Hur skapar man en berättarstil med högt tempo? I det här gestaltande arbetet skapar jag ett Manus för finländsk tv, utgående från Manusanalyser och narrativa teorier. Det färdiga Manuset använder sig av berättartekniker såsom Freytags pyramid och det sätt som jag försökt anpassa tekniken för att passa in i min egen berättarstil..

Uppsatsens huvudsyfte är att kartlägga hur könsfördelningen gällande Manus som gick upp på bio såg ut under treårsperioden 2010 -2012. Den riktar därmed in sig på två skilda punkter, dels ur ett statistsikt perspektiv där uppsatsen kartlägger hur fördelningen mellan kvinnor och män ser ut angående Manus som blivit film. Under denna statistikdel kommer det även visas vilka genrer som har störst representation av kvinnor respektive män samt skillnader mellan dessa olika år gällande exempelvis adaptioner. Därefter kommer huvudfokus ligga på analysen av fyra olika Manus skrivna av kvinnor för att på så sätt lysa upp eventuella styrkor eller svagheter som kan påverka hur könsfördelning ser ut. Uppsatsen tar även upp vissa steg i försök till att få en mer jämställd filmbranch med fokus på Manusförfattarens roll..

Syftet med min undersökning är att genom kommunikationsetnografisk metod undersöka hur arbetet med Manus går till på Ica Bokförlag. Vad händer med Manustexten i redigeringen? På vilken nivå inleder redaktörerna sin redigering, och var lägger de mest arbete? Undersökningen baserar sig dels på intervjusvar och enkätsvar från anställda på förlaget, dels på analys av tre texter när de befinner sig i tre olika faser i redigeringsprocessen. Intervjuer och enkätsvar visar att det redaktörerna upplever att de arbetar mest med är stycken och samband, disposition och syntax. Resultaten av textanalyserna visar bland annat att det är på nivåerna lexikon, interpunk-tion och innehåll som flest ändringar sker.

Detta examensarbete handlar om hur man utvecklar och anpassar en fiktiv karaktär från ett mediesammanhang till ett annat. Från att först ha varit en karaktär i en studentfilm som var en delexamination av en kurs i radioproduktion, har karaktären utvecklats till en karaktär i en tv-serie för den finska tv-marknaden. För att anpassa karaktären till den finska kontexten har karaktären genomgått flera utvecklingsfaser från att vara en vanlig svensk ung man till att bli en svensk som bygger på finländska fördomar. Jag har använt mig av aktionsforskning och intervjuer för att få fram ett resultat. Examensarbetet består både av en vetenskaplig rapport och en gestaltande del som innehåller synopsis och Manus till ett första avsnitt i en TV-serie, som det finska statliga TV-bolaget YLE har valt att ta till produktion..

Uppsatsen sta?ller fra?gor kring- och underso?ker hur man som uttolkare av notbild och teaterManus ga?r tillva?ga fo?r att det man framfo?r pa? scenen ska ka?nnas som att det har fo?rankring i en sja?lv, trots att det a?r na?gon annan som a?r upphov till grundmaterialet. Syftet a?r att underso?ka hur musiker och ska?despelare ser pa? sitt arbete med sin respektive text fo?r att so?ka efter likheter, skillnader, motsa?ttningar och da?rigenom o?ppna upp fo?r vidare sa?tt att ta?nka kring interpretation. I uppsatsen finns ocksa? ett so?kande efter na?got som skulle kunna fungera som allma?ngiltiga strategier fo?r alla som arbetar med na?gon form av interpretation.En ma?ngd litteratur i a?mnet har genomga?tts och intervjusamtal har genomfo?rts med tva? musiker och tva? ska?despelare.

Tack vare mitt intresse fo?r livemusik och den magi som kan skapas i kontakten mellan artister och publik har jag i det har examensarbetet genomfo?rt tva? musikproduktioner, i konsertform, som handlar om dro?mmar. Mitt syfte med dessa musikproduktioner har prima?rt varit att underso?ka hur man som artist, genom musik och interfolierade mellanpartier - alltsa? den verbala kommunikationen mellan la?tar under en konsert som kommunikationsmedel, na?r ut till sin publik. De tva? musikproduktioner som jag genomfo?rt och som utgo?r mitt examensarbetes praktiska del har sin utga?ngspunkt i ett Manus som jag skrev och en given la?tlista.

En analys av komediserien Seinfeld där jag söker efter postmoderna tendenser i handling, Manus och karaktärer för att besvara min frågeställning: Vad är identitet enligt Seinfeld som TV-serie?.

Att realisera en film a?r ett unikt och kreativt projekt da?r olika akto?rer med olika yrkesroller samarbetar. Syftet med denna studie a?r att beskriva hur en Manusfo?rfattare anva?nder sitt kontaktna?tverk inom den svenska filmbranschen fo?r att realisera en film. Studien redogo?r fo?r vilka upplevda va?rden, i form av fo?rma?ner, som akto?rer samskapar med Manusfo?rfattaren och hur det fo?ranleder andra akto?rer att vilja delta i filmprojektet.

Mitt projekt har handlat om att go?ra ett tillga?ngligt material av barnmusikalen Aldrig Ensam (Petersson 2011) som jag skrev i en tidigare projektkurs. De handskrivna noterna har skrivits i Sibelius notprogram och bildar tillsammans med Manus ett kompendium. La?tarna i musikalen har spelats in och bra?nts till en CD som sedan fo?ljer med i kompendiet..

Testament är ett actionrollspel baserat på Bibelns Gamla Testament. Spelet utvecklas tillsammans med Svenska kyrkan i syfte att användas i konfirmandutbildningar.Denna uppsats är en reflekterande rapport som behandlar verket Manus till spelet Testament - Spelmoment, dialoger och mellansekvenser. Verket och denna uppsats är en produkt av ett examensarbete i medier och innehåller en beskrivning av arbetsprocessen att skriva Manus till fyra av sex segment i spelet Testament. Rapporten innehåller även analyser och diskussioner om arbetsprocessen och det slutgiltiga resultatet. Verket innefattar detaljerade översikter över spelets interaktiva spelmoment såväl som de texter som representerar spelets dialoger och mellansekvenser.Genom detta arbete undersöks området speladaptation närmare för att ta reda på hur litteratur kan omvandlas till spel och hur interaktiva spelmoment identifieras och utvecklas från en text.Under arbetet har en metod skapats för att identifiera och utveckla interaktiva spelmoment ur Bibelns texter och för att skriva mellansekvenser och dialoger till spelet Testament.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det är relevant att tala om könsöverskridande i teaterpjäsen Den elektriska flickan samt se om det går att möjliggöra förändringar i ett sådant arbete. Teoretiska perspektiv är semiotik- och genusanalys samt dramaanalys av pjäsens Manus, analyserande av dess sceniska slutproduktion och därtill intervjuer. Dessa fungerar som ett gestaltande ljudverk och ger ökad förståelse kring arbetsprocessen. Jag har funnit att det är möjligt att jobba utanför rådande könsidentiteter att det finns intresse från skådespelare, regissör och dramatikers håll att frångå bilden av teatern som ett speglande av verkligheten, där vi ständigt reproducerar bilder av en normerande könsuppdelning.

Den här uppsatsen tar upp möjligheterna att få elgitarr och stråkorkester att samklinga trots deras skilda klangfärger och speltekniker. Som grund att applicera min forskning på har jag skrivit Manus och spelat in en ljudnovell. Till den har jag sedan komponerat bakgrundsmusik bestående av stråkorkester och elgitarr. För att möjliggöra inspelning och bearbetning av musiken har jag använt ett sequenserprogram som heter Cubase. I processbeskrivningen går jag igenom sex olika exempel från ljudnovellens musik och redogör för hur jag provat olika spelsätt och redskap.

Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen av hur interaktion sker mellan en socialsekreterare och klienten. Studien fokus är att undersöka upplevelser av interaktion vid handledning av ekonomiskt bistånd med klient inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Särskilt vikt läggs vid hantering av olika situationer som dyker upp när socialsekreteraren bemöter en klient vid handläggning av ekonomiskt bistånd, och hur dessa situationer kan hanteras i vardagen. För att underlätta arbetet har jag valt att isolera bort klientens perspektiv och istället begränsa mig till socialsekreterarens perspektiv. Studien är planerad utifrån följande frågeställningar: Hur beskriver socialsekreteraren interaktionen med en ungdomsklient? Hur hanterar socialsekreteraren olika situationer som kan uppstå vid interaktionen med en ungdomsklient? För att få svar på mina frågeställningar, har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterarna.

Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen av hur interaktion sker mellan en socialsekreterare och klienten. Studien fokus är att undersöka upplevelser av interaktion vid handledning av ekonomiskt bistånd med klient inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Särskilt vikt läggs vid hantering av olika situationer som dyker upp när socialsekreteraren bemöter en klient vid handläggning av ekonomiskt bistånd, och hur dessa situationer kan hanteras i vardagen. För att underlätta arbetet har jag valt att isolera bort klientens perspektiv och istället begränsa mig till socialsekreterarens perspektiv. Studien är planerad utifrån följande frågeställningar: Hur beskriver socialsekreteraren interaktionen med en ungdomsklient? Hur hanterar socialsekreteraren olika situationer som kan uppstå vid interaktionen med en ungdomsklient? För att få svar på mina frågeställningar, har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterarna.

I detta examensprojekt står de allmänna valen till riksdag, landstingoch kommun i centrum, och problematiken med detminskade intresset för dessa.I syfte att öka kännedom och engagemang om valet hos förstagånsväljarna,som är den grupp med lägst valdeltagande i senareval, har målet varit att färdigställa två informativa och underhållandefilmsekvenser.Längderna på filmerna har begränsats till en minut respektivetio?femton sekunder, då det tänkta forumet för filmerna ärtiden som finns mellan programblocken i TV, vanligtvis fylld medreklam eller trailers.Efterforskningar om valet och berörda myndigheters roll ochpolicy, samt analys av formgivning relaterad till, eller liknande mittprojekt har lagt en grund för konceptframtagandet.Den praktiska fasen har bestått av arbete med Manus, storyboard,animatic, animation, testvisning, ljudinspelning, och efterproduktion,och resulterat i två filmsekvenser..