringskonsulters syn på jämställdhet och deras roll i arbetet för jämställdhet. Studien fokuserar på rekryteringar av ingenjörer till stål- och verkstadsindustrin. Frågeställningarna som besvaras är: ?Vilken utbildning har rekryterare i jämställdhetsfrågor??, ?Vilka direktiv får Rekryteringskonsulter från kundföretaget??, ?Vilken inställning har rekryterare till jämställdhet?? och ?Hur ser rekryterare på sina möjligheter att bidra till en mer jämställd stål- och verkstadsindustri??.Tidigare forskning på området finns bland annat inom projektet JämVäxt vid Karlstad universitet inom vilket den här uppsatsen skrivits. Vår teoretiska referensram omfattar teorier om varför samhället är könssegregerat och vilka inställningar individer och företag kan ha till genusfrågan.

Behandling av ålder och organisationskultur : En kvalitativ studie om hur ålder kan påverka organisationskulturen på en vårdavdelning

Den här uppsatsen syftar till att ge en förståelse för Rekryteringskonsulters syn på jämställdhet och deras roll i arbetet för jämställdhet. Studien fokuserar på rekryteringar av ingenjörer till stål- och verkstadsindustrin. Frågeställningarna som besvaras är: ?Vilken utbildning har rekryterare i jämställdhetsfrågor??, ?Vilka direktiv får Rekryteringskonsulter från kundföretaget??, ?Vilken inställning har rekryterare till jämställdhet?? och ?Hur ser rekryterare på sina möjligheter att bidra till en mer jämställd stål- och verkstadsindustri??.Tidigare forskning på området finns bland annat inom projektet JämVäxt vid Karlstad universitet inom vilket den här uppsatsen skrivits. Vår teoretiska referensram omfattar teorier om varför samhället är könssegregerat och vilka inställningar individer och företag kan ha till genusfrågan.

Förhandling och Partsrelation : -  En kvalitativ studie kring det lokala samspelet mellan arbetsgivaren och den fackliga arbetstagarorganisationen

Den här uppsatsen syftar till att ge en förståelse för Rekryteringskonsulters syn på jämställdhet och deras roll i arbetet för jämställdhet. Studien fokuserar på rekryteringar av ingenjörer till stål- och verkstadsindustrin. Frågeställningarna som besvaras är: ?Vilken utbildning har rekryterare i jämställdhetsfrågor??, ?Vilka direktiv får Rekryteringskonsulter från kundföretaget??, ?Vilken inställning har rekryterare till jämställdhet?? och ?Hur ser rekryterare på sina möjligheter att bidra till en mer jämställd stål- och verkstadsindustri??.Tidigare forskning på området finns bland annat inom projektet JämVäxt vid Karlstad universitet inom vilket den här uppsatsen skrivits. Vår teoretiska referensram omfattar teorier om varför samhället är könssegregerat och vilka inställningar individer och företag kan ha till genusfrågan.

Att leda Generation Y

Den nya generationen, Generation Y, kommer med stormsteg in på arbetsmarknaden. Dessa personer som är födda mellan år 1980-2000, är individer som har en ny syn på livet och spe-ciella egenskaper som sticker ut från tidigare generationer och som har visat sig kräva mer ledarskap av cheferna än tidigare. Med stora kommande pensionsavgångar kommer många chefsjobb bli lediga som kan komma att fyllas av människor som har varit idrottsledare eller elitidrottare. För att undersöka saken intervjuades tre stycken Rekryteringskonsulter som har till yrke att rekrytera individer till näringslivet. I intervjuerna undersöktes rekryteringskonsul-ternas uppfattning om Generation Y i allmänhet och Genration Y i näringslivet i synnerhet.

Ledarskap, management eller både och? - En kvalitativ studie av teori kontra praktik

Vårt syfte är att undersöka om gott chefskap passar in på teorins definitioner av ledarskap eller management eller en kombination av de båda.Uppsatsen är av kartläggande och hypotesskapande karaktär och en kvalitativ metod har använts för att insamla, studera och analysera data. Primärdatan består av intervjuer med vd/ledare och ledda på fem större företag verksamma i Sverige samt sex intervjuer med Rekryteringskonsulter som enligt vår definition tillhör experternas perspektiv. Primärdatan innefattar även tre intervjuer med inom ämnet verksamma forskare och docenter på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Sekundärdatan utgörs av vetenskapliga artiklar samt litteratur som behandlar ämnet ledarskap och management.Utredningen visar en klar övervikt för de egenskaper som teorin karaktäriserar som ledarskap. I sju av tio fall nämner respondenterna ledarskapsegenskaper, och bara i tre av tio fall anger de att någon som leder och ansvarar för verksamheter bör ägna sig åt uppgifter som tillhör management.

Rekryteringsprocessers utformning : Hur ser en optimal rekryteringsprocess ut?

Rekrytering är ett aktuellt ämne på arbetsmarknaden detta för att rekryteringar sker dagligen i organisationer. Att rekrytera fram rätt person är viktigt då personalen är organisationens främsta resurs. Rätt kompetens, kvalifikationer och erfarenheter hos kandidaten stärker organisationens position på marknaden. Syftet med rekryteringsprocesser är att finna organisationens främsta resurs och därför ses rekryteringsprocessen som en åtgärd för att uppfylla organisationens behov.Denna studie behandlar ämnesområdet rekrytering och dess applicering på marknaden. Vi har samlat in vårt empiriska material genom intervjuer med Rekryteringskonsulter från två bemanningsföretag och en kommun.

Toppchefers kön ? medveten eller omedveten rekrytering. Gör rekryteringsföretag skillnad inom kommunal sektor?

Syftet med denna studie var att undersöka om rekryteringsföretag som hjälper kommuner attrekrytera toppchefer bidrar till eller motverkar jämnare fördelning av män och kvinnor på toppen.Studien bestod av en kvantitativ del och en kvalitativ del. Samtliga kommunala toppchefsannonseroch anlitade rekryteringsföretag kartlades från två stora dagstidningar, en branschtidning och enjobbsajt under januari och februari åren 2008, 2009, 2010, 2011 och 2012. Uppföljning gjordes pertelefon eller hemsidor för att fastställa könet på personen som tillsattes på tjänsten. Kartläggningenkompletterades med elva intervjuer med personalchefer, Rekryteringskonsulter och andra mederfarenhet av chefsrekrytering samt litteraturstudier. Till 187 kommunala toppchefstjänsterrekryterades 110 män (58,9%) och 77 (41,1%) kvinnor.