Syftet med denna studie är att undersöka hur musiklärare i Namibia förhåller sig till läroplaner och ämnets förutsättningar och hur det påverkar deras uppfattning om Musikutbildning. Studien är en undersökning om vilka tyngdpunkterna i de namibiska styrdokumenten i ämnet musik är. Vi har undersökt hur kursplanen tolkas i teorin och i praktiken av lärare. Dessutom har vi undersökt vilka ramfaktorer som är rådande för en musiklärare i Namibia och hur dessa faktorer påverkar undervisningen. Denna studie bygger på sociokulturell teori och ramfaktorsteori.

Syftet med arbetet a?r att underso?ka hur blivande instrumentalpedagoger i ho?gre Musikutbildning beskriver sin fysiska ha?lsa ga?llande ergonomiska besva?r och har detta fa?tt na?gra konsekvenser fo?r studenten. Som bakgrund har jag anva?nt mig av litteratur som bero?r ergonomi ba?de i rollen som musik- och instrumentla?rare men a?ven andra jobb som inte a?r kopplade till musik. Som metod i studien valde jag att anva?nda en kvantitativ forskningsmetod.

Målet med den här uppsatsen är att få kunskap om hur musiker reflekterar kring sitt musikaliska uttryck och sin identitet som kreativa människor. Min önskan är att försöka belysa omständigheter som bidrar till att forma det musikaliska uttrycket och att försöka förstå hur informanterna tänker kring sitt musikaliska uttryck, olika typer av estetik, omgivningens påverkan och vilken roll högre Musikutbildning spelar i dessa sammanhang. Den musikaliska kontexten för uppsatsen, i vilken informanterna är aktiva, är jazz och improvisationsbaserad musik men jag har i texten även valt att lyfta in exempel från andra typer av musik om jag känner att det belyser ämnet på ett bra sätt. Målsättningen är att presentera mina egna slutsatser utifrån informanternas svar och förhoppningsvis kommer denna uppsats kunna tjäna som underlag för diskussion och reflektion för studenter och lärare..

Timing och sväng är begrepp som återkommit frekvent i min Musikutbildning. Min upplevelse är att ämnet är viktigt, men att det samtidigt saknas forskning på området. Studien syftar till att få en djupare insikt i hur pianopedagoger definierar begreppen timing och sväng samt hur de ser på undervisning när det gäller dessa. Jag är intresserad av att hitta didaktiska redskap och metoder för att på ett konkret sätt kunna tillämpa timing och sväng i pianoundervisningen.Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervju-form där jag intervjuade fyra pianopedagoger, med inriktning jazz, verksamma på olika musikhögskolor och konservatorier. Resultatet visar, enligt respondenternas tolkning, att timing och sväng spelar en viktig roll i musiken i stort.

Timing och sväng är begrepp som återkommit frekvent i min Musikutbildning. Min upplevelse är att ämnet är viktigt, men att det samtidigt saknas forskning på området. Studien syftar till att få en djupare insikt i hur pianopedagoger definierar begreppen timing och sväng samt hur de ser på undervisning när det gäller dessa. Jag är intresserad av att hitta didaktiska redskap och metoder för att på ett konkret sätt kunna tillämpa timing och sväng i pianoundervisningen.Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervju-form där jag intervjuade fyra pianopedagoger, med inriktning jazz, verksamma på olika musikhögskolor och konservatorier. Resultatet visar, enligt respondenternas tolkning, att timing och sväng spelar en viktig roll i musiken i stort.

Timing och sväng är begrepp som återkommit frekvent i min Musikutbildning. Min upplevelse är att ämnet är viktigt, men att det samtidigt saknas forskning på området. Studien syftar till att få en djupare insikt i hur pianopedagoger definierar begreppen timing och sväng samt hur de ser på undervisning när det gäller dessa. Jag är intresserad av att hitta didaktiska redskap och metoder för att på ett konkret sätt kunna tillämpa timing och sväng i pianoundervisningen.Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervju-form där jag intervjuade fyra pianopedagoger, med inriktning jazz, verksamma på olika musikhögskolor och konservatorier. Resultatet visar, enligt respondenternas tolkning, att timing och sväng spelar en viktig roll i musiken i stort.

Syftet med denna uppsats är att genom intervjusamtal och enkäter få ökad insikt i samt beskriva hur musicerande barn uttrycker sina upplevelser av och ambitioner med sitt musicerande, såväl inom som utom ramen för frivillig musikundervisning. Det empiriska materialet består av 95 enkätsvar samt information från intervjusamtal med nio barn. Samtliga barn var mellan åtta och tretton år.Studien vilar på en kulturteoretisk ram, vilken utgör fonden för studiens övriga teoretiska utgångspunkter. Studiens syfte avspeglar ett hermeneutiskt kunskapsintresse, varför ett tolkningsteoretiskt perspektiv utgör en grundläggande utgångspunkt. Vidare vilar studien på tankegångar från den s.k.

Musical improvisation is an infinite artistic well. It helps the musician to make a personal performance and lets the music reflect the inner feelings. It is a language with which the performer can adapt the formulation to the specific situation. Yet so many have fear and respect when facing the phenomenon. In this study Dan Alkenäs discusses the advantages and disadvantages of using musical improvisation as a pedagogical method in school education.

Denna uppsats studerar anva?ndandet av spra?k kring konst och konstna?rlighet i fra?ga om musik. Den problematiserar sva?righeten att dela spra?k kring dessa be- grepp inom olika musikpedagogiska inriktningar; utbildning till la?rare i musik, utbildning till musiker och utbildning till musikterapeut.Hur konstrueras mening i tal kring konst i musik, kring pedagogisk konsekvens av konstbegreppet i konstna?rlig utbildning samt det statliga uppdraget att utbilda i musik. I de samtal som ligger till grund fo?r studien, deltar verksamma pedagoger inom ho?gre Musikutbildning vid tre olika la?rosa?ten.

Syftet med vårt arbete är att få insyn i fem unga kvinnors upplevelser av att vara instrumentalist i ensemblespel vid ett musikestetiskt program. Vi har valt att intervjua fem unga kvinnor vid ett gymnasium i norrland. Intervjuerna spelades in och skrevs ner ordagrant. Svaren från intervjuerna sammanställdes och bearbetades i förhållande till fyra rubriker som täcker vårt syfte. Resultatet har vi sedan jämfört med tidigare forskning inom området.

Syftet med studien är att få djupare insikt i på vilka sätt en orkester eller en Musikutbildning kan skapa ett utvecklande och stimulerande arbetsklimat, det vill säga en miljö där varje individ ges bästa förutsättningar till utveckling såväl personligt som professionellt. Det saknas mer omfattande forskning inom området. Med detta i åtanke är min avsikt att med detta examensarbete få en djupare insikt i frågeställningar som rör det förhållningssätt dessa miljöer kan ha för att verka utvecklande för alla deltagare. Studien tar sin utgångspunkt i teorier om ledarskap och grupprocesser.Datamaterialet består av halvstrukturerade intervjuer med ledare och chefer som arbetar på Operahögskolan, Kungliga Musikhögskolan och på Folkoperan i Stockholm.Resultaten visar att ledarskapet har en mycket betydande roll för hur verksamheten fungerar och driver sina huvuduppgifter framåt. Det är chefen eller ledningen i orkesterverksamheten och i Musikutbildningen som tillsammans med den grundläggande företagsidén skapar företagets själ och kultur.

I detta arbete undersöker vi färdigheterna hos dem som söker till musikhögskola på ett bleckblåsinstrument med klassisk inriktning. Känslan vi har är att antalet bleckblåsare har minskat, och att det även kan ha skett en försämring vad gäller kvalitén. För att undersöka detta har vi i samband med provspelningarna vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm (KMH) intervjuat och observerat juryer som bedömer proven för trumpet, trombon, valthorn och tuba. Dessutom har vi gjort intervjuer med fyra lärare på KMH samt intervjuat ett trettiotal personer som provspelat till KMH. Avsikten har varit att titta på vilka styrkor och svagheter som finns, försökt se om det skett någon förändring jämfört med för tio år sedan samt tittat på vilken utbildningsbakgrund de som provspelar har.Undersökningen visar tydligt att antalet sökande på bleckblås har minskat den senaste tiden.

Sa?ngens roll i grundskolans musikundervisning har varierat o?ver tid. I denna uppsats underso?ks sa?ngens plats i musika?mnets kursplanstexter o?ver tidsspannet 1962?2011.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka vilket utrymme momentet sa?ng har getts i kursplanstexterna, och vilken roll sa?ngen skulle kunna ha i grundskolans musikundervisning i framtiden. Fra?gesta?llningen a?r:Hur uttrycker sig kursplanerna fra?n 1962?2011 om momenten sa?ng och ro?st?Fra?gesta?llningarna besvaras dels genom olika metoder av textanalys ? strukturell textanalys, komparativ analys, funktionell analys, och till viss del la?sbarhetsanalys ? och dels genom faktainsamling.

The purpose of the study is to examine and problematize how the ego affects musicians and dancers. Important factors that shape the ego is the artists educational background and experience within the artistic subjekt. Hence, the purpose is also to find out how these factors affecting the ego. I wanted other artists practitioners? thoughts on the subjekt, therefore I chose to interview four people, two musicians and two dancers.

Den unge blinde Hans Roland Orgenius hade fått en gedigen Musikutbildning på Blindinstitutet Tomteboda när han vid 15 års ålder beslöt att prova på en karriär som jazzpianist. Efter skolan sökte han arbete på Sveriges Radio, där han fick anställning som pianist för att spela i flera radioprogram, ofta tillsammans med sin något äldre kamrat från Tomteboda, Reinhold Svensson. Han började också få spelningar i Stockholmstrakten och blev mycket populär framför allt för sitt sätt att spela boogie-woogie. På somrarna gjorde han turnéer på landsbygden bl a med sångaren Chris Dane. Hans framgångar gav honom skivkontrakt, först med Sonora och sedan Columbia, och han spelade in flera 78-varvsskivor under åren 1952-54.