Syftet med detta arbete är att undersöka vad barn lär sig utöver det musikaliska kunnandet i en Musikklass. Jag har intervjuat två musikpedagoger och den biträdande rektorn på en profilskola med inriktning musik. Jag har även genomfört observationer för att kunna styrka det som intervjupersonerna har sagt och dokumenterat vad som händer under musiklektionerna. Jag har kommit fram till att barnen lär sig huvudsakligen tre saker utöver det musikaliska. Social utveckling, som är den starkaste av de tre, språklig utveckling och motorisk utveckling..

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt Musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt Musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt Musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad skolungdomar använder datorn och In-ternet till. Författaren vill även ta reda på om det finns några skillnader i datoranvändning-en mellan en skolklass med inriktning mot informations- och kommunikationsteknik (IKT) och en skolklass utan IKT-profil.Tidigare forskning har visat att eleverna främst använder datorn i underhållningssyfte. De chattar, skickar e-post, använder olika communities (nätgemenskaper) och spelar spel. Ti-digare undersökningar har också visat att pojkar oftare har tillgång till egen dator än flick-or.I en undersökning, genomförd 2008 och baserad på en enkät i två åttondeklasser, en IKT-klass och en Musikklass, har författaren funnit att datorn används på ett relativt likartat sätt i de båda grupperna när det gäller tiden utanför skolan. Här dominerar fortfarande under-hållningsaspekten och eleverna lägger ned mycket tid på chattande och spel.

Undersökningen behandlar den pedagogiska verksamheten i Musikklasser i grundskolan med inriktning körsång utifrån tre centrala begrepp: Musikklassverksamheten, musikalisk kunskap och musikalitet. Syftet är att undersöka hur lärare verksamma i Musikklasser tänker kring dessa områden samt att reflektera över hur olika synsätt kan ta sig uttryck i undervisningen. Den musikpedagogiska verksamheten är mångfacetterad och komplex, liksom det musikaliska kunskapområdet och musikalitetsbegreppet. En mängd faktorer påverkar hur undervisningen utformas, från yttre ramfaktorer till den enskilda pedagogens synsätt och värderingar. Vare sig värderingarna är medvetna eller omedvetna spelar de en viktig roll i formandet av den pedagogiska identiteten.

The purpose of my study is to examine if the total study results differ between music classes and regular classes. Are there higher grades in music classes? If so, what are the causes for this? I chose to make an inquiry at two schools in different town districts, with music classes. At those schools I also collected data of pupils grades, and was informed by the principals and the music teachers about the activities. The number of respondents were ninety.The inquiry showed that the grades were markedly better in music classes, and that you can see great differences in well-being, parental engagement and ambition level, compared to regular classes.

My interest in examining what happens when you as a teenager are exposed to five or six times the amount of time as ordinary classes to music education derrives from my own experience as a music teacher at a school which has those kind of special music classes. During my career as a music teacher in grades 4 ? 9 in Swedish compulsory school I have taught music classes as well as ordinary classes for 18 years. During this time I have often wondered what this exposure means in retrospect. Is it the conquering and mastering of music skills that students remember when they?ve grown up to young adults, or is it something else?The aim of this study is to find out what it means for teenagers to have music as a school subject every day of their years in Swedish high school.

In Musikklasser (a special musical training which focus on choral singing is offered in the Swedish compulsory school from the age of ten until the age of sixteen) teachers are working in a tradition where conventions relating to singing with children have developed in accordance with the Swedish choral tradition. In these classes, students are trained in large groups, usually around 30 students in one class. Furthermore, one teacher and 60 students is also frequent in schools with two or more parallell grades. In a large choir group, students develop their skill in choral singing, which includes the development of general musical knowledge as well as the development of the individual singing voice of each student in order for the choir to be able to interpret and perform music with a communal musical expression. Thus, the complexity in this teaching and learning setting places high demands on the choir teachers? ability to use appropriate teaching and learning strategies in order to develop the specific musical skill required in a choir.In this study, two choral teachers´ interaction with their choir class were investigated.

Title: The impact of environment on music students' commitment to music - a study of attitudes among music students and their parents. The purpose of this essay is to illustrate the importance of environmental influence on childrens' musical interests and factors inspiring children to play instruments and sing. The parents' opinions, regarding the extent of the effect of the environment on the musical interest of their child, are compared in the text, with the childrens' own opinions in this matter. I conducted the survey in two music classes in Malmö. I used a questionnaire, where all students participated and I also conducted qualitative interviews with four students and their parents.

I skolan är mycket uppbyggt kring att ingå och fungera i en grupp. I 1994 års läroplan, Lpo 94, läggs stor vikt vid att ett av skolans uppdrag är att bidra till förståelse och medmänsklighet mellan elever på skolan. Enligt kursplanen ska ämnet idrott och hälsa ge möjligheter till att stärka gemenskapen mellan barn och ungdomar. I det här examensarbetet analyseras hur idrottsämnet i skolan påverkar gemenskapen. Elever har intervjuats och fått besvara frågor relaterade till gemenskap i skolan och på lektionerna i idrott och hälsa.