Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett Missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har Missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Det här projektet utreder svenskens relation till alkohol och de skadeeffekter som uppstår av ett Missbruk/beroende. Framför allt ritkar sig projektet till de barn och ungdomar som växer upp med en nära anhörig som Missbrukar alkohol. Målsättningen med projektet är att skapa en trygg och säker plats där allmän information om Missbruk finns att tillgå, liksom riktad konsultation till barn och ungdomar som påverkas av en närståendes Missbruk. Projektet riktar sig INTE till barn och ungdomar som själva behöver behandling för alkohol- eller drogMissbruk. Syftet med projektet är att synliggöra och därmed öppna dialog kring Missbruksproblematiken, att motverka tabu, skamkänslor och utanförskap och att utreda arkitekturens roll i problematiken.

Bakgrund: Skillnaden mellan Missbruk och beroende är att det tar tid att utveckla ett beroende medan Missbruk förknippas med bestämda perioder i livet. Missbruk associeras med risktagande beteende, asocialitet och våldsbrott. Antalet individer med ett läkemedelsMissbruk i Sverige uppskattas till 65 000. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vad befintlig forskning beskriver om läkemedelsMissbruk bland vårdpersonal och hur det påverkar omvårdnaden. Metod: En litteraturstudie baserad på tio artiklar av vetenskaplig karaktär. För artikelsökning användes databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat: LäkemedelsMissbruk bland vårdpersonal förekom och vissa substanser användes mer frekvent än andra. Särskilda riskfaktorer identifierades, så som lättillgänglighet till läkemedel.

Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ utredning kring alkoholvanor och Missbruk, samt vilka orsaker det kan finnas till en hög alkoholkonsumtion i industristaden Oxelösund. Informanterna har utpekat vissa orsaker samt vilka förändringar de vill se i samhället..

Studiens syfte är att undersöka eventuella skillnader i användningen av tre centrala begrepp (Missbruk, tungt Missbruk samt öppenvård) inom Missbruksvården. De frågeställningar som behandlas är; (I) Hur används de centrala begreppen; Missbruk, tungt Missbruk och öppenvård i texter kring Missbruksvård? (II) Om det föreligger skillnader i användandet av de tre centrala begreppen, vilka likheter respektive olikheter kan urskiljas? (III) Hur kan begreppshanteringen utav de tre centrala begreppen förstås utifrån socialkonstruktivismen? Studien har genomförts som en litteraturstudie där resultatet har analyserats utifrån ett socialkon­struktivistiskt perspektiv. Resultatet tyder på att skillnader i begrepps­hanteringen utav de tre centrala begreppen förekommer samtidigt som också vissa likheter kan urskiljas. Definitionerna av Missbruk skiljer sig åt genom att vissa definitioner behandlar konsumtionsmönster hos de som nyttjar drogen medan andra menar att Missbruk ska ses som ett avvikande beteende.

Denna studie belyser självmedicineringshypotesen (SMH), inom Missbruk, ur ett individperspektiv. Fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med individer som uppfattar sig som självmedicinerare. En fenomenologisk analys har utförts baserad på tre teman; alkoholdebuten, drogvalet och Missbruket efter debuten. I analysen framkommer att en av intervjupersonerna självmedicinerade enligt SMH, en person gjorde det till viss del, medan två inte självmedicinerade i enighet med SMH. Studien behandlar frågan om sambandet mellan effektsökande och drogval.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att skapa en djupare förståelse för upplevt utanförskap i Missbruk. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är Erving Goffmans resonemang kring stigmatieringsprocesser och strategier för att hantera det upplevda stigmat, samt Howard S. Beckers diskussion kring olika former av avvikelse. Den tidigare forskningen som finns inom Missbruk är omfattande men de teman som främst ansetts vara relevanta för den här uppsatsen har varit de som berör stigma eller som använder sig av intervjuer. Sammanfattningsvis verkar det som om det finns en stigmatisering av människor med Missbruk men oftast är de som intervjuas personer som arbetar med människor med Missbruk och det är något ovanligt att Missbrukare själva får komma till tals, vilket har varit viktigt i den här studien.

Över 400 000 personer i Sverige lever med ett beroende eller Missbruk av alkohol, narkotika eller läkemedel. Samtidigt som några behandlingshem riktar sig till enbart kvinnor eller män, arbetar andra med bägge. Syftet med denna studie är att utifrån ett genusperspektiv ta reda på hur behandlingspersonalen uppfattar skillnader i Missbruk beroende på könstillhörighet samt vilka problemområden som kan framkomma i behandlingen beroende på behandlingshemmets könsinriktning. Hur personalen gör kön i berättelser om klienter och behandling är en av frågeställningarna i studien. Detta är en kvalitativ studie där åtta intervjuer med behandlingspersonal från sex olika behandlingshem har genomförts.

Denna uppsats undersöker 12-stegsprogrammet som ett tillvägagångssätt för återhämtning av Missbruk. Genom ett flertal kvalitativa intervjuer med före detta Missbrukare är syftet med studien att få en ökad förståelse för återhämtning av Missbruk och gemenskapens värde av ett deltagande i ett 12-stegsprogram och hur detta har hjälpt informanterna att bli drogfria.Slutsatsen är att informanterna upplever att 12-stegsprogrammet har varit av stor hjälp gällande processen mot drogfrihet och det sociala stödet från programmet har bidragit till deras återhämtning. .

      Detta är en kvalitativ studie som syftar till att genom ett maktperspektiv undersöka de professionellas upplevelser av de konsekvenser som NPF i kombination med Missbruk medför för den enskilda individen i en, genom kommun och landsting, vårdande eller stödjande situation. Studiens vetenskapliga ansats kan beskrivas som en tolkande fenomenologisk ansats där studiens empiriska material har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer och senare analyserats med en GT-inspirerad (Grundad Teori) metod och maktteori. Fem intervjuer genomfördes, intervjupersonerna som valdes ut genom ett bekvämlighetsurval var professionella verksamma i verksamheter, som arbetar mot individer som lever med neuropsykiatriska funktionshinder och Missbruk, inom både kommun och landsting. Intervjuerna transkriberades för att därefter ges koder som grupperades i kategorier som tillsammans representerade empirins centrala budskap.      Studien visar att makt genomsyrar interaktionen mellan professionella och individer med neuropsykiatriska funktionshinder och Missbruk samt i interaktionen mellan olika professioner inom kommun och landsting. Studien påvisar att makten gentemot individer med NPF och Missbruk i många fall möjliggörs genom social kategorisering och att strukturell makt befäster en tydligt definierbar utsatthet..

Fenomenet runt alkohol och droger är ett av Sveriges största samhälleliga problem. Det är arbetsgivare som har det övergripande ansvaret över arbetsmiljön på sin arbetsplats och som ska förebygga och förhindra att arbetstagare drabbas av ohälsa och olycksfall på sin arbetsplats. Det kan uppstå både ekonomiska och psykosociala konsekvenser av ett Missbruk. Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur några arbetsorganisationer hanterar problematiken kring alkohol och andra droger bland arbetstagare. Mer specifikt vill jag undersöka hur gällande arbetsgivaransvar och policys efterföljs i praktiken utifrån ett arbetsgivarperspektiv, vilka möjligheter och hinder som kan identifieras.

AbstractFörfattare: Ellinor Albrektsson & Ann TrbovsekTitel: Kunskap och Engagemang - Reducering av Missbruk mellan generationerUppsats: Sociologi C, 61-90pHandledare: Magnus RingSyftet med denna uppsats är att studera vilka faktorer som möjligtvis skulle kunna minska reproduktionen av Missbruk mellan generationer. Vi har utgått från två verksamheter, det vill säga, Vändpunkten och BIM (Barn i Missbruk). Vi har utfört en enkätsammanställning åt BIM, för att ta reda på vad verksamheten har gett de ungdomar som deltagit i BIMs gruppträffar. Metoderna vi har använt oss av för att behandla vårt insamlade material är både kvantitativ- och kvalitativ metod. Vi har utgått ifrån sociologiska teorier som vi anser är relevanta för vårt valda ämne.

Denna kvalitativa studie handlar om några behandlares upplevelser och erfarenheter kring vilka personer som hamnar i Missbruk av anabola androgena steroider(AAS). Den belyser även vilken behanding som finns för problematiken. För att erhålla empiri används semistrukturerade intervjuer på fyra personer som arbetar med behandling av AAS. Resultatet visar att man kan kategorisera AAS-användare i tre olika grupper. När klienter kommer till behandling är det viktigt att man ser till helhetsbilden och att man ser varje individ för sig.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilket sätt tron kan vara ett redskap för att ta sig ur ett Missbruk. Detta har skett genom intervjuer med personer som har genomgått tolvstegsprogrammet och har personliga erfarenheter av på vilket sätt tron har används för att ta sig ur ett Missbruk. De har beskrivit tron som en högre makt som alltid är med i vardagen, ger inre kraft och styrka att fortsätta kämpa, en kraft som värmer inombords, vill väl och som inger lugn. Tron på att det finns en mening med allt som sker har ingett hopp och tro på en framtid utan alkohol. Denna tro har haft stor betydelse och utan detta redskap säger de sig inte ha klarat av att ta sig ur Missbruket.

Forskning har visat att det är flera faktorer som har betydelse när en person vill förändra sitt liv och avbryta ett Missbruk av alkohol och droger, dels faktorer i personens omgivning dels hos individen själv. Syftet med denna studie var att finna de faktorer i privata livet eller behandling som får en person att vilja lämnaett Missbruk av alkohol och droger, samt belysa hur en sådan process ser ut.Undersökningen baseras på tre intervjuer. Det insamlade materialet tolkades och jämfördes med tidigare forskning. Resultatet i studien visar att negativa konsekvenser tillsammans med att man som Missbrukare har nått en personlig botten är viktiga faktorer för att komma till beslut och vilja lämna ett Missbruk.Relationer, dvs. stödet från betydelsefulla personer i nätverket är en annan betydelsefull faktor för att kunna bryta upp från Missbruket, samt att flytta från hemstaden och bryta med gamla vänner.