Det finns sparsamt med litteratur om arbetet med draperade Plagg ur en mönsterkonstruktörs synvinkel. Dessutom tar majoriteten av mönsterkonstruktionsundervisningen sällan upp drapering i ett tidigt stadie (om över huvud taget). Rapportens syfte är att undersöka hur en mönsterkonstruktör kan gå tillväga för att översätta draperade Plagg till reproducerbara tvådimensionella mönster. Som underlag för studien har tre Plagg draperade på docka av en extern handledare använts. Det första Plagget är en vävd klänning, det andra en klänning i trikå och det tredje en quiltad väst.

Det finns sparsamt med litteratur om arbetet med draperade Plagg ur en mönsterkonstruktörs synvinkel. Dessutom tar majoriteten av mönsterkonstruktionsundervisningen sällan upp drapering i ett tidigt stadie (om över huvud taget). Rapportens syfte är att undersöka hur en mönsterkonstruktör kan gå tillväga för att översätta draperade Plagg till reproducerbara tvådimensionella mönster. Som underlag för studien har tre Plagg draperade på docka av en extern handledare använts. Det första Plagget är en vävd klänning, det andra en klänning i trikå och det tredje en quiltad väst.

I denna uppsats om visuell kommunikation kommer olika teorier att tas upp, vi har genomfört intervjuer med kunder, gjort observationer i butiker och sammanställt fakta för att ta reda på hur en förbättrad visuell kommunikation av de miljövänliga Plaggen kan påverka konsumenter att handla mer miljövänligt. Engelsk titel: Visual communication- sales promotion of eco-friendly garments in storesEngelska nyckelord: Visual communication, Sustainability, Environmental clothing, Consumer behaviorSammanfattning på engelska:.

Att världens konsumtion leder till stora påfrestningar på miljön är ingen nyhet, och eftersom det årligen produceras cirka 80 miljarder Plagg är textilbranschen en stor bidragande faktor. Kläder har dessutom en relativt kort livstid i dagens samhälle, innan konsumenterna väljer att bortskaffa dem för att följa nya modetrender och få mer plats i garderoben. En stor mängd av bortskaffade kläder ges bort eller skänks till bättre behövande. Dock finns det fortfarande kläder som också slängs i hushållssoporna, trots att upp till 95 procent av slängda Plagg skulle kunna återanvändas eller återvinnas.Syftet med denna studie var därför att undersöka hur unga svenska kvinnor gör när de bortskaffar kläder, och varför de väljer de alternativ de gör. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och det empiriska materialet samlades in genom en förundersökning samt via sju semistrukturerade intervjuer.Resultatet visade att unga kvinnor bortskaffar kläder som de har tröttnat på, som är trasiga eller som upplevs som ofräscha.

Veck, stygn och fiberoptiskt ljusJag arbetar med att bygga upp egna och manipulera redan färdiga material. Att integrera material, kropp ochPlagg intresserar mig. I examensarbetet har jag utformat en egen metod, för att med stygn forma textilamaterial så att de på bestämda sätt förhåller sig till kroppen. Metoden kom jag fram till under ett längreprojekt där jag undersökte plissering och smock.Mitt arbete är en skissprocess i förändring, formulerad i relation till tradition. Värdefullt för mig ärhantverket, kunskapen om de textila teknikerna, den svenska traditionen men också kopplingar till andraländer.

I examensarbetet ÄGG har jag testat att anända en sökande och experimentell inställning till textila material och tekniker som utgångspunkt för att formge en kollektion Plagg. Som inspitration och utgångspunkt för arbetet med material och teknik har jag använt mig av ägget, dess material och funktioner..

Modebloggar är ett fenomen som har fått både ris och ros. Medans en del avfärdar det så har många företag insett fördelarna med att använda sig utav bloggar. De kan på ett billigt sätt få reklam som träffar exakt rätt målgrupp. Att bloggare även skriver om företag av egen vilja kan ge företag extra marknadsföring, om det är en positiv text. När en stor bloggare rekommenderar ett Plagg i sin blogg tar det inte lång tid innan det är slut i butik.

Svenskorna är kända världen över för att vara både modemedvetna och trendkänsliga. Vi läser trendtidningar, modebloggar, och älskar att shoppa. Åren efter gymnasiet kanske vi läser vidare eller skaffar oss ett jobb utan kvalifikationskrav. Detta gör att vi föredrar att handla våra modePlagg så billigt som möjligt. Såkallat ?fast fashion?, Plagg med hög trendfaktor som bara används en säsong, är det som säljer allra bäst just nu.

Textilindustrin är en industri som ständigt växer och utvecklas. År 1995 introducerade det japanska företaget Shima Seiki den första maskinen med de tekniska egenskaperna, som gjorde det möjligt att producera ett trikåPlagg med complete garment teknik. Denna introduktion revolutionerade tillverkningstekniken för dessa Plagg. Denna studie har skrivits som ett examensarbete på kandidatnivå inom Textilingenjörsprogrammets avslutande del på Högskolan i Borås. Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka vilket produktionssätt som var mest effektivt tidsmässigt vid produktion av ett Plagg i finstickad trikå, ur ett supply chain perspektiv.

I dagens Sverige konsumeras årligen stora mängder kläder. Nyproduktion av textil har en betydande miljöpåverkan med bland annat stor åtgång av vatten samt mängder av kemikalier. Ett alternativ till allt nyproducerat skulle kunna vara andrahandsmarknaden för kläder.Syftet med studien är att undersöka om de kvinnliga kunderna hos butikerna Myrorna och Beyond Retro konsumerar färre nyproducerade Plagg för att de konsumerar second hand- och vintagekläder.Vi har använt oss utav en kvantitativ undersökning där vi intervjuat totalt hundra stycken respondenter i anslutning till Myrorna och Beyond Retros butiker. Vidare har vi genomfört fem stycken kvalitativa intervjuer med vana konsumenter hos ovannämnda butiker, för att fånga deras resonemang bakom svaren.De kvantitativa intervjuerna visar på att en liten majoritet anser sig konsumera färre nyproducerade Plagg för att de konsumerar second hand- och vintagekläder. Samt att det överhängande motivet bakom köpen var att second hand- och vintagekläder är unikt och trendigt.

I dag kommunicerar vi som aldrig förr. Våra möjligheter till att vara i kontakt med och interaktivt integrera med andra människor världen över bara växer. Sociala medier i form av exempelvis bloggar, Facebook, Twitter, Xbox Live, Youtube är saker som redan är ett moment i vardagen för många. Och ses inte som något konstigt. Vi lever för att kommunicera och utrycka oss och skapar vår egna kommunikativa kultur utifrån de behov vi har.

En ökad textilkonsumtion har lett fram till en problematik kring miljöpåverkan på grund av den ökade mängden använda textilier som ska hanteras efter produkternas död. För att ta till vara på de dyrbara resurser som har använts för att skapa textila produkter, har intresset för återvinning av textila fibrer ökat. Forskningen inom återvinning av bomullsfibrer har däremot inte kommit tillräckligt långt för att produktion av återvunna fibrer av hög kvalité ska kunna göras storskalig. Detta speciellt eftersom problem med exempelvis blandfibrer och separerbarhet försvårar arbetet. Det finns förändringar som kan göras av modeföretag i produktutvecklingsfasen redan idag, vilka kan underlätta återvinningsprocessen och syftar till att skapa ett slutet system i framtiden.

En ökad textilkonsumtion har lett fram till en problematik kring miljöpåverkan på grund av den ökade mängden använda textilier som ska hanteras efter produkternas död. För att ta till vara på de dyrbara resurser som har använts för att skapa textila produkter, har intresset för återvinning av textila fibrer ökat. Forskningen inom återvinning av bomullsfibrer har däremot inte kommit tillräckligt långt för att produktion av återvunna fibrer av hög kvalité ska kunna göras storskalig. Detta speciellt eftersom problem med exempelvis blandfibrer och separerbarhet försvårar arbetet. Det finns förändringar som kan göras av modeföretag i produktutvecklingsfasen redan idag, vilka kan underlätta återvinningsprocessen och syftar till att skapa ett slutet system i framtiden.

I vårt arbete har vi valt att titta närmare på butikspersonalens klädsel. Vi har varit i kontakt med en mindre modebutik i Varberg, som uppmanar sin personal att endast klä sig utifrån butikens eget sortiment. Avsikten med vårt arbete har varit att svara på hur personalen likt en levande skyltdocka kan kommunicera butikens sortiment och påverka kundens köpbeteende. Vi har genomfört intervjuer med både butikspersonal och butikens kunder. Butiken har fått svara på frågor som rör deras val av kläder och hur de upplever att kunder uppmärksammar vad de har på sig.

Idag vet vi att läsandet och skrivandet av bloggar ökat markant de senaste åren, framför allt bland unga kvinnor. Vidare ser vi en ökad popularitet av modebloggar, där exponering av kläder och andra produkter, dagligen finns med bland inläggen för att inspirera läsarna. I denna uppsats har vi undersökt hur inläggen i bloggarna påverkar unga kvinnors köpintention. Med köpintention menar vi önskan om att vilja köpa något.Undersökningen genomfördes med hjälp av djupintervjuer och en dokumentundersökning. Vi intervjuade tio personer, och intervjuerna innehöll frågor om respondenternas bloggvanor, köpbeteende samt informationsspridning.