Det finns fyra kvinnliga ordinarie VD i 300 börsnoterade företag och 85 % av alla styrelseuppdrag innehas av män. En anledning till att kvinnor är en minoritet bland diverse Maktpositioner kan möjligen förklaras av att det kan finnas hinder och fördomar gentemot kvinnligt ledarskap. Det vi ämnar undersöka i denna artikel är vilka fördomar mot kvinnligt ledarskap som finns. Tre kategorier av deltagare, folket, medarbetare och ledare har deltagit i denna kvantitativa undersökning. Genom enkätfrågor har vi fastställt vilka egenskaper som generellt appliceras på kvinnligt respektive manligt ledarskap.Resultatet visar att det finns förutfattade meningar om både de kvinnliga och manliga ledaregenskaperna och att deras egenskaper skiljer sig åt.

Syftet med vår studie var att undersöka hur barn på förskolan upplever Maktpositioner och roller i den fria leken med fokus på genus. Vi ville se om de rådande föreställningar som finns kring hur pojkar respektive flickor förväntas vara stämmer, då pojkar framställs som att ta mycket plats medan flickor kliver åt sidan. Genom både intervjuer och observationer har vi jämfört barnens uppfattningar med det vi såg i olika leksituationer. Studien utfördes på två förskolor under sammanlagt fem tillfällen. Resultaten visar att pojkarna oftast tog på sig roller som stora och starka medan flickorna intog mer lugnare roller.

Finns det bättre eller sämre musik? Om det är så, vem bestämmer det? I detta projekt kommer jag att undersöka om musikkritiker som skriver musikrecensioner kan sägas ingå ett sammanhang där det förekommer ett maktspel. Är det så att de som skriver om musik kan sägas ingå i ett ?spel? som alla inom detta specifika område kan sägas ingå i? Detta spel skulle i så fall utgöras om en strid om Maktpositioner inom musikkritikens område. Dessa Maktpositioner kan uppnås genom att inneha rätt kunskaper, kunskaper som av andra musikkritiker uppfattas som värdefulla för att kunna få anseende inom detta område.

Denna studie syftar till att undersöka representationen av maskulinitet och femininitet med utgångspunkt i huvudkaraktärerna i filmserierna Underworld och Twilight som båda har ett vampyrtema, där representationerna i respektive serie sedermera jämförs med varandra. Undersökningen ämnar även undersöka om denna representation förändras genom det narrativa förloppet i vardera filmserie och i så fall hur förändringen yttrar sig.Genom ett utarbetat observationsschema där binära oppositioner och huvudkaraktärer i interaktioner står i fokus tas specifika scener ut och analyseras med hjälp av genusteorier och litteratur kring vampyrgestalten, varulven och hur manliga respektive kvinnliga karaktärer tidigare representerats inom filmmediet. Interaktioner och scener ligger till grund för karaktärsanalysen.Resultaten av denna studie visar att representationerna av karaktärerna innehåller drag från tidigare ideal där dessa befinner sig i olika Maktpositioner gentemot varandra. De kvinnliga karaktärernas representation ter sig i jämförelse med varandra olika i aktivitet och makt men tillhör till en början samma stereotyp. Även de manliga karaktärerna skiljer sig åt i representationen genom fysiska yttringar, handlingar och även i sina Maktpositioner.  Genusyttringarna i Underworld-serien visar en stark kvinnlig och passiv manlig karaktär medan motsatsen kan urskiljas i Twilight-serien. .

SammanfattningSyfte: Uppsatsens syfte a?r att underso?ka chefers och medarbetares upplevelser av huruvida medarbetarsamtalet pa?verkar la?randet i organisationer. Med hja?lp av va?ra fra?gesta?llningar som bero?r la?rande, motivationsfaktorer och Maktpositioner i medarbetarsamtalet, a?mnar vi ta reda pa? huruvida dessa har en inverkan pa? la?rande i organisationerna.Metod: Uppsatsen bygger pa? empiri besta?ende av tio kvalitativa intervjuer med medarbetare och chefer fra?n fyra organisationer i olika branscher. Vi behandlar materialet, analyserar och diskuterar det utifra?n va?ra teoretiska utga?ngspunkter och tidigare forskning inom omra?det.Resultat: I va?r studie har de tillfra?gade varit positiva till medarbetarsamtal och menar att det a?r ett viktigt verktyg fo?r att fra?mja sa?va?l medarbetarnas, som organisationernas la?rande.

Syftet med studien är att kritiskt granska förskolans samling utifrån barns möjlighet till inflytande och delaktighet. Försök till att synliggöra vilka eventuella Maktpositioner och normer som kan kopplas till samlingen kommer att göras. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärarna samlingens syfte utifrån barns inflytande och delaktighet? Vilka normer och Maktpositioner framkommer i lärarnas tal om syftet med samlingen? På vilka olika sätt kan samlingen organiseras enligt förskollärarna för ett ökat meningserbjudande för alla barn? Metod för insamlingen av empirin i studien är fokusgrupper där analysen av empirin tar sin utgångspunkt i de relationella och punktuella perspektiven samt med stöd av en analysmodell byggt på olika barnsyner. Resultatet visar att förskollärarnas föreställningar innefattar att samlingen i förskolan har tre övergripande syften.

De olympiska spelens invigningsceremonier är till brädden fyllda med symboler, tecken och myter som alla syftar till att konstruera nationella identiteter och -narrativ. Ofta hämtas dessa symboler och tecken ur populärkulturen. Jag har semiotiskt försökt analysera dessa tecken för att se på vilka sätt värdländernas nationella identiteter porträtteras. Jag har också valt att analysera detta utifrån teorier om media events som tv-genre. De sekvenser jag har valt att studera har visat på att nationens narrativ i stor utsträckning konstrueras för att gagna socialt dominerande grupper och befästa Maktpositioner..

Uppsatsens syfte är att studera barns lek med avseende på kommunikation och samspel. Vi vill även undersöka barns Maktpositioner i leken. I litteraturdelen beskrivs olika synsätt på kommunikation, samspel och makt. Tyngdpunkten ligger på det sociokulturella perspektivet. Studien är gjord i en förskoleklass med åtta stycken barn där videoobservation och fältanteckningar har använts som en kvalitativ metod.

Undersökningens syfte är att visa vad Föreningen Svensk Form/Svenska Slöjdföreningen i sin publicerade litteratur skrivit om vad svensk form är och vilket ursprung den har. Den undersökta perioden är 1950-tal till 1990-tal. Uppsatsen tar också upp vilka samtida debatter och samhällsangelägenheter man etablerat den svenska formen i och hur man använt dessa för att visa upp föreningen som aktiv samhällsmedborgare. Diskussionerna rör sig kring berättelsers etablerande, och Maktpositioner i det offentliga samtalet. Resultatet av studien visar bland annat att Föreningen Svensk Form/Svenska Slöjdföreningen under den undersökta perioden fört fram en oförändrad bild av den svenska formen och dess ursprung.

Szabo, Victoria och Christiansson, Linus (2014). Förskolebarns fria lek och kommunikation ur ett genusperspektiv. Malmö högskola: Lärarutbildningen Det här arbetet syftar till att få en ökad förståelse kring förskolebarns lek och kommunikation i den fria leken ur ett genusperspektiv. Därutöver är avsikten att bidra till en ökad inblick om hur samhället och genus formar barn redan i tidig ålder. I studien deltog 15 barn på en mångkulturell och kommunalt driven förskola, där skriftlig observation användes som metod. I studiens resultat framkommer det att barn formas av samhällets förväntningar och normer men även att barn prövar och utmanar dessa för att hitta sin plats på förskolan. Vidare visar resultatet att Maktpositioner både skapas och utmanas i leken och även kommunikationen bland pojkar och flickor, det var ingen roll eller position som enbart tillhörde ett kön..

Att vara en god ledare och samtidigt driva en organisation till lönsamhet är en utmaning för dagens chefer. Medarbetarsamtalet kan ses som ett viktigt instrument för att skapa gott samarbete och en god dialog i organisationen. Samtalet visar dock på en komplexitet utifrån parternas olika Maktpositioner, deras möjlighet att skapa förståelse genom kommunikation och hur deras relation är. Syftet med denna uppsats var att studera medarbetarnas upplevelse av medarbetarsamtalet. Intervjuer hölls med sju personer från olika organisationer.

Syftet i föreliggande uppsats är att undersöka hur tre kvinnliga detektiver i tre samtida kriminalromaner gestaltas utifrån ett intersektionellt perspektiv och ett genusperspektiv. Vid analysen använde jag mig av Paulina de los Reyes och Diana Mulinaris samt Nina Lykkes intersektionalitetsbegrepp. Jag använde mig även av Maria Nikolajevas schema över hur manligt och kvinnligt gestaltas inom litteraturen. Utifrån analysen kan det konstateras att samtliga av de undersökta kvinnliga detektiverna till viss del eller helt bröt mot de typiska skildringarna i Nikolajevas schema, vilket går i linje med den tidigare forskningen inom området. Det framkommer även att det är fler faktorer än kön som är av betydelse för detektiverna och deras Maktpositioner, både inom arbete och privatliv.

Den här studiens syfte är att undersöka två olika läromedel i engelska för årskurs 9 utifrån ett genusperspektiv och hur väl läromedlen relaterar till läroplanens jämställdhetsfrågor. Våra frågeställningar är Hur framställs kvinnor och män utifrån ett genusperspektiv? och Hur relaterar läromedlen i engelskundervisningen till de jämställdhetsfrågor som tas upp i LGR11?Vi utgår ifrån socialkonstruktionism och genusteori och sammanlänkar dessa i begreppet doing gender. Genom att använda en kvalitativ innehållsanalys tillsammans med den så kallade genustrappan har vi analyserat alla texter i dessa två böcker. Resultatet visar att det finns brister, sett ur ett genusperspektiv, i synliggörandet av män och kvinnor och att böckerna förmedlar en könsstereotypisk bild av båda könen.

Personalarbetet har förändrats mycket de senaste åren, det har orsakat att delar av organisationerna inte följt med i denna förändring. Yrkesrollen var förr mer omsorgsinriktad och fokuserade mer på medarbetarna men idag innehåller yrkesrollen mer ett affärstänk samt har ett arbetsgivarfokus. Syftet med studien var att få en ökad förståelse för vilka utmaningar HR-arbetare möter i sin yrkesroll när de ska tillgodose ledningens direktiv och medarbetarnas behov. Om det finns några utmaningar, vad de i så fall innebär och hur HR-arbetare lyckas hantera dessa utmaningar. Sex personer från olika privata företag i Stockholms län intervjuades, materialet transkriberades och analyserades tematiskt.

Tidigare forskning visar att renskötande samer är överrepresenterade i självmordsstatistiken (Kaiser & Salander Renberg, 2012). I denna studie presenteras delar av livsberättelser från fem renskötande samer i Jämtlands län. Avsikten är att ge en inblick i livet som renskötare i ett postkolonialt samhälle, vilka svårigheter det kan innebära och hur svårigheterna i värsta fall kan få den extrema konsekvensen att en renskötare tar sitt liv. Urfolksforskare menar att självmord bland urfolksgrupper måste förstås som en konsekvens av att de genom kolonialisering blivit fråntagna sin kulturella identitet och att konventionella åtgärder på individnivå därför inte är lika verksamma som att bidra till återupprättandet av den kulturella identiteten inom gruppen (Lawson-Te Aho & Liu, 2010). Resultatet av studien visar att identitet, ekonomi och Maktpositioner är några av de avgörande faktorerna när det kommer till levnadsvillkoren inom renskötseln och därmed också när det kommer till självmordsproblematiken..