Självets utveckling under adolescensen är något som vi alla implicit och explicit upplevt. Utvecklingen av självtilliten (self-efficacy), självkänsla (self-esteem), locus of control, learning (inlärning) och Mastery undersöktes under åren på högstadiet. Eventuella könsskillnader var av intresse i studien. Deltagarna bestod av 252 elever från årskurs sju, åtta och nio på en högstadieskola i södra Sverige. Tvåvägs ANOVA användes för att mäta effekter av kön och ålder på självbilden under adolescensen.

Detta arbete går ut på att jag, i ett antal improvisationer, undersöker möjligheten att spela utan att tänka på, reflektera över eller värdera det jag spelar. De frågor och funderingar jag kommer att utgå ifrån är: * Kan jag spela utan att reflektera över detta jag spelar?* Kan jag spela utan att värdera det jag spelar? * Hur påverkar dessa försök och förhållningssätt mitt musicerande i olika spelsituationer? Dessa frågor försöker jag besvara genom att med olika ramar och utgångspunkter göra undersökningar genom att improvisera och samtidigt dokumentera detta. Efter varje improvisation noterar jag hur jag upplevde situationen och jämför sedan detta med hur det lät och såg ut. Jag kommer att knyta an detta till Kenny Werners bok ?Effortless Mastery? och Stephen Nachmanovitchs bok ?Free play?..

Studien processinriktat och resultatinriktat motivationsklimat på svenska och spanska högstadieskolor undersöker skillnader och likheter inom processinriktat och resultatinriktat klimat. I denna studie undersöks det hur dessa två klimat ser ut på svenska och spanska skolor och detta ur svenska och spanska idrottslärares perspektiv. I studien används Nicholls (1989) teori om de två motivationsklimaten. Empirin är inhämtad via semistrukturerade intervjuer med idrottslärare på tre svenska och tre spanska högstadieskolor. Detta i kombination med Nicholls (1989) teori och andra modeller, ligger till grund för den senare gjorda analysen.

I denna enkätstudie undersöktes stress och välbefinnande hos 224 slumpmässigt utvalda föräldrar i Stockholmsområdet, med hemmavarande barn i övre tonåren. Ryff Well-Being Scale plus en nykonstruerad föräldrastresskala användes; den sistnämnda visade sig ha god intern konsistens och i övrigt godtagbara psykometriska kvaliteter. Tonårsföräldrarna rapporterade något högre välbefinnande än en tidigare normgrupp. Grad av välbefinnande, specifikt dimensionerna självacceptans (self acceptance) och kontroll över tillvaron (environmental Mastery), samt frånvaro av negativa livshändelser under det senaste året, predicerade lägre föräldrastress, med 32 % förklarad varians. Varken föräldrastress eller välbefinnande visade på några systematiska samband med demografiska variabler.

This thesis deals with information practices of first time parents. The term information practice covers topics ranging from the information a parent need and use, the information they actively seek for through to information attained through browsing, monitoring or simply being aware. Four problem areas have been formulated. What information do first time parents need? How do they get hold of information and how do they use it? What factors decide what sources they use? How do the first time parents validate the information they get? The following theoretical framework have been used; Marcia J Bates? model of information practice and Reijo Savolainen?s Mastery of Life theory.

We are in an emerging digital society where we are increasingly dependent on the Mastery of IT and digital technologies to better carry out our everyday tasks. They cover everything from keeping in touch with family and friends to pay bills and declare. At the same time there are those who have not learned how to use the new technology and live their lives outside of the digital society. What happens to these people, in a society that is becoming increasingly digitized? Do they take harm by being in digital exclusion? It looks like this are issues that will not become less important as digital technology constantly changes.

To have motivated employees is important for companies so that they are able to keep valuable competence within the organization. This report treats a relatively new concept for increasing the motivation of employees. It is however, a concept that gets more and more attention. It is called gamification.Gamification is defined as ?using game design elements in non-gaming contexts?, i.e.

Syftet med denna explorativa studie var att utforska säkerhetsklimat, psykosociala förhållanden och organisationsklimat i Transportflygorganisationen i Försvarsmakten och i företaget Golden Air. Författarna har studerat och jämfört de två flygorganisationerna, som skiljer sig åt i struktur, ledning, resurser, visioner, uppgifter och mål. En enkätundersökning genomfördes med hjälp av instrumenten QPSNordic och Safety Culture. Av sammanlagt 125 utsända enkäter inkom totalt 74 svar (59 % svarsfrekvens), 53 ifrån Förvarsmakten och 21 ifrån Golden Air. Safety Culture visade att piloterna i Golden Air bedömde sin Arbetssituation signifikant mer positivt än flygförarna i Försvarsmakten.

Ett systematiskt utvecklingsarbete inom skolan behöver utgå ifrån elevernas förutsättningar och behov och förutsätter därför kunskap om unga människors inställning till och upplevelse av sina studier samt deras mål och förväntningarna på skolan. Syftet med denna studie är därför att empiriskt undersöka motivation och stressupplevelser hos elever i årskurs 1 på två gymnasieskolor i sydvästra Sverige samt att undersöka skillnader och likheter mellan skolorna och mellan flickor och pojkar. Studien bygger på teorier om mål inom ?Achievement Goal Theory? och ett interaktionistiskt perspektiv som bland annat inkluderar individens självuppfattning samt sociala faktorer i motivationsbegreppet. För att mäta elevers upplevelser av stress användes PSS-14, ?Perceived Stress Scale?.

Denna studie undersöker hur gitarrpedagoger kan arbeta för att stärka sina gitarrelevers tilltro till den egna förmågan att kunna spela gitarr. Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer som metod och jag har intervjuat både lärare och elever för att uppsatsen ska innehålla både ett lärar- och elevperspektiv. Jag har använt mig av ett antal begrepp som enligt Albert Bandura (1997) påverkar individens tilltro till den egna förmågan. Dessa begrepp är: Reflektion, Tidigare framgångar (Mastery Experience), Positiv feedback (Verbal Persuasion), Trygghet (Psychological and affective states) och (Bandura, 1997). Det framgår utifrån lärarinformanternas intervjuer att elevernas förmåga att reflektera, se att de har utvecklats och tryggheten på lektionerna är viktiga faktorer för att stärka elevernas tilltro.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att underso?ka motivationsklimat inom ungdomsakademier i elitfotbollen i Stockholm med hja?lp av fo?ljande fra?gesta?llningar:- Vad inneba?r ett prestations- och resultatorienterat motivationsklimat fo?r chefer och tra?nare inom akademin?- Vilket motivationsklimat prioriteras i akademiverksamheten?- Upplever tra?narna att motivationsklimatet ger effekter i termer av inre motivation och la?ngsiktig idrottslig framga?ng?- Vilka metoder anva?nds i praktiken fo?r att skapa o?nskva?rt motivationsklimat?MetodStudien a?r en kvalitativ sa?dan. Arbetet har anva?nt sig av en triangulering i tva? elitfo?reningar i fotboll, inkluderat tva? intervjuer med akademichefer, fyra intervjuer med akademitra?nare, samt en observation. Fo?r att besvara arbetets syfte och fra?gesta?llningar har en egen intervju- och observationsguide arbetats fram med achievement goal theory, och self-determination theory som grund.