Det militära sambandssystemet RA180 börjar bli föråldrat samtidigt som Mobiltelefoni utvecklas snabbt. Systemen skiljer sig från varandra ur flera aspekter, men den allmänna färdigheten i att använda Mobiltelefoni ger fördelar för militärt samband. Tidigare forskning har visat att det finns en del brister hos Mobiltelefoni, men hur dessa brister förhåller sig till ett sambandssystem som redan används av Försvarsmakten finns inte att studera.Den här uppsatsen syftar till att undersöka om det finns någon militär nytta av att använda Mobiltelefoni för samband, istället för RA180. För att göra det görs en systemanalys där systemen jämförs och värderas sinsemellan. I uppsatsen framkommer flera av de möjligheter som finns om Mobiltelefoni används som sambandssystem och en av de största är att systemet har en högre tillgänglighet tack vare den befintliga infrastrukturen.

Mobiltelefoni är ett ständigt ämne då det hela tiden sker utvecklingar. Dock finns det en gruppsom inte har lika stort deltagande i detta område som andra. Dessa personer är synskadade på olika nivåer. Vi har i denna uppsats studerat hård- och mjukvaror för synskadade inom Mobiltelefoni ur en användares perspektiv. Vi har ställt frågan:?Vilka särskilda behov gällande Mobiltelefoni har synskadade användare och hur kan dessa omsättas i hårdvara och mjukvara??Vi har genom telefonintervjuer identifierat åtta användares behov av hård- och mjukvara för synskadade för att kunna ge förslag på en anpassad hårdvara samt en förbättring av en mjukvara.

Tidigare studier har indikerat att extroverta personer använder Mobiltelefoni mer än vad introverta personer gör (Inyang et al. 2010). En enkätstudie genomfördes för att testa sambandet mellan personlighetstyp och huruvida en frekvenspreferens gällande brukandet av Mobiltelefoni eller portabelt ljud förelåg. Hundra stycken deltagare svarade på enkäten som bestod av tre delar. Fyra hypoteser var formulerade; extroverta förutspåddes vara flitigare brukare av mobiltelefon än introverta, medan introverta förutspåddes vara flitigare i brukandet av portabelt ljud.

Problem Mobiltelefonen är i dag en kanal som företagen börjar använda sig av i sin relation till sina kunder. I och med att tredje generationens Mobiltelefoni introduceras ges ännu större möjligheter för företagen att göra detta. Inom området finns det idag inte mycket forskningsmaterial publicerats då företagen ännu inte börjat använda sig av möjligheterna på bred front. Syfte Vårt syfte är att utreda hur företag idag använder sig av mobiltelefonen som en marknadsföringskanal i sin relation till sina kunder. Vidare försöker vi också analysera hur tredje generationens Mobiltelefoni och mobilmarknadsföring kommer att påverka företagen i ett relationsmarknadsföringsperspektiv.

Mobiltelefonin expanderar oerhört snabbt över utvecklingsvärlden i stort och har blivit något av de fattigas form av Informations- och kommunikationsteknologi (ICT). Redan idag (2008) finns fler mobiltelefonanvändare i u-länder än i i-länder. Samtidigt anser bl a SIDA och Grameen Bank att användningen av ICT utgör ett kraftfullt verktyg för ekonomisk utveckling, ett steg på väg mot ökad tillväxt och en av förutsättningarna för en minskad fattigdom.Slutkonceptet är en visualisering och förslag för att minska den digitala klyftan, vilket leder till integration och i slutändan möjlighet till minskad fattigdom, och ett förhoppningsvis rikare liv även själsligt. Arbetet är ett projekt i hållbarhetens tecken och är tänkt att fungera som inspiration och att ge ljus åt en viktig fråga, vilket jag hoppas leder till diskussion och större insikt samt visar möjligheter och en positiv framtidsvision. Arbetet kan ses som ett pedagogiskt projekt för att utforska vad som kan uppnås genom att få inspiration av och sätta fokus på realiteter i utvecklingsländer och undersöka om resultatet har potential för överföring och användning i hela världen.

 This report will describe a project between two students from Karlstad University and Markus Norström from Hovercraft solutions. The project aim was to develop a cabin for the hovercraft 380TD. The project was divided into two sub parts; one concerning the design of the cabin and one concerning the engineering. Throughout this rapport you can follow the engineering part of the project. The project has followed a systematic product development process resulting in optimized results for material selection and engineering solutions.

SammanfattningÄmnesfördjupande arbete inom marknadsföring, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Civilekonomprogrammet, 4FE03E, VT 2011.Författare:David BrooHandledare:Sarah PhilipsonTitel:Mobiltelefoni ? en djungel för konsumenterna. Vilka faktorer påverkar deras val av mobiloperatör?Syfte:Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar de svenska konsumenternas val av mobiloperatör. Ett delsyfte är att undersöka vad som påverkar deras lojalitet till sin operatör.Frågeställning:Vilka faktorer påverkar de svenska konsumenternas val av mobiloperatör?Metod:Det teoretiska materialet består av litteratur och vetenskapliga artiklar.

The usage of location in mobile applications is becoming more explored as a field, but the ability to implement location-specific data has often been limited and the applications mainly focusing on having information location liked. This thesis aims to explore how to make a mobile application that lets users share and take part of each other?s memories. As well as finding an appropriate balance between location based and location linked messaging..

Mobilmarknadsföring har uppmärksammats i media som en ny och unik marknadsföringsform. Uppsatsen undersöker hur mobilmarknadsföring fungerar, vilka nya möjligheter det ger och varför dessa möjligheter används eller inte idag.Information, som sedan applicerats i en marknadsföringsteori, har inhämtats genom djupintervjuer. Resultatet är att mobilmarknadsföring inte används som en unik marknadsföringsform, men är en marknadsföringskanal med unika möjligheter som dock inte används fullt ut.Slutsatsen är att mobilmarknadsföring idag används som traditionell marknadsföring på grund av dess liknande karaktäristika..

Mobiltelefoni och SMS (textmeddelanden) är ett intresseområde på frammarsch. Avsikten med studien var att undersöka om personlighetsegenskaper som självkänsla och locus of control har någon inverkan på vilket sätt människor använder sina mobiltelefoner. Tidigare studier har indikerat att de som föredrar textmeddelanden har lägre självkänsla än de som föredrar röstkommunikation. Ett internetbaserat frågeformulär användes för att undersöka mobiltelefonanvändningen hos studenter vid en högskola i södra Sverige, och då speciellt undersöka tal/text preferensen i relation till ålder, kön och personliga egenskaper. Överlag visade gruppen av studenter (n= 116) en preferens mot att tala (M = 4.5 med text och tala som ytterligheter på en femgradig skala).

Denna uppsats är baserad på en undersökning av de svenska mobiltelefonoperatörerna och hur de ställer sig till och resonerar kring outsourcing av sin teknikrelaterade verksamhet. Författaren har utifrån befintliga teoretiska beslutsmodeller utvecklat en egen modell vilken beskriver hur operatörerna går till väga då de fattar beslut om att outsourca en aktivitet eller ej. Författaren har även identifierat faktorer vilka påverkar detta beslut och när outsourcing överhuvudtaget ses som ett realistiskt alternativ. Undersökningen visar att operatörerna är mest positiva till outsourcing i samband med det operativa utförandet av nätutbyggnad. Samtidigt som de inte alls ser outsourcing som något realistiskt alternativ beträffande den strategiska planeringsverksamheten.

Samhället blir allt mer mobilt, tempot är betydligt högre nu än det var förr och vi blir mer och mer beroende av att snabbt få tillgång till information. WAP är en teknik som möjliggör för små mobiltelefoner och andra handhållna apparater med liten skärm, att ta del av innehåll från Internet. I denna uppsats studeras hur utvecklare utvinner information som finns på en befintlig webbsida och gör den tillgänglig i WAP-miljö. Teoriavsnittet tar upp WAP i sin helhet och riktlinjer för utveckling av WAP-applikationer. Med begränsad bandbredd måste utvecklaren tänka på vad som skickas över nätverket, ju mindre data som skickas till klienten desto bättre.

Syftet med denna uppsats är att undersöka användningen av segmentering av fyrtiotalister för att därmed kritiskt granska nyttan med segmentering i allmänhet. För att undersöka hur segmentering fungerar i praktiken använde vi oss av den deduktiva ansatsen. Därefter har vi granskat segmentering med hjälp av kvalitativa undersökningar. I empiri kapitlet presenterar vi våra intervjuer följd av analys och slutsats. Det är ingen självklarhet att en systematisk och djupgående segmentering varken är eller ses som lönsam.

Den svenska mobiltelemarknaden har under årens gång innehållit endast ett fåtal företag. Mobiltelemarknaden har på grund av den svaga konkurrenssituation kommit att karakteriseras som en oligopolmarknad. Den svenska Post och Telestyrelsen har genomfört en rad konkurrensfrämjande åtgärder för att stärka marknadens konkurrens. Ett strategiskt viktigt beslut var att de nätägande operatörerna från och med den 1 juli år 2000 blev skyldiga att hyra ut ledig nätkapacitet till tredjepartsoperatörer, så kallade tjänstetillhandahållare. Syftet med denna uppsats har varit att göra en jämförelse av marknadskoncentrationen på den svenska mobiltelemarknaden, med avseende på GSM-nätet, för åren 1999 och 2004.

Detta kandidatarbete är utarbetat på Blekinge Tekniska Högskola under våren 2002. I utredningen har vi jämfört röstigenkänningsprogram under en treårsperiod, program från 1999 och program från 2002. 1999 års test visade på programvaror med lång träningstid, enkla gränssnitt, stor känslighet för bakgrundsljud och låg användbarhet. Vid arbetsstart förväntade vi oss inte att hitta någon större förändring i användbarheten hos dessa program 2002, då röstigenkänningsprogram inte verkar ha stor användarskara. Utifrån följande hypotes har vi genomfört arbetet: Vi vill med vår undersökning bevisa att användbarheten inom röstigenkänningsteknologi inte har förbättrats under perioden 1999-2002.