Offentliga möten i det privata - En studie om offentlighet och rumslig kontroll i privatiseringens fotspår.
Fysisk planeringSpatial planning - social planningOffentliga platserOffentligtPrivatPrivatiseringTerritorialitet
Offentliga platser i städer är viktiga för att människor ska kunna mötas men
även av demokratiska skäl. Det offentliga livet har utspelat sig på olika sätt
under historien och i dag präglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk
inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling är att offentliga
ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar på
hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrån ett planerings-
och maktperspektiv. Syftet är att undersöka hur privatisering av offentliga
platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt
vilken påverkan omgestaltning får över det offentliga livet på platsen. Det
fall som studeras är inglasningen av Åhléns hörna i Stockholm stad som skedde
år 2003, en känd mötesplats som privatiserades och till stor del ytmässigt blev
kommersiell verksamhet.
Med utgångspunkt i teorier och forskning kring olika perspektiv på offentlighet
och rumslig maktutövning utvecklas ett analysverktyg som tillämpas i studien av
det specifika fallet. Bland annat beskrivs graden av offentlighet på en plats
utifrån olika former av territorier som produceras av olika representanter i
samhället. Möjlighet att vistas och använda platsen samt begränsningar gällande
detta kopplas till territoriell maktutövning. Observationsstudier i Åhléns
hörna med omgivning genomförs med syftet att undersöka det offentliga livet på
platsen och dess planeringskontext. För att närmare studera olika aktörers
motiv och argumentation för- och emot privatisering analyseras den
dokumentation som tillhör detaljplanen för platsen där omgestaltningen
regleras.
De argument som främst förekommer i planhandlingarna för att motivera
inglasningen och privatisering är ökad tillgänglighet, trygghet och en
förbättrad standard på platsen. Dessa används av såväl politiker som
tjänstemän. Dock råder olika synsätt på huruvida allmänhetens tillgänglighet
förbättras eller begränsas av planförslaget. Under planprocessen har de privata
intressenterna, som utgörs av fastighetsägare och SL (Storstockholms
Lokaltrafik) fått stort utrymme när det kommer till utformning av platsen.
Observationer på platsen visar att Åhléns hörna fortfarande kan beskrivas som
mötesplats men endast under vissa tidpunkter på dygnet när platsen är öppen
för allmänheten. Förekomst av olika territorier på platsen skildrar en typ av
offentlighet och folkliv som uttrycks på platsen trots inglasningen och
privatiseringen. Territorierna som upprättas av fastighetsägarna och SL
dominerar vilket medför begränsningar gällande människors möjlighet att använda
rummet fritt. Detta tyder på att offentligheten på platsen är begränsad utifrån
ett territoriellt maktperspektiv.