Under vår utbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm har vi uppmärksammat att vi saknar kunskap om arbetsmiljöarbete samt skolans ansvar inom området. Vi blev intresserade av beredskapsplaner vid Olycksfall under vår instruktörsutbildning i Hjärt- och lungräddning, HLR som ingick i kursen Idrott, fritidskultur och hälsa vid Lärarhögskolan i Stockholm. Studien är delvis explorativ, då tidigare forskning har varit svårt att hitta. Syftet med studien är att kartlägga skolors beredskap vid Olycksfall. Enligt lagar och förordningar skall skolor i sitt arbetsmiljöarbete forma en beredskapsplan vid Olycksfall.

Jag gjorde detta arbetet för att jag var intresserad av vad det fanns för beredskap på skolorna vid Olycksfall. Eftersom vi inte fått någon Olycksfallsutbildning i vår utbildning så blev jag nyfiken att undersöka vilken kunskap det finns ute på skolorna inom detta området. Den största delen i mitt arbete blev att intervjua personal på skolorna eftersom det inte finns så mycket skrivet om detta. Jag intervjuade skolsköterskor, lärare och skyddsombud. Målet med mitt arbete var bl a att undersöka om det fanns några beredskapsplaner på skolorna när en olycka inträffar samt om det fanns någon rapporteringsskyldighet.

Hur farligt var gruvarbete i början av 1900-talet? I denna uppsats undersöks de Olycksfall som inträffade i Falu koppargruva mellan åren 1906-1915. Uppsatsen behandlar totalt 387 st arbetsrelaterade olyckor i och kring gruvan. I uppsatsen framkommer att gruvarbetarna var de som löpte störst risk att råka ut för skador. Sjukskrivningarnas längd varierade kraftigt, men de flesta olyckor medförde en sjukskrivningstid på mindre än 20 dagar.

Hur farligt var gruvarbete i början av 1900-talet? I denna uppsats undersöks de Olycksfall som inträffade i Falu koppargruva mellan åren 1906-1915. Uppsatsen behandlar totalt 387 st arbetsrelaterade olyckor i och kring gruvan. I uppsatsen framkommer att gruvarbetarna var de som löpte störst risk att råka ut för skador. Sjukskrivningarnas längd varierade kraftigt, men de flesta olyckor medförde en sjukskrivningstid på mindre än 20 dagar.

Uppsatsen ämnar besvara frågor kring förändringar i antalet Olycksfall som sker i arbetet. I examensarbetet har material från gruvföretaget Boliden Mines använts. Materialet är omfattande i avseende dess tidsmässiga och historiska omfattning samt i sin fullständighet och detaljrikedom. Metodiken utgörs av en sammanställning av blanketter från Bolidens arkiv och en statistisk sammanställning för företagets arbetsOlycksfall åren 1931-1999 har genomförts. Detta jämfördes sedan med den nationella Olycksfallsstatistiken.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka elevers och lärares uppfattningar om samt upplevelser av den Olycksfallshantering som sker i samband med idrott och hälsa.För att uppnå syftet har vi besvarat följande frågeställningar:? Vad händer vid ett omhändertagande av Olycksfall och hur ser elever och lärare på det?? Finns förutsättningar för omhändertagande av Olycksfall vad gäller resurser, kunskap och utbildning hos lärare och elever?? Hur skulle lärare och elever önska att ett omhändertagande av Olycksfall såg ut?MetodFör att besvara våra frågeställningar har vi gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua fem gymnasieelever och två lärare i idrott och hälsa.ResultatResultatet av vår undersökning visar att både elever och lärare är av den uppfattningen att det är eleverna själva som till stor del ska kunna ta hand om ett Olycksfall. Eleverna anser att det är skolans och framförallt idrottslärare samt skolsköterskans ansvar att undersöka och ta hand om en skadad elev. Eleverna talar om vikten om att läraren känner sig trygg i sin kunskap. Lärarna berättar att de känner sig trygga med den kunskap de har.

SSAB-koncernens övergripande arbetsmiljömål är att ingen anställd, besökare eller entreprenör, ska utsättas för Olycksfall, skada eller arbetssjukdom. Man arbetar systematiskt med arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor genom att undersöka och följa upp verksamheten. Syftet med examensarbetet var att ta fram en allvarlighetsgradering för tillbud och Olycksfall för att underlätta prioriteringen av de viktigaste åtgärderna samt att ge en nyanserad bild av statistiken. Hur stor andel av de inträffade händelserna är egentligen allvarliga respektive mindre allvarliga? Nuvarande måltavla mäter endast frekvens (antal Olycksfall per miljoner arbetade timmar) och gör inte skillnad på exempelvis mindre olyckor och allvarliga klämskador.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att jämföra förekomsten av belastnings- och arbetsskador hos idrottslärare med teoretiska ämneslärare. Följande frågeställningar användes för att svara på syftet:Drabbas idrottslärare mer av förslitningsskador/arbetsskador än teoretiska ämneslärareVilka kroppsdelar är mest utsatta för slitage/påfrestningKan faktorer som motionsnivå och idrottsbakgrund påverka belastningsskador hos lärarnaMetodDen metod som användes i studien var en kvantitativ enkätundersökning. Enkäten innehöll 18 formulerade frågor som delades ut till 119 lärare i Täby kommun. Vi fick tillbaks 82 svar från 40 idrottslärare och 42 teoretiska ämneslärare, vilket gav en svarsfrekvens på 69 %. Vi behandlade resultaten i statistikprogrammet SPSS.ResultatDet finns inte några signifikanta skillnader i förekomsten av belastningsskador mellan idrottslärarna och de teoretiska lärarna däremot finns skillnader i förekomsten av Olycksfall där endast idrottslärarna är drabbade.

Som en del av forskningsprojektet ?Antaganden om Olycksfall och dess konsekvenser för utredning och åtgärder? syftar denna studie till att följa upp granskningen av Lundberg et al. (opublicerad) av manualen ?Händelseanalys och riskanalys. Handbok för patientsäkerhetsarbete.? som används i svenska landsting.

Byggbranschen är en av de farligaste branscherna, i Sverige, där 55 personer omkommit de senaste fem åren. En organisations säkerhetskultur är en viktig faktor för att minimera Olycksfall på arbetet. På grund av detta är det intressant att undersöka hur säkerhetskulturen ser ut inom ett svenskt byggföretag. Säkerhetskulturen inom NCC, avdelning Västerbotten, har undersökts med hjälp av fokusgrupper och enskilda intervjuer utifrån ålders- och maskulinitetsperspektiv då dessa antas påverka säkerheten på arbetsplatserna negativt. Ett jämförande perspektiv har antagits där attitydskillnader mellan tjänstemän och yrkesarbetare eftersökts.

Specialistsjuksköterskor inom ambulanssjukvård har ett stort ansvar att ge kvalificerad omvårdnad till svårt sjuka patienter och komplicerade Olycksfall. Vid dessa situationer finns det möjlighet att uppleva stress. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelse av stress i ambulanssjukvården och hur stress kan påverka den prehospitala vården. I intervjustudien har åtta ambulanssjuksköterskor intervjuats. Intervjutexten har sedan analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

Det finns inga hinder att utforma en trygg naturmiljö vid förskolan om det sker en samverkan mellan förvaltning, skötsel och förskola. Barn utforskar sin omgivning genom lek. Inspirerande miljöer ger nya impulser till leken och naturmiljöer har de egenskaper som främjar fri äventyrlig fysisk aktivitet. Platser för lek ska vara utformade så att risker för Olycksfall begränsas. Många av dagens förskolegårdar erbjuder inga utmaningar för barnen. Att komplettera utemiljön med naturelement är möjlig att göra utan att säkerheten äventyras. Dialog mellan förvaltning, skötsel och förskola är en förutsättning för en utveckling av utemiljön ska kunna ske. Det är viktigt att man har barnens behov i fokus och ser möjligheter istället för svårigheter.

Syftet med studien var att studera var i hemmet de flesta fallolyckorna hos äldre sker, kön- och åldersfördelning, fallolycksfrekvens samt bidragande faktorerna till dessa fallolyckor. Under sex månader har ?Projekt Kersti? samlat in fallrapporter från äldre boende i Falu kommun som drabbats av fallolycka. Dessa fallrapporter har bearbetats till anonymt material av ansvariga för ?Kersti projektet? och uppsatsförfattarna har sedan fått tillgång till materialet för att göra en register studie.

Det är lagstadgat att arbetsgivaren är skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) för att sänka riskerna för ohälsa och Olycksfall i verksamheten. Mycket tyder på att detta inte fungerar tillfredställande i många skolor. Denna fallstudie syftar till att kartlägga och synliggöra hur det systematiska arbetsmiljöarbetet organiserats i två utvalda kommunala grundskolor. Det övergripande syftet i studien var att belysa faktorer och mekanismer som kan motverka ett lyckat införande av ett fungerande arbetsmiljöarbete. De frågeställningar vi haft var om kommunernas organisering av arbetsmiljöarbetet uppfyller lagstiftningens krav och hur uppföljningen och kontrollen sker. Studien har genomförts genom analys av kommunernas styrdokument samt genom en enkät kombinerad med uppföljande intervjuer av nyckelpersoner i verksamheterna. Resultat visar att de båda grundskolornas arbetsmiljöarbete organiserats och bedrivs på ett likartat sätt och att arbetsmiljöproblemen till stor del är likartade.

Vid uppsägning av personliga skäl finns det en tro hos arbetsgivare att det är omöjligt att säga upp en anställd. Syftet med denna uppsats var att utforska vilket ansvar arbets-givaren har gentemot en anställd som har drog- och alkohol problematik, genom lagtext, föreskrifter, domstolspraxis och doktrin. Arbetsgivaren har en rehabiliteringsskyldighet, enligt Arbetsmiljölagen och Socialförsäkringsbalken. Arbetsmiljölagen är en resultatin-riktad ramlag vars syfte är att förebygga ohälsa och Olycksfall i arbetet, samt uppnå en god arbetsmiljö. Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger på arbetsgivaren.