Syftet med detta arbete är att undersöka om elevers Medievanor och attityd till läsning har förändrats de senaste åren och i så fall på vilket sätt. Undersökningen tar också upp hur IT och digitala lärresurser används i undervisningen och vad det innebär för elevernas attityd till skolarbetet. Dessutom diskuteras hur svenskundervisningen kan förändras i framtiden och möjliga följder av en sådan förändring. Undersökningen utgår ifrån följande frågeställningar:? Har elevernas Medievanor förändrats och vad innebär i så fall dessa förändringar för läsförmåga och läsförståelse?? Används digital teknik och digitala lärresurser i undervisningen och vad innebär det i så fall för elevernas attityd till läsning och skolarbete?? Vad innebär dessa förändringar för svenskundervisningen i framtiden?.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka kommunikationskanaler som lämpar sig för att nå ungdomar som kan tänka sig att delta i poesievenemang. Detta uppdrag har jag fått av Culturen, som vill starta ett evenemang inom poesi. Vid sidan av detta vill jag ta reda på ungdomars kultur- och Medievanor. Min metod är kvalitativa intervjuer med sex ungdomar med syftet att undersöka deras vanor och attityder kring litteratur och poesi, kulturevenemang i allmänhet och Culturens framtida poesievenemang. Dessutom behandlas Medievanor och kommunikationskanaler.     Bland mina informanter är intresset för litteratur, poesi och annan kultur stort och de är alla positiva till Culturens framtida kultursatsning inom poesi.

Titel: Nyanlända invandrare och deras MedievanorFörfattare: Joel AbrahamssonUppdragsgivare: Hadda Konsult ABKurs: MK1500, Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Mathias FärdighSidantal/antal ord: 38 exklusive bilagor/ 14 900 ord exklusive bilagorSyfte: Att undersöka hur nyanlända invandrares Medievanor ser ut, utifrån tre aspekter; medieanvändning, hur aktiv man är vad gäller införskaffande av samhällsinformation och faktorer som påverkar val av tillvägagångssätt för att tillskansa sig information.Metod: Enkätundersökning med 47 frågor och sex svarsalternativ på de flesta frågorna.Urvalsgrupp: Drygt 180 nyanlända invandrare som genomförde samhällsorientering vid Göteborgs enhet för samhällsorientering för nyanlända invandrare, ett obligatoriskt moment för alla som får uppehållstillstånd av asylskäl eller är anhörig till någon med uppehållstillstånd av asylskäl.Huvudresultat: Nyanlända invandrares Medievanor är till stor del precis lik den svenska befolkningens Medievanor. Detta innebär att tidigare forskning och teorier till stor del går att tillämpa på gruppen. Endast vad gäller sociala medier och nyheter via Internet går det att se någon skillnad. Där är nyanlända invandrare betydligt aktivare. Nyanlända invandrare är aktiva också vad gäller sökandet efter samhällsinformation.Vid kommunikation med nyanlända invandrare är språket en viktig faktor att ta hänsyn till.

Titel: To digitize or not to digitize ? that is the question Författare: Natasa Gavric & Dejana Skakic Uppdragsgivare: Härryda kommun Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Höstterminen 2013 Handledare: Mathias Färdigh Sidantal: 40 exklusive bilagor Antal ord: 14 967 Syfte: Att undersöka på vilket sätt invånarna i Härryda kommun vill få information i en tid av ett förändrande medielandskap och om Info-bladet idag är rätt kanal.Metod: Kvantitativ studie genom enkätundersökning Material: 276 svar Huvudresultat: Resultatet visar i linje med teorin att skillnaderna i Medievanor skiljer sig bland de olika invånargrupperna. Tillgången till de olika medieteknikerna skiljer sig beroende på ålder, kön och utbildning men måste också ses i förhållande till mediestrukturen. Överlag ser man en positiv inställning till Info-bladet som kanal även om man bland de allra yngsta åldrarna i högre utsträckning är positiva till en digital kanal än andra. Viktigt att ha i åtanke är dock att den allra yngsta gruppen också är de som läser minst.

Uppsatsen undersöker hur elevernas Medievanor på fritiden avspeglas i deras skrivna texter i skolan. Studien är gjord i en årskurs 4 i en sydsvensk stad. Vid ett lektionstillfälle fick eleverna i uppgift att skriva en egen text utifrån rubriken ?Min önskedag?. Texterna har därefter analyserats med hjälp av textanalytiska metoder, med fokus på tema, attityd och värderingar.

Uppsatsen behandlar hur barns medieanvändande återspeglas i deras lek på förskolan. Hur bearbetar barnen det de ser på TV eller spelar på datorn i sin lek? Utgångspunkten för arbetet är det sociokulturella perspektivet. Barnen i förskolan kommer från olika sociala miljöer och med sig har de alla individuella erfarenheter. I vårt blivande yrke som pedagoger är det viktigt att känna till barnens intressen och ha en förståelse för detta i arbetet med barnen.

I denna uppsats står de utvalda pedagogernas och föräldrarnas uppfattning kring vilka faktorer som förekommer i barnens omgivning i fokus. Faktorerna som uppsatsen fokuserar på är förskolans verksamhet, barnens Medievanor och läsning samt deras hemförhållanden. Ytterligare en fråga som kommer att behandlas gäller hur pedagogerna och föräldrarna anser att dessa faktorer påverkar barnens språk..

Litteratur har idag konkurrens från många andra slags medier, så som tv, film, Internet, och tv-spel. Dessa medier kallas även för populärkultur. Många barn idag använder sig av dessa medier och de tar stor plats i barnens liv. De starka läsarna bland barn i årskurs 4 i Sverige har minskat mellan 2001 och 2006 enligt en kunskapsöversikt som Skolverket presenterar. Syftet med vår undersökning är att få kunskap om hur barns användning av litteratur och medier ser ut för att som lärare sedan kunna tillämpa denna kunskap i vår undervisning. I diskussionen återkommer vi med hur dessa kunskaper kan användas. För att uppnå vårt syfte har en kvantitativ undersökning med 98 enkäteter genomförts samt kvalitativa intervjuer gjorts med 12 barn i årskurs tre och årskurs fem på två olika skolor.

The subject of this essay is the target audience consisting of males in the ages of 25-40 living inStockholm with academic background. The main subject is to describe the target audience in awider perspective and to look at their social media habits and see if there are any differencesbetween the younger and older half of the target audience and to compare the results with theoryabout generation x and y. The split of the target group is made in the middle of the target age rangeso the two subgroups consists of informants in the age of 25-32 and 33-40. The study will beconducted through semistructured qualitative interviews. The aim of the study is to see if there areany differences in social media habits and some basic values between the two subgroups..

Media spelar stor roll i vårt samhälle. TV är det massmedium vi använder i störst utsträckning. 90 procent av barnen som är mellan nio och fjorton år ser på TV dagligen. Det är inom denna åldersgrupp (närmare bestämt 11-12-åringar) vi valt att göra vår undersökning. Undersökningen berör frågor som vilka TV-program barnen ser på och om barnen kommer i kontakt med dokusåpor? Vi kommer även att se närmare på vem barn tittar på TV med och om det finns någon skillnad mellan pojkars och flickors TV-tittande.

Syftet med den här studien är att undersöka hur ett projekt med klassikerläsning i en årskurs åtta går till. Frågeställningarna är hur och varför läraren väljer att lägga upp undervisningen på ett visst sätt, hur eleverna upplever läsningen och lärarens undervisning, samt om det finns några skillnader mellan killar och tjejers läsning. Undersökningen är kvalitativ och har ett didaktiskt och ett receptionsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att läraren konstruerar svenskämnet utifrån ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv med skönlitteraturen i centrum och att hon använder sig av litteräranalytiska redskap som beskrivning av tid, huvudperson och handling. Tjejerna är generellt mer positiva till läsning än killarna.

Denna uppsats tar reda på var några ungdomar i årskurs nio har lärt sig att hantera datorn och hur man använder och tänker kring bilder på internet. Jag undersöker hur de pratar och berättar om sitt användande av olika digitala medier som TV, elektroniska spel som TV- och dataspel, mobil och Internet. Jag försöker att fånga det informella lärandet kring bildhantering och deras tolkningar av bilder. Ungdomarna som blev intervjuade valdes ut av sin lärare med hälften pojkar och hälften flickor, sammanlagt åtta stycken. Intervjuerna skedde i tre grupper.

Objective: The aim of this study was to compare equations used to calculate BMR to values of BMR obtained from measurements in order to determine the most suitable equation to be used on children and adolescents with CF.Design: The participants where children and adolescents with CF. Data was collected from the division of Clinical Nutrition at Uppsala Akademiska Sjukhus. Age, weight, height, BMI, BMR, FFM and FM was recorded from 27 measurements. BMR from the participants collected from the indirect respiratory calorimetry was compared to the results obtained from five equations used to obtain a calculated value of BMR.Results: Tverskayas equation was best correlated with the measured BMR for the whole group. The equation underestimated BMR for the participants with a measured BMR over 1400 kcal/24h and overestimated BMR for participants with a measured BMR under 1400 kcal/24h.

Senast februari år 2008 ska det analoga TV-nätet ha släckts ner och ersatts av det digitala. Samtidigt ökar hela tiden Internetanvändandet. Dessa faktorer kommer framöver att påverka vår mediekonsumtion. Utifrån ett marknadsföringsperspektiv ansåg vi att det skulle vara intressant att undersöka hur ett förändrat medielandskap även påverkar den traditionella TV-reklamen. Eftersom TV-kanalerna är beroende av intäkterna för sin överlevnad och många annonsörer är beroende av att kunna nå ut med sitt reklambudskap är det intressant att ställa frågan: hur kommer de digitala medierna och förändrade Medievanor att påverka reklam i TV? Vilken utgör vår första frågställning.

Syftet med studien är att undersöka ungdomars medie-vanor och deras betydelse för deras kunskap, både inom samhällsrelevanta och underhållningsmässiga frågor. Hur prioriterar ungdomarna vad som är den mest relevanta kunskapen i vardagen?Vår studie är baserad på kvantitativa och kvalitativa metoderi form av enkätundersökning samt fokusgrupps-intervjuer. Dagens medieanvändande bland ungdomar har utvecklats åt två håll. Delvis är det rutinmässiga vanor som att exempelvis alltid se på Nyhetsmorgon.