I studien testades 35 psykoterapeutstudenter för att undersöka sambandet mellan empati och förmågan att känna igen mikrouttryck. Empati mättes med självskattningsformuläret Interpersonal Reactivity Index vars subskalor mätte följande aspekter av empati: Perspektivtagande, fantasi, empatisk omsorg samt personlig oro. Förmåga att känna igen mikrouttryck testades med Micro Expression Training Tool. Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan empati och förmåga att känna igen mikrouttryck. Signifikant positivt samband fanns även mellan subskalan Perspektivtagande och förmåga att känna igen mikrouttryck, medan subskalorna fantasi, empatisk omsorg samt personlig oro inte korrelerade med förmåga att känna igen mikrouttryck.

AbstractIdag är det ca 30 % av befolkningen som upplever någon form av psykisk ohälsa, mångasöker vård via primärvården där de hänvisas till Hälsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohälsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ångesttillstånd. Eftersomdet kan vara långa köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie är en utvärdering av en KBT behandling i grupp inom Primärvården vid enHälsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgått en kvalitativ innehållsanalys. Teman som framkom istudien är psykologisk flexibilitet, Perspektivtagande, smågruppsprocesser,beteendeförändringar och tilltro till den egna förmågan.Resultatet visar på att samtliga deltagare är positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.

Stressade medarbetare kostar pengar, sänker produktivitet och bidrar till ohälsa. Genom Perspektivtagande kan vi ändra förhållningssätt till vårt psykologiska innehåll. ?Självet-som-kontext? ingår i ?psykologisk flexibilitet? och innebär att ta perspektiv till sitt psykologiska innehåll. ?Prosocialt hjälpbeteende? är att ta ett nytt perspektiv till andra.

Traditionellt har det antagits att användning och förståelse av spatiala prepositioner i första hand sker utifrån geometriska kriterier. Senare studier har visat att prepositioner också påverkas dels av huruvida de spatialt relaterade objekten också är funktionellt relaterade eller inte och dels av den visuella miljö som objekten utgör en del av. Dessa faktorer påverkar valet av perspektiv utifrån vilket prepositioner tillskrivs spatiala relationer, samt användning och förståelse av dem i situationer då de enbart kan tillskrivas utifrån ett perspektiv. Detta arbete undersöker experimentellt hur dessa två faktorer påverkar användning och Perspektivtagande vid användning av de projektiva prepositionerna ovanför, nedanför, framför, bakom och bredvid. Resultaten visar att en funktionell relation mellan de spatialt relaterade föremålen och tillgången till en visuell miljö ökar benägenheten att använda prepositionerna utifrån ett perspektiv som utgår från föremålens egna orienteringar.

AbstractIdag är det ca 30 % av befolkningen som upplever någon form av psykisk ohälsa, mångasöker vård via primärvården där de hänvisas till Hälsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohälsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ångesttillstånd. Eftersomdet kan vara långa köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie är en utvärdering av en KBT behandling i grupp inom Primärvården vid enHälsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgått en kvalitativ innehållsanalys. Teman som framkom istudien är psykologisk flexibilitet, Perspektivtagande, smågruppsprocesser,beteendeförändringar och tilltro till den egna förmågan.Resultatet visar på att samtliga deltagare är positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.

AbstractIdag är det ca 30 % av befolkningen som upplever någon form av psykisk ohälsa, mångasöker vård via primärvården där de hänvisas till Hälsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohälsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ångesttillstånd. Eftersomdet kan vara långa köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie är en utvärdering av en KBT behandling i grupp inom Primärvården vid enHälsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgått en kvalitativ innehållsanalys. Teman som framkom istudien är psykologisk flexibilitet, Perspektivtagande, smågruppsprocesser,beteendeförändringar och tilltro till den egna förmågan.Resultatet visar på att samtliga deltagare är positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.

AbstractIdag är det ca 30 % av befolkningen som upplever någon form av psykisk ohälsa, mångasöker vård via primärvården där de hänvisas till Hälsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohälsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ångesttillstånd. Eftersomdet kan vara långa köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie är en utvärdering av en KBT behandling i grupp inom Primärvården vid enHälsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgått en kvalitativ innehållsanalys. Teman som framkom istudien är psykologisk flexibilitet, Perspektivtagande, smågruppsprocesser,beteendeförändringar och tilltro till den egna förmågan.Resultatet visar på att samtliga deltagare är positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.

Detta är en kvalitativ och beskrivande studie kring hur elever uppfattar att arbeta med historiska källor. Studien beskriver även hur förutsättningarna för och uppfattningarna om en god historieundervisning i skolan har förändrats och hur dagens förutsättningar ser ut. Metoden med vilket denna studie gör detta är genom att intervjua en fokusgrupp med sex elever och med kvalitativa analyser av 23 elevsvar från ett skriftligt kunskapstest. Dessutom genomfördes en enkät med 40 elever i år 8 och texter och styrdokument analyserade utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Internationell och nationell forskning visar att en förutsättning för att eleverna ska nå historisk empati, är att de får arbeta med och ha tillgång till rikligt med historiska källor och att de får möjlighet att öva i Perspektivtagande. Studien visar på att eleverna uppfattar samtal och diskussion kring källor som en viktig stödstruktur för ett historiskt lärande.

Att spela tv- och datorspel är idag en stor del av många människors liv. Ioch med en förfinad teknik hos spelen, med bättre spelmiljö och artificiellintelligens skapas det en större realism och funderingar kan uppstå hur dettakan påverka en utövare. Den här undersökningen testade sambandet mellanempati och graden av våldsamhet i spelen hos en utövare. Det var 64gymnasieelever som deltog i en enkätundersökning, varav 16 var män. Föratt mäta empati användes Davis-IRI.

Empati kan beskrivas som en förmåga att veta vad en person känner och tänker. Denna studies huvudsyfte var att översätta C. Daniel Bat-sons empatiskala till svenska. Syftet var även att testa om det fanns skillnader vid Perspektivtagande samt skillnader i empati när den and-re är snäll jämfört med elak. Deltagarna var 111 gymnasiestudenter som fick inta ett perspektiv, objektivt eller med inlevelse, och läsa en historia.

Att spela tv- och datorspel är idag en stor del av många människors liv. Ioch med en förfinad teknik hos spelen, med bättre spelmiljö och artificiellintelligens skapas det en större realism och funderingar kan uppstå hur dettakan påverka en utövare. Den här undersökningen testade sambandet mellanempati och graden av våldsamhet i spelen hos en utövare. Det var 64gymnasieelever som deltog i en enkätundersökning, varav 16 var män. Föratt mäta empati användes Davis-IRI.

Begreppet kritisk tänkande har breddats genom att fler aspekter börjar accepteras. Den emotionella aspekten sägs ingå i den nya synen. Med denna teoretiska bakgrund var syftet att undersöka om det fanns ett positivt samband mellan kritisk disposition, det vill säga att ha en reflekterande inställning över sin omgivning, och emotionell empati på 55 gymnasieelever. Studiens deltagare var lämpliga därför att läroplanen innefattade dessa begrepp samt att skolan är en fas i livet som alla ska genomföra. Resultaten bekräftade inte sambandet men uppvisade att kvinnorna hade högre värden än männen i emotionell empati medan det inte var någon skillnad i kritisk disposition mellan könen.

Studiens syfte var att underso?ka om fo?rutsa?ttningar fo?r empati i form av personlig disposition och aktuell situation samverkar med empatiska processer fo?r att ge ett emotionellt utfall.Blivande behandlare (n=90) och specialpedagoger / specialla?rare (n=50) fick se filmer och besvara fra?geformula?r baserade pa? IRI och MACL. Stiganalys gjordes med hja?lp av SEM i SPSS/AMOS. Resultaten visade att empatisk disposition och empatiska processer tillsammans predicerar medka?nsla.

BakgrundBarns rättigheter i relation till förskolans matsituationer är i fokus i denna studie. Forskningen pekar på flera betydelsefulla begrepp som exempelvis ömsesidigt Perspektivtagande, erkännande av barnet som person, barnsyn, barnperspektiv och pedagogers förhållningssätt, vilka beskrivs som viktiga då barnen utvecklar sin förståelse för demokrati. Förskolans ledande styrdokument synliggör och förtydligar det ansvar som vilar på förskolans pedagoger för barnens demokratiutveckling.SyfteSyftet med studien är att skapa kunskap kring hur demokrati, med specifik fokusering på barns rättigheter, kommer till uttryck i matsituationen i förskolan. Mer specifikt fokuseras i studien på hur förskollärare resonerar kring barns rättigheter i relation till förskolans matsituationer.MetodFör att samla empiri till den här studien har en kvalitativ halvstrukturerad intervju använts som metod. Vid genomförandet av intervjuerna användes få och öppna intervjufrågor.

BakgrundBarns rättigheter i relation till förskolans matsituationer är i fokus i denna studie. Forskningen pekar på flera betydelsefulla begrepp som exempelvis ömsesidigt Perspektivtagande, erkännande av barnet som person, barnsyn, barnperspektiv och pedagogers förhållningssätt, vilka beskrivs som viktiga då barnen utvecklar sin förståelse för demokrati. Förskolans ledande styrdokument synliggör och förtydligar det ansvar som vilar på förskolans pedagoger för barnens demokratiutveckling.SyfteSyftet med studien är att skapa kunskap kring hur demokrati, med specifik fokusering på barns rättigheter, kommer till uttryck i matsituationen i förskolan. Mer specifikt fokuseras i studien på hur förskollärare resonerar kring barns rättigheter i relation till förskolans matsituationer.MetodFör att samla empiri till den här studien har en kvalitativ halvstrukturerad intervju använts som metod. Vid genomförandet av intervjuerna användes få och öppna intervjufrågor.