Denna uppsats behandlar ungdomars Motiv till anlagda bränder i allmänhet och unga kvinnorsMotiv till brandanläggelse i synnerhet. Det som vi i uppsatsen inriktar oss på är hurgärningspersonernas Motiv framställs av tingsrätten och hur de åtalade själva förklarar varför de begick sina gärningar..

Studien syftar att undersöka företags Motiv till sponsring, samt se om de skiljer sig åt beroendes på om företagen säljer varor eller tjänster. Vi undersöker sponsring utifrån Grönkvists (2000) Motiv till sponsring; associations- och imageöverföring, samhällsansvar,exponering, relationer, branschexlusivitet, lanseringar, försäljning och intern marknadsföring samt Grönroos teorier om tjänstemarknadsföringens natur.Vi har genomfört en fallstudie studie av golftävlingen SAS Masters och undersökt fyra av fem huvudsponsorer. Fördelningen mellan produkt- och tjänsteföretagen var två av var typ.Tjänsteföretagens främsta Motiv till sponsring är möjligheten till relationsbyggande och produktföretagens är ökad försäljning samt associations och imageöverföring. Sammantaget var relationsMotivet det viktigaste för företagen. Vi uppfattar Motivet till sponsring som ett fenomen med subnivåer där huvudMotivet är avkastning, dit analyserade Motiv kan härledas..

Bakgrund: I det moderna samhället sker en enorm utveckling inom medicinen. En aktuell fråga är organdonation. Inför en eventuell donation väcks många känslor och tankar. Syfte: Studiens syfte var att studera Motiv till att donera och upplevelser av att donera en njure. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med en kvalitativ ansats.

Syftet med uppsatsen är att hitta Motiv i Brott och straff och se hur värdegrunden gestaltas i dessa. Samt diskutera hur skönlitteratur kan användas då man diskuterar värdegrund i skolan. Vår frågeställning är: Vilka Motiv finns i Brott och straff och hur gestaltas värdegrunden i dessa Motiv?I analysen utgår vi ifrån reader-response teorin där texten påverkas av läsarens erfarenheter och sammanhanget som texten läses i. I vår analys presenterar vi de Motiv vi har analyserat fram i romanen, Motiven analyseras fram med hjälp av en indirekt karaktärisering.

Bakomliggande intresset för denna uppsats utgår ifrån frågan vilka Motiv kommuner har för regionalt turismsamarbete. Samarbete har uppmärktsammats inom turismutveckling för att konkurrensen mellan destinationer har blivit global. Teorier om Motiv för regionalt turismsamarbete har verklighetsprövats och jämförts mellan kommunerna Karlskrona och Karlshamn. Intervjuer med respektive turistchef genomfördes och teorierna som valts som utgångspunkt skiljde sig inte i allt för stor utmärkelse från resultatet. Resultat för Motiv till regionalt turismsamarbete uppvisade att främsta Motiven var; ekonomiska besparingar, utöka regionen med fler attraktioner samt för att skapa konkurrensfördelar gentemot andra regioner.

Bakgrund: I det moderna samhället sker en enorm utveckling inom medicinen. En aktuell fråga är organdonation. Inför en eventuell donation väcks många känslor och tankar. Syfte: Studiens syfte var att studera Motiv till att donera och upplevelser av att donera en njure. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med en kvalitativ ansats.

I denna undersökning studeras om Motiv till prosociala beteenden påverkar sociometrisk och upplevd popularitet bland elever i årskurs 2 och årskurs 4 (n= 209). Genom självskattningar och lärarskattningar fanns fyra Motivkategorier vilka var altruistiska, scripted, expansivt egoistiska och defensivt egoistiska. Faktoranalyser reducerade dessa kategorier till två Motivfaktorer vardera för lärare och elever. Primärt utgörs dessa av Motiv med antingen yttre eller inre belöningssystem.Resultaten av analys med ANOVA visar att elevernas självskattningar av Motiv inte ger någon effekt på sociometrisk eller upplevd popularitet. Lärarnas skattningar av Motiv visar att sociometriskt populära barn i högre utsträckning än andra grupper är mer prosociala och altruistiska, att de Motiveras av ett inre belöningssystem.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka Motiv företag inom tre branscher redovisar och vilka strategier de använder vid downsizing. Vidare att utreda om det föreligger skillnader mellan branschernas redovisade Motiv och strategier samt om de Motiv företagen riktar mot sina intressenter skiljer sig åt. Vi har gjort en kvalitativ studie över tolv svenska aktiebolag i tre branscher. Undersökningen har ett hermeneutiskt angreppssätt för förståelse och tolkning. Empirin har analyserats m.h.a.

Forskning har visat att människor hjälper varandra av såväl egoistiska som altruistiska skäl. Hur ter det sig hos volontärer? Ställer volontärer upp för de hjälpbehövandes eller för sin egen skull? Den här uppsatsen syftar till att undersöka volontärers Motiv till att hjälpa. Skiljer Motiven sig åt beroende på om engagemanget sker i Sverige, inom Europa eller i en annan världsdel? 40 volontärer berättade skriftligt om sina volontärupplevelser.

Denna uppsats är en eventstudie av fenomenet spin-off, som innebär att en del av ett bolag eller ett dotterbolag görs självständigt och börsintroduceras. De nya aktierna delas ut gratis till moderbolagets aktieägare. Syftet med uppsatsen är att undersöka de Motiv som svenska bolag angivit till en spin-off och att med hjälp av marknadsmodellen undersöka bolagens avvikelseavkastning vid tillkännagivandet av en planerad spin-off. Dessutom studeras marknadens reaktion på det slutgiltiga beslutet vid bolagsstämman. För att se om det fanns ett samband mellan marknadens förväntningar och bolagens Motiv genomfördes två regressionsanalyser.

Vi har under en femveckorsperiod gjort en studie om kvinnors företagande. Vi vill ta reda på hur företagerskan ser ut samt vilket eller vilka de vanligaste Motiven är till att hon startar eget företag.En kvalitativ undersökning har gjorts där tio kvinnor intervjuats utifrån ett standardiserat frågeformulär. De intervjuade kvinnorna är mellan 30 och 60 år, de är verksamma i tjänste- och servicesektorn. De flesta bedriver sin verksamhet i Stockholmsregionen.Resultatet av undersökningen presenterar en generaliserad bild av hur den kvinnliga företagaren ser ut. Hon är i 50-årsåldern, högutbildad, verksam inom tjänstesektorn, utan anställda.

Denna uppsats intresserar sig för Motiven till företagsförvärv. Företagsförvärvens effekter har i många studier visats vara negativ ur aktieägarsynpunkt men trots detta så fortsätter företagsledningar att företa företagsförvärv. Denna paradox har gjort att många forskare intresserat sig för att undersöka företagsledningarnas Motiv till företagsförvärv för att på den vägen eventuellt kunna lösa paradoxen. Det empiriska underlaget i sådana undersökningar har oftast tagits fram genom intervjuer med olika personer med djup insyn i företagsaffärer. Denna uppsats undersökning har dock inriktat sig på att använda s.k.

Den sociala kontexten inom idrotten är en viktig orsak till utövares Motivation. Sociala skäl såsom känsla av tillhörighet, att vara del av ett lag och social status rapporteras som centrala anledningar till engagemang. Syftet med denna studie är att undersöka vilka Motiv individer anger till sitt motionerande med fokus på de sociala aspekterna, med en jämförelse mellan könen. Studien utgår ifrån Deci och Ryans Self-Determination Theory (2000). Motiv till deltagande i motion mättes genom användandet av ?The Exercise Motivation Inventory-2?.

Runt det senaste sekelskiftet uppstod en stor våg av fusioner och förvärv, trots det faktum att få resulterar i vinst. Mot bakgrund av detta är det intressant att undersöka vilka Motiv som anges till fusioner. En orsak kan vara att företag lockas av de resultat som framgångsrika sammanslagningar uppvisar, varför det också är intressant att studera vilka metoder som används för att mäta utfallet av en fusion eller ett förvärv. Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att undersöka och jämföra Motiven till och utvärderingskriterierna för fusioner och förvärv, angivna av teoretiker respektive medier. Resultaten av undersökningen visar att samtliga initialt angivna Motiv ej utvärderas, särskilt ej implicita Motiv då dessa är svåra att mäta.

Syftet med denna uppsats är att beskriva de bakomliggande Motiven till varför våra fallföretag: Hjärt- och lungdivisionen, Carl Bro, och Celemi valt att redovisa sitt intellektuella kapital. Vidare ämnar vi studera i vilken utsträckning fallföretagens Motiv stämmer överens med de Motiv som vi redogör för i teoriavsnittet. Det primära Motivet i teorin till att redovisa intellektuellt kapital, som ett informationsverktyg till kapitalmarknaden, har återfunnits hos två av våra fallföretag. Däremot har responsen från denna uteblivit. Istället har samtliga fallföretag hittat ett alternativt användningsområde, i form av ett marknadsföringsinstrument.