BakgrundBarns rättigheter i relation till förskolans matsituationer är i fokus i denna studie. Forskningen pekar på flera betydelsefulla begrepp som exempelvis ömsesidigt Perspektivtagande, erkännande av barnet som person, barnsyn, barnperspektiv och pedagogers förhållningssätt, vilka beskrivs som viktiga då barnen utvecklar sin förståelse för demokrati. Förskolans ledande styrdokument synliggör och förtydligar det ansvar som vilar på förskolans pedagoger för barnens demokratiutveckling.SyfteSyftet med studien är att skapa kunskap kring hur demokrati, med specifik fokusering på barns rättigheter, kommer till uttryck i matsituationen i förskolan. Mer specifikt fokuseras i studien på hur förskollärare resonerar kring barns rättigheter i relation till förskolans matsituationer.MetodFör att samla empiri till den här studien har en kvalitativ halvstrukturerad intervju använts som metod. Vid genomförandet av intervjuerna användes få och öppna intervjufrågor.

BakgrundBarns rättigheter i relation till förskolans matsituationer är i fokus i denna studie. Forskningen pekar på flera betydelsefulla begrepp som exempelvis ömsesidigt Perspektivtagande, erkännande av barnet som person, barnsyn, barnperspektiv och pedagogers förhållningssätt, vilka beskrivs som viktiga då barnen utvecklar sin förståelse för demokrati. Förskolans ledande styrdokument synliggör och förtydligar det ansvar som vilar på förskolans pedagoger för barnens demokratiutveckling.SyfteSyftet med studien är att skapa kunskap kring hur demokrati, med specifik fokusering på barns rättigheter, kommer till uttryck i matsituationen i förskolan. Mer specifikt fokuseras i studien på hur förskollärare resonerar kring barns rättigheter i relation till förskolans matsituationer.MetodFör att samla empiri till den här studien har en kvalitativ halvstrukturerad intervju använts som metod. Vid genomförandet av intervjuerna användes få och öppna intervjufrågor.

Det finns flera teorier om varför man hjälper, men denna uppsats inriktar sig på relationen mellan empati och hjälpande. Denna relation är intressant att undersöka eftersom den angår alla människor och har stor betydelse i många situationer och i vardagliga mänskliga relationer. Empati innebär att kunna leva sig in i en annan persons känsloläge och behov. Att med empati få förståelse för en annan människas känslor är en inre process som inte bara leder till förståelse i ord utan även till handling. Empatins konsekvenser har länge setts som grundläggande faktorer för att framkalla positivt beteende mot andra.

 Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika uppfattningar rektorer har om samverkansformer i skolan för att skapa förutsättningar för en inkluderande skola. Syftet är även att få svar på vilka åtgärder och lösningar som rektorer anser är av betydelse för att kunna inkludera elever som uppvisar beteendeproblem i skolan. Vi väljer att inrikta oss på samverkansformer för inkludering av elever som övergår från särskild undervisningsgrupp, men även de elever som redan går i ordinarie skola. Fyra intervjuer har genomförts utifrån en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden passar väl eftersom studien baseras på människors egna uppfattningar.

Vilka diskurser ger elever och lärare uttryck för i pianoundervisning? Syftet med min uppsats är att undersöka hur pianoelever och pianolärare på kulturskolan och inom ett studieförbund genom språket ger uttryck för en mängd förhållningssätt och attityder. Vad sägs i samtalen kring deras undervisning och vilka diskurser och tankekollektiv bildar dessa åsikter tillsammans? Jag har använt mig av fyra djupgående intervjuer och två videodokumentationer för att dels studera elevernas och lärarnas uttryckta upplevelser men också för att ta del av det som verkligen sker under lektionstid. Teoretiska utgångspunkter har utgjorts av kritisk diskursanalys, institutionsbegreppet och interaktionsteori.

Uppsatsens utgångspunkt är att perspektivet utgör en psykosocial länk mellan individ och omvärld. Med grund i Henry Montgomerys perspektivmodell, som bland annat framhåller hur fakta och värderingar är intimt förbundna i social perception, förs ett resonemang kring perspektivets socialpsykologiska förankring i mellanmänskliga sammanhang. Modellens element subjekt, objekt och mental position diskuteras systematiskt utifrån George Herbert Meads perspektivteoretiska ansats samt Alan Page Fiskes socialitetsteori. Syftet är främst att visa på perspektivets deskriptiva och evaluativa konstitution, dess sociala grund och kontextberoende. Tanken är att Meads resonemang fungerar som en formell teoretisk grund för subjektet och dennes kommunikativt grundade intersubjektivitet, genom Perspektivtagandet via symbolbruk och den generaliserade andra, emedan Fiskes ansats tar fasta på en bestämd social differentiering genom socialitetsformer vilket i sig utgör fundamentet för värderingars sociala förankring samt människors socialitet i en mer substantiell mening.