Sökresultat:
14 Uppsatser om Omställningskostnader - Sida 1 av 1
H?llbar omst?llning i influencerbranschen: M?jligheter och Utmaningar
Under b?rjan av 2000-talet utvecklades f?retagens marknadsf?ringsstrategier till att bli mer digitala. Utvecklingen skapade en ny del av n?ringslivet d?r influencerbranschen idag har v?xt sig stor. Livsstilskonsumtionen som influencers bidrar till medf?r h?llbarhetsutmaningar s?v?l socialt som ekonomiskt och ekologiskt.
F?r alla verkligen vara med och leka?
Det ?r tydligt skrivet i l?roplanen att skolan och fritidshemmet ska fr?mja alla elevers utveckling och att alla elever ska k?nna sig trygga och v?lkomna. Fler barn ?n tidigare diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar och det ligger i skolans uppdrag att hj?lpa och st?tta dessa elever i sin skolg?ng. I den h?r studien unders?ks varf?r det verkar som att elever med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar inte blir lika inkluderade som andra elever.
EN REN KONFLIKT, OM REN, VIND OCH MALM En normativ studie om samernas r?tt till mark under den gr?na omst?llningen
This study aims to unravel if it should be accepted to use natural resources in the Sami reindeer grazing area for the green transition. Mines, wind parks, and other infrastructure in the reindeer grazing area create problems for the reindeers which makes it difficult for the Sami to proceed with this traditional practice. While the Sami people have right to practice these customs the minerals and land which in it lies could be crucial to successfully go through the green transition in Sweden and the European Union as well. To answer the question: Should it be acceptable to use natural resources in the Sami reindeer grazing area to accomplish the green transition? a reflective equilibrium will be applied to the principles of egalitarianism and collective rights.
ALLT UNDER KONTROLL? En studie om hotuppfattningar och konspiratoriskt t?nkande
Konspirationsteorier ?r ett v?xande problem f?r demokratins vidmakth?llande och det finns
behov f?r en ?kad f?rst?else f?r under vilka omst?ndigheter konspiratoriskt t?nkande ?r starkt.
Tidigare forskning visar att hotuppfattning resulterar i subjektiva k?nslor av os?kerhet,
kontrollf?rlust och oro, som kan ligga till grund f?r konspiratoriskt t?nkande. Det finns en brist
p? empiriska studier av sambandet mellan hotuppfattning och konspiratoriskt t?nkande. Det
finns ocks? grund att tro att sambandet kan se olika ut beroende p? vilken typ av hotfull situation
det r?r sig om.
Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ? personalens syn p? en arbetsterapeutisk intervention genomf?rd i boenden f?r personer med allvarlig psykisk oh?lsa
Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.
Sjukdomsacceptans hos personer med Typ 1 Diabetes
Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.
ETT VARDAGSPUSSEL MED UTMANINGEN ATT F? IHOP ALLA N?DV?NDIGA BITAR -Upplevelse av aktivitetsbalans hos f?r?ldrar till barn med autism i f?rskole?ldern
Bakgrund F?r?ldrar till barn med autism i den tidiga barndomen och f?rskole?ldern upplever
mer stress j?mf?rt med f?r?ldrar till ?ldre barn med autism. F?r?ldrarna har sv?rt att
hantera stressen som tillkommer med barnet och den drastiska omst?llningen i
vardagen. De upplever psykisk oh?lsa och har ?ven ett stort behov av professionell
hj?lp i ett tidigt skede.
Sjuksk?terskors erfarenheter av etisk stress : En litteratur?versikt
Bakgrund: Etik i v?rden handlar om att reflektera ?ver vad som ?r det r?tta handlingss?ttet och att s?kerst?lla v?rden som autonomi, v?rdighet och v?lbefinnande. Denna etiska grund v?gleder sjuksk?terskor i deras dagliga omv?rdnadsarbete. En sjuksk?terskas yrkesroll inneb?r d?rf?r ett stort etiskt ansvar enligt svensk lag och ICN etiska kod d?r patienters r?ttigheter och delaktighet st?r i centrum.
Perioperativa sjuksk?terskors erfarenheter av donationsoperationer
Bakgrund: Det r?der en global brist p? organ och trots att det utf?rs fler
organdonationsoperationer, m?ter det inte antalet som ?r i behov av organ f?r sin ?verlevnad.
F?r att en avliden m?nniska ska f? donera beh?ver individen avlida under s?rskilda
omst?ndigheter, f?r att sedan genomg? en donationsprocess. En donationsoperation involverar
m?nga professioner, inklusive perioperativa sjuksk?terskor. Tidigare forskning visar att
medverkan kan ge uppkomst till existentiella fr?gor samt p?verka sjuksk?terskans attityd om
donationsoperation.
Inflationens avtryck i svenska f?retags finansiella rapporter
Bakgrund och Problem: I och med en ?kad inflationstakt st?lls f?retag i Sverige inf?r en
omst?ndighet som de inte har beh?vt hantera p? mer ?n ett decennium. Generellt sett finns en
tradition av l?g inflation v?rlden ?ver vilket har bidragit till att det finns lite fokus p? detta
utifr?n ett redovisningsperspektiv. Stigande inflation inneb?r nya utmaningar vid uppr?ttandet
av finansiella rapporter och ?kar behovet av vissa upplysningar.
SJUKSK?TERSKANS ERFARENHETER AV ATT ST?TTA ANH?RIGA INOM PALLIATIV OMV?RDNAD I HEMMET. En litteratur?versikt
Bakgrund: Varje ?r bed?ms cirka 70 000 m?nniskor i Sverige vara i behov av palliativ v?rd,
varav cirka 22 000 av specialiserad palliativ v?rd. I takt med omst?llningarna mot n?ra v?rd
och en ?ldrande befolkning f?rv?ntas behovet av palliativ v?rd i hemmet att ?ka. V?rd i ett
palliativt syfte i hemmet kan vara b?de emotionellt och fysiskt p?frestande, och anh?riga har
d?rf?r ett omfattande behov av st?d.
Earnings Management och goodwillnedskrivningar. En studie om b?rsnoterade f?retag i Sverige under COVID-19
Bakgrund och problemdiskussion: Earnings management kan v?cka fr?gor om trov?rdighet i den
finansiella rapporteringen d? problematiken ligger i m?jligheten att vilseleda redovisningen.
Anv?ndningen av ?big bath?-strategier och goodwillnedskrivningar kan skapa en snedvriden bild av
f?retagens l?nsamhet genom att p?verka f?retagens redovisning. Utifr?n den unika ekonomiska
situationen som COVID-19 utgjorde, samtidigt som regeringen tillhandah?ll omfattande krisst?d till
f?retag, uppst?r nyfikenhet f?r hur f?retag kan ha hanterat sin redovisning, inklusive nedskrivningar
av goodwill, under pandemin. I enlighet med IFRS ska f?retag genomf?ra ?rliga
nedskrivningspr?vningar av goodwill, men p? grund av f?retagsledningens m?jlighet till diskretion?ra
bed?mningar v?cks fr?gan om nedskrivningar av goodwill anv?nds som en form av earnings
management i st?llet f?r att ?terspegla den korrekta bilden av f?retagens finansiella st?llning.
Syfte: Syftet med studien ?r att studera omfattningen av nedskrivningar av goodwill bland
b?rsnoterade f?retag i Sverige under COVID-19, samt om det finns tecken p? earnings management.
Metod: Studien till?mpar en kvantitativ metod med deduktiv ansats.
Solcellsanl?ggningar p? landsbygden, vad s?ger lokalbefolkningen? En studie om lokalbefolkningens uppfattningar av solcellsanl?ggningar
I samband med en ?kad efterfr?gan och st?rre behov av fossilfri energi kommer storskaliga
solcellsanl?ggningar p? mark att spela en allt viktigare roll. Samtidigt kr?vs ett
h?nsynstagande till lokalbefolkningen som f?r anl?ggningen placerad i sin n?rhet. Tidigare
forskning har visat att b?de ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga aspekter g?r att koppla till
n?rboendes acceptans.
Allm?n kunskap om det allm?nt veterliga ? en paradox?
Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.