I denna uppsats har de Svenska medborgarnas inställning i frågan om Privatisering av offentlig sektor undersökts. Vi har försökt fastställa om det är inkomst eller politisk ideologi som är den avgörande faktorn när man tar ställning i denna fråga. Vidare har vi tittat på hur dessa båda faktorer förhåller sig till olika sociologiska teoriers beskrivning av vår samtid. För att undersöka detta har en kvantitativ metod och analys använts. Data som har använts kommer från en undersökning gjord av Stefan Svallfors och Jonas Edlund; Umeå universitet.Resultatet visar att de Svenska medborgarna är emot en Privatisering av den offentliga sektorn, och att högerblockets väljare inte delar högerpartiernas ståndpunkt i denna fråga.

En hårdnande marknad och ökad konkurrens har lett till många omfattande organisationsförändringar. Privatisering av det statliga är en del i denna utveckling. Detta, samt den ökande stress-sjukligheten bland anställda, motiverade en studie angående sjukvårdsanställdas utbrändhet. Det privatiserade S:t Görans sjukhus jämfördes med landstingsstyrda Södertälje sjukhus. S:t Göran sågs som ett typexempel på den förändrade "nya organisationen", främst p g a de individ- och identitetsorienterade styrmetoder som i och med Privatiseringen börjat användas.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SIS 133VT 2012 Handledare: Håkan Jansson.

I den allmänna debatten kan vi återkommande läsa och ta del av medborgares tyckanden och tänkanden kring stundande eller redan genomförda Privatiseringar inom den allmänna vård och omsorgen. Utifrån den allmänna diskursen och den tidigare forskningen kring fenomenet Privatisering inom det offentliga Sverige har frågor väckts om hur man inför dessa nya driftsformer säkerställer folkliga värdegrunder som offentlighetsprincip och insyn. Redan i de inledande delarna av upphandlingsdokumenten som de båda huvudmännen, Sala Kommun och Västmanlands läns landsting, upprättat framgår en intressant olikhet i fråga om begreppsinnebörd och tolkning. Allmänt förhåller sig båda fallens avtalsregleringar mycket detaljerade och utförliga. Sammanfattningsvis har denna studie visat att såväl offentlighetsprincip som insyn säkras under upphandling..

Sedan kalla krigets slut har en ny typ av aktör dykt upp i internationella konflikter och krig världen över. Denna aktör är privata företag som i dagsläget erbjuder allt från supplementär logistik till att helt ersätta nationella arméer. Utgångspunkten i denna uppsats är att ta reda på vilka faktorer som har skapat en marknad för dessa företag generellt, samt vilka av dessa faktorer som kan förklara framväxten i Sverige specifikt.I uppsatsen undersöks befintlig forskning kring vad som drivit utvecklingen. Därefter kommer befintlig teori att prövas som förklaringsmodell för expansionen i Sverige.Den befintliga teorin som prövats på Sverige består av sju faktorer beskrivandes politiska och samhälleliga förutsättningar vilka förklarar expansionen. Av dessa återfinns samtliga i Sverige, men genom en analys av deras respektive giltighet i svensk kontext uppstår en mer nyanserad bild, där endast fyra av faktorerna är relevanta som förklaringar.

Under de senaste åren har omfattningen av Privatiseringar tilltagit i Sverige och i synnerlighet har fenomenet ?avknoppning? av offentlig verksamhet blivit en allt vanligare företeelse.  ?Avknoppning? är en Privatiseringsform där ansvariga och anställda i den offentliga verksamheten tar över driften och bedriver verksamheten vidare i form av ett privaträttsligt subjekt, ofta i form av ett aktiebolag. Från politiskt håll och via dagstidningar samt annan media har uppmärksamhet riktats mot dessa Privatiseringar, bland annat gällande värderingsaspekten av offentliga verksamheter vid Privatisering. Anklagelser om utförsäljning eller ren bortskänkning av offentliga tillgångar har föranlett att vissa avknoppningar även lett till domstolsprövning. Denna uppsats granskar och klarlägger de rättsliga förutsättningarna och begränsningarna för ett avknoppningsförfarande av kommunala verksamheter ur ett värderingsperspektiv för att vidare jämföra detta med en värdering av en privaträttslig verksamhet inför en överlåtelse.

The difference between the public sector and the private sector in Sweden was once very small. These sectors have been united as well for the people, the organizations as for the finances. During the 1960´s and 1970´s the public sector in Sweden was expanding and after the 1980´s the people started talking more about an expanding private sector instead. The year of 2007 Hökarängen Hemtjänst Ekonomisk Förening submitted a tender to Äldreförvaltningen about a purchase of the home- help service in Hökarängen and they accept there tender.Exposing public organization for competition can be a good way to make sure that most value for the money is created and that it generates the most cost- effective organizations. The motivation factor is used to describewhat makes people perform more than what is expected of them.The purpose of this study is to describe and explain similarities and differences in working- motivation between those how are members of Hökarängen Hemtjänst Ekonomisk Förening and those how are not.

Offentliga platser i städer är viktiga för att människor ska kunna mötas men även av demokratiska skäl. Det offentliga livet har utspelat sig på olika sätt under historien och i dag präglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling är att offentliga ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar på hur Privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrån ett planerings- och maktperspektiv. Syftet är att undersöka hur Privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken påverkan omgestaltning får över det offentliga livet på platsen.

Offentliga platser i städer är viktiga för att människor ska kunna mötas men även av demokratiska skäl. Det offentliga livet har utspelat sig på olika sätt under historien och i dag präglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling är att offentliga ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar på hur Privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrån ett planerings- och maktperspektiv. Syftet är att undersöka hur Privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken påverkan omgestaltning får över det offentliga livet på platsen.

År 2009 beslutade regeringen att omreglera apoteksmarknaden för att bland annat öka tillgängligheten, förbättra servicen och uppnå prispress på läkemedel. Dessa löften som var riktade mot svenska folket väckte intresset till studiens syfte. Syftet med denna studie är att få kännedom om svenska folkets åsikter beträffande omregleringen av apoteksmarknaden. Studien har genomförts som en kvantitativ studie i form av enkätundersökning för att direkt samla in information. Frågorna har genom personlig interaktion, ansikte mot ansikte, ställts till respondenterna.

Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med förståelse för hur Privatiseringen av Apoteket har förändrat verksamheten.Metod: Detta är en kvalitativ studie, där primärdatan har bestått av intervjuer med åtta apotekschefer i Stockholm. Dessa intervjuer har kompletterats med sekundärdata från Apoteket AB:s årsrapporter, samt artiklar.Teori: Studien grundar sig på teorier om Privatisering av det offentliga, verksamhetsstyrning, strategi och ledning samt en tidigare studie.Slutsats: Apoteken har förändrats till målstyrande verksamheter där man motiverar de anställda på olika sätt för att kunna uppnå resultatmålen. Det har resulterat i att butikschefer tvingats arbeta operativt för att uppnå målen då antalet anställda per butik har minskats, vilket har lett till en platt organisationsstruktur. Antalet kunder per apotek har minskat då antalet apoteksbutiker har ökat, vilket har gjort att kunden har fått en mycket viktigare betydelse. Apoteken har vidgat sina vyer och fokuserar utöver läkemedelsförsäljning på skönhets- och idrottsartiklar, detta har resulterat i mindre lagerutrymme för receptbelagda läkemedel..

Denna studie inriktar sig på att belysa införandet, funktionen och tillämpningen av den kommunala utmaningsrätten. Ett relativt nytt fenomen och form av samarbete mellan privat och offentlig sektor där externa aktörer ges en möjlighet till att ta initiativ till konkurrensutsättning av kommunalt producerad verksamhet. Undersökningen genomförs utifrån policyprocessen som fasmodell och analyseras utifrån en värdebeteckning rekonstruerad utifrån den svenska lagstiftningens normativa ställningstaganden gällande den offentliga sektorns funktionspremisser. Studien tar formen av en jämförande fallstudie där införandet, funktionen och tillämpningen av utmaningsrätten i Uppsala kommun och Kungsbacka kommun undersöks och sedan jämförs. Resultatet påvisar att utmaningsrätten i båda kommunerna införts under partipolitisk oenighet, under kritik från remissinstanser och att drivkraften bakom ett införande främst grundar sig i ett resonemang om ett behov av ökad kostnadseffektivitet och produktivitet.

Privata säkerhetsföretag verkar i dag i stor utsträckning etablerat sig som en del i eller parallellt med den västliga militära styrkestrukturen, framför allt i USA. Uppgifterna som de privata säkerhetsföretagen löser är till huvudsak uppgifter som traditionellt tidigare lösts av militära förband.Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva och kartlägga debatten om privata säkerhetsföretag i USA. Min frågeställning är om inställningen till den privata aktören inom den militära styrkestrukturen förändrad och vad är det som debatteras rörande den pågående och ökande Privatiseringen av den militära styrkestrukturen?För att ta mig an uppgiften på ett vetenskapligt sätt har jag valt att använda kvalitativ innehållsanalys. Jag har därför valt att utgå från Lennart J.

The subject of this master thesis concerns the area of change in libraries, with special orientation towards privatisation. Its aim is to investigate how privatisation is portrayed in one of Sweden?s largest library magazines, Biblioteksbladet, in order to gain insight into why these portrayals are what they are, and what consequences they might get. Three theoretical viewpoints create the general base of the thesis; first, Fairclough?s critical discourse analysis (CDA) theory on the relations between text and society; second, Audunsson?s theory concerning how change is dealt with in public libraries; and third, a conceptual framework on privatisation consisting of definitions and perspectives of the phenomenon.

Nästan en femtedel av den svenska befolkningen är 65 år eller äldre. Debatter kring Privatisering av offentlig vård har aktualiserat frågan om likheter och skillnader mellan offentlig och privat verksamhet. Få undersökningar har gjorts av arbetsledarnas situation, trots att det är de som har verksamhetsansvaret. Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns några skillnader i befogenheter mellan arbetsledare på servicehus i offentlig och privat sektor, med fokus på de formella befogenheterna. Vi har gjort fallstudier av fyra servicehus i Stockholm.