Moderna företag måste vara flexibla för att kunna möta morgondagens förändringar. Denna uppsats visar hur strategiska beslutsprocesser kan förklaras genom att se till förfaranden som föregår beslut. Förklaringen ses mot hur beslutsfattaren uppfattar och använder information för att göra värderingar. Den empiriska studien gjordes hos LKAB vid ett skede när beslut skulle fattas om byggandet av ett nytt anriknings- och Pelletsverk i Kiruna. Detta beslut har legat till grund för den empiriska undersökningen som kom att behandla faktorer som föregick just detta beslut.

LKAB har tre kulsinterverk av s.k. Grate-Kiln typ, två nyare i Kiruna och ett äldre i Svappavaara. I graten sker torkning och förvärmning av pelletskulor på ett transportband och i Kilnen sker vidare en bränning/sintring av kulorna, innan det slutligen sker en värmeåtervinning samt kylning av pelletsen i en roterande kylare. Ett Grizzlygaller är ett separationsgaller som sitter under kylaren och separerar bort oönskat material från den färdigsintrade pelletsen, efter att denna har kylts i kylaren och ska vidare för lastning i järnvägsvagnar. I Svappavaara tillverkas cirka 3.5 miljoner ton pellets per år som alla strömmar igenom Grizzlyn, vilket gör att gallret idag nöts igenom helt på mellan sex till tio månader på det värsta stället. Detta är helt oacceptabelt ur underhållssynpunkt då punkten för byte sällan sammanfaller med UH-stoppen.

Denna rapport är resultatet av det examensarbete som har genomförts för LKAB på Malmbergets två kulsinterverk, MK3 och BUV, där bandrensarna har granskats. Bandrensarna har till uppgift att ta bort krossad järnmalm från bandtransportörernas retur. Problemet med bandrensarna är att de inte fungerar tillfredställande eftersom mycket krossad järnmalm kommer förbi och hamnar på icke önskvärd plats. Examensarbetet går ut på att utvärdera de befintliga bandrensarna samt att utveckla en ny för att minska spillet. Även ett verktyg för markering av drivtrummans horisontella centrumlinje ska tas fram.

LKAB är en producent av järnmalmsprodukter och har stora tillverkningsanläggningar i Kiruna. Den stora produkten är pellets, sintrade malmkulor, och i den kulsintringskedjan finns kylare som kyler kulorna från 1300°C till 100°C för att möjliggöra vidare transport. Kylarens botten består av rörliga luckor där glidlagringen i ändarna arbetar i en tuff miljö med hög värme och malmdamm. Lagren smörjs idag med ett otillförlitligt centralsmörjningssystem och problem har uppstått med stort slitage på axlar och bussningar. Orsakerna till en del av problemen har undersökts men det mesta arbetet har gjorts för att undersöka lagerparametrar för ett nytt lagerkoncept.

LKAB Malmberget är en av de största järnmalmsgruvorna i världen och i nuläget ser framtidsutsikterna lysande ut. Stålkonsumtionen ökar och priset på järnmalm stiger. Gruvan är i ett utvecklingsskede där bygget av ett nytt Pelletsverk pågår och likaså planering av en ny huvudnivå. Huvuduppgiften för uppfordringsanläggningen i Malmberget är att transportera malm från gruvan till lagringsfickan Lappkyrkan och därifrån förse verken med malm. Uppfordringen är en viktig del av produktionsflödet underjord, där störningar och avbrott snabbt kan få konsekvenser med ekonomiska följder.

LKAB har tre kulsinterverk av s k grate-kiln typ, två stycken i Kiruna samt ett i Svappavaara. I grate-kiln systemet sker torkning och förvärmning av råkulor på en bandugn (grate), vidare bränning/sintring i en roterugn (kiln) och slutligen värmeåtervinning vid kylning av pelletsen i en roterande kylare. Rosterplattorna (grateplattorna) är tillverkade av ett gjutet värmebeständigt rostfritt material. Tidigare har livslängden på dessa plattor varit ca 2,5-3 år. Under de senaste åren har dock plattorna uppvisat betydligt större slitage än tidigare, och åtgärder måste vidtas för att uppnå en godtagbar livslängd på grateplattorna.

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) är en gruvdriftskoncern med järnmalmsbrytning som huvudsaklig verksamhet. En av produkterna tas fram genom att raffinera järnmalm till pellets vilket är en efterfrågad produkt vid ståltillverkning. Vid sintring av råkulor till pellets är temperaturen väsentlig för att få så hög oxidation som möjligt av magnetit till hematit och för att få rätt fasthet. För att reglera värmen bör temperaturen mätas bland råkulorna eftersom det är kulornas temperatur som är det viktiga.                                 Projektet går ut på att undersöka möjligheterna att mäta temperatur bland råkulor på gratevagnar som åker genom en pelletsugn med ett permanent mätsystem. Här ställs höga krav på mätsystemet på grund av miljö, portabilitet och drifttid.Miljöanalyser gjordes för att ta reda på vilken påfrestning ett mätsystem bör klara av. Förslag om placering av mätutrustning framtogs genom kartläggning av miljön.

Finland präglades under efterkrigsdecennierna av både ekonomiska och politiska problem. Finland hade ekonomiska problem efter att de varit med i Andra Världskriget, de skulle betala ett stort krigsskadestånd till Sovjetunionen och det krävdes stora summor för att återuppbygga landet. Det var på grund av de ekonomiska problemen stor politisk instabilitet i landet, Finland hade mellan 1950 och 1959 tretton olika regeringar. Push and Pull teorin användes till denna uppsats, Finland var ett typiskt push-land, det vill säga ett land med negativa förhållanden med hög arbetslöshet och stor bostadsbrist. Medan Sverige var ett pull- land alltså ett land som har ekonomiska framgångar och hög arbetslöshet och var därmed ett land som människorna från ett push-land flyttar till. Syftet med uppsatsen är att undersöka bakomliggande faktorer till varför människorna ville flytta från Finland och varför de flyttade just till Sverige.