Studiens syfte är att ta reda på olika sätt som barn inkluderas och exkluderas i den fria leken på förskolan. Leken är viktig eftersom den hjälper barn i deras utveckling och lärande, något som läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) lyfter fram. Vi har gjort 13 observationer på två förskolor för att, ur ett barns perspektiv, försöka se varför barnen exkluderar varandra. Dessa observationer har även legat till grund för att se vilka metoder de använder sig av för att ta sig in i leken. I analysen av observationerna har vi haft Corsaros (1979) 15 tillträdesstrategier som utgångspunkt.

I oktober år 2000 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1325 (UNSCR 1325) som behandlar kvinnor, fred och säkerhet. Detta var första gången kvinnors status i säkerhetspolitik behandlades på högsta internationella nivå, och resolutionen är delvis en produkt av lobbyarbete gjort av kvinnors NGO:s. Denna studie ämnar undersöka vilka potential UNSCR 1325 har för uppluckrandet av ojämlika mönster i könspositioner som finns inom fältet för fred och säkerhet. Studien består av en idéanalys och en praktisk analys som görs utifrån tre dimensioner ur feministisk teori. Analysen visar att de idéer resolutionen vilar på inte utmanar de rådande snäva mönster i könspositioner som finns i dagens säkerhetspolitik och har därför heller inte potential att göra det praktiskt.

Bakgrund: I den sociala leken använder barnen sig av olika förhållningssätt till sina kamrater. Inom leken skapar barnen kamratrelationer som även kan präglas av makt och utanförskap. Barns lek, kamratrelationer, makt och utanförskap är delar som behandlas i avsnittet bakgrund.Syfte: Stor del av barnens vardag spenderas i förskolan. Därför blev vi intresserade av att undersöka barns kamratrelationer i leken på förskolan.Metod: Vi har använt oss utav den kvalitativa forskningsmetoden. I vår undersökning har vi använt observationer som forskningsmetod.

The object of this essay was, first, to study what advantages parliamentary members in the participating countries argue that their country gains when university students study abroad via ERASMUS, and, second, to study two factors that might affect what advantages that are emphasised by the parliamentary members in the participating countries. To achieve this object, two research questions were posed regarding what advantages of the ERASMUS Programme are mentioned in the parliamentary debate in three countries, United Kingdom, Sweden and Germany, and regarding whether the parliamentary debate is different between the countries as concerns what advantages are emphasised. Subsequently another two research questions were studied, regarding whether the countries? different positions in Europe and the existence of euroscepticism in these countries affect what advantages of the ERASMUS Programme are emphasised in the parliamentary debate. The study was carried out using argumentation analysis, in which the arguments for participation in the ERASMUS Programme presented in the parliamentary debates were compiled and grouped together according to whether they refer to economic and professional advantages or to cultural and social advantages.

De som skriver om förorterna är ofta inte de som kommer därifrån. De har många gånger inteen's besökt en förort. Då en bild av förorten som begrepp bygg's upp drabbar det de individersom bor där dubbelt, då en bild av de som bor i förorten också bygg's upp. Alltså är det?förortsbon? (bilden i media av t.ex.

Attityders betydelser är en undersökning som syftar till att skapa en förståelse av hur attitydgestalter fungerar i en debattsituation genom att analysera hur ickeverbal retorik såsom kroppsspråk, blickar och gester samspelar med det som uttryckligen sägs. Forskningsobjektet utgjordes av en tv-debatt i SVT Agenda mellan Gudrun Schyman (Fi) och jämställdhetsminister Maria Arnholm (Fp) kring den såkallade ?lönefrågan?, om hur politikerna ska verka för att lönerna i Sverige ska bli mer jämställda mellan kvinnor och män.Analysen visade att Schyman uttrycker många starka negativa attityduttryck som skapar en konflikt i debattens diskursdynamik. Dessa attityduttryck i kombination med vad Schyman säger till Arnholm gör att de båda debattörernas ethos och Maktpositioner förändras, där Schyman får ett övertag i debatten som hon kan utnyttja för att till slut vinna den.Frågor som kan vara intressanta för vidare forskning är om Schymans konfliktskapande attityduttryck kan generaliseras till andra retoriker och med vilket syfte det i så fall verkar ske. Sådan forskning skulle kunna nyansera den retorik som framförs i politiska debatter och indirekt bidra till att granska dessa ideologikritiskt..

Det är nu väl belagt att människorättssituation har försämrats i Ryssland under Putins presidenttid. Människorättsaktivister som blir godtyckligt arresterade, ökad statlig kontroll av de ryska NGO:er och HBT-fientlig lagstiftning som antas i Duman är bara några enstaka exempel på det strängare klimatet kring de mänskliga rättigheterna i landet sedan Vladimir Putin kom till makten år 1999. Uppsatsens utgångpunkt utgörs av Aydinlis teoretiska modell som lägger ett särskilt fokus på begreppen säkerhetisering, hot och konstruktion. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de nationella eliterna i Putins administration framställer globalisering som ett hot. Analysen genomförs som en kvalitativ diskursanalys av ett tiotal deklarationer av olika aktörer inom den ryska statsförvaltningen under Putins presidentperioder.

Det råder en intensiv debatt vad de alltmer tilltagande utvecklingspartnerskapen mellan Kina och afrikanska stater är ett utryck för och kan förklaras. Syftet är att nå närmare en rimlig förklaring. Frågeställningarna är huruvida det är bistånd eller utvecklingssamarbete i ekonomiska termer som kan observeras. Och hur kan man på basis av relevanta antaganden hos Ekonomisk Nationalism samt Marxism/beroendeteori förklara den kinesiska verksamheten utifrån dess orsaker, form samt konsekvenser. Metoden för denna forskningsuppgift har varit att utifrån tidigare forskning som källor samt de teoretiska antagandena finna relevanta indikatorer i linje med syftet.Slutsatserna är att det primärt är statens (Kinas) eller eliters intressens som styr. För säkra sin egen utveckling bedriver Kina en resurs- och marknadsorienterad approach. Men det kan också vara den ekonomiska och politiska eliten ? i Kina samt i Afrika -som strävar efter bibehållandet av Maktpositioner och en ökad ackumulation av kapital. De kinesiska instrumenten/medlen tar villkorande former som faciliterar fortsatt kinesiska intressenters närvaro; genom frånvaron av politiska men närvaron av ekonomiska konditionaliteter.

Denna uppsats handlar om en grupp avvikande människor i samhället kallat psykopater. Psykopati är en personlighetsstörning som drabbar 1-2% av befolkningen. Sett till antalet människor som drabbas så låter det inte så allvarligt men slår man ut det på hela befolkningen så ser man helheten på problemet. Psykopati ska man undvika att diagnostisera förrän en person kommit upp i tjugoårsåldern dock visar sig tecken på en personlighetsstörning långt tidigare. Under denna uppsats så kommer vi att ta upp en mängd faktorer kring psykopati.

Denna studie syftar till att undersöka maktrelationen mellan elever i idrottsundervisningen. Detta görs för att få en bild av hur elevers interagerande skapar olika Maktpositioner samt för att få en bild av hur maktutövandet tar sig uttryck. Den första av de två frågeställningar som vi utgått från lyder: Vilka tekniker och strategier för maktutövande kommer till uttryck i elevernas interagerande med varandra under idrottslektionerna? Den andra frågeställningen är: Vilka olika roller, så kallade subjektspositioner, skapas av eleverna i maktrelationen dem emellan?Som teoretisk bakgrund ligger bland annat Foucaults teori om makt. Med grund i denna har vi utgått från att idrottsanläggningen och idrottsundervisningen är en särskild kontext som ger utrymme för vissa handlingar.

Fler kvinnor än män studerar vidare på högskola och universitet, ändå ser vi att männen dominerar vad gäller Maktpositioner inom företag. Ett tillfälle där maktrelationer byggs upp är under möten och därför har mötet en central roll i vårt arbete.Vår uppsats handlar om att undersöka hur härskar- och främjartekniker används under möten och vad användandet av dessa tekniker får för konsekvenser för jämställdheten. Vi har gjort en kvalitativ och en kvantitativ studie av ett styrelsemöte. Studien bestod av en observation, en enkätundersökning samt två intervjuer. Vår teoretiska referensram består främst av härskartekniker identifierade av Berit Ås och Elaine Bergkvist men vi diskuterar också främjartekniker samt hur både härskar- och främjartekniker kan kopplas till Foucaults och Habermas tolkningar av makt i förhållande till möten.

Fler kvinnor än män studerar vidare på högskola och universitet, ändå ser vi att männen dominerar vad gäller Maktpositioner inom företag. Ett tillfälle där maktrelationer byggs upp är under möten och därför har mötet en central roll i vårt arbete.Vår uppsats handlar om att undersöka hur härskar- och främjartekniker används under möten och vad användandet av dessa tekniker får för konsekvenser för jämställdheten. Vi har gjort en kvalitativ och en kvantitativ studie av ett styrelsemöte. Studien bestod av en observation, en enkätundersökning samt två intervjuer. Vår teoretiska referensram består främst av härskartekniker identifierade av Berit Ås och Elaine Bergkvist men vi diskuterar också främjartekniker samt hur både härskar- och främjartekniker kan kopplas till Foucaults och Habermas tolkningar av makt i förhållande till möten.

I min tidigare studie undersökte jag hur kvinnor framställdes i veckotidningar under 1930- 1960- talet med stöd från Yvonne Hirdmans kontraktsteori. I denna uppsats ville jag titta på likheter och skillnader mellan Hirdmans teori, resultatet från min tidigare studie samt "verkligheten". Verkligheten representeras i denna studie av fyra kvinnor som upplevt det så kallade husmoderskontraktet. Det är alltså deras erfarenheter, tankar och åsikter som står i fokus. För att ta reda på detta använde jag mig av intervjuer, och hamnar under rubriken muntlig historia.

Våld i arbetslivet är ett samhällsproblem som har fått ökad uppmärksamhet de senaste åren. Människan spenderar stor del av sin vakna del på arbetet och upplevs våld i arbetslivet kan det få förödande effekt på en människas livskvalitet. I denna intervjustudie fokuseras klientrelaterat våld där arbetsgruppen är restaurangarbetare som jobbar i yttre tjänst med gästkontakt. Det är en grupp som väldigt få studier är baserade på trots att de i sitt yrke har flera riskfaktorer till våld i arbetslivet såsom alkohol, sena nätter och gästhantering.Studiens syfte är att ta reda på vad de anställda som intervjuas anser vara våld på deras arbetsplats och hur det kan se ut men även vad det kan finnas för orsaker till våld på deras arbetsplats. Forskaren i denna studie har en egen förförståelse då denna har jobbat själv i restaurangbranschen i 15 år vilket kan vara både till en nackdel och fördel i studien.

Fallstudien baseras på ett samarbete med Ericsson Operating Expenses Financial Control och syftar till att belysa förväntningar, förväntningsgap och bakomliggande osäkerheter i samband med ett förändrat arbetssätt. OPEX Financial Control är en supportverksamhet som tillhandahåller tjänster vad gäller uppföljning av omkostnader till ett antal affärsenheter och övriga verksamheter inom Ericsson. I ett under hösten 2005 pågående pilotprojekt prövas ett nytt arbetssätt som innebär att linjecheferna tar ett ökat finansiellt ansvar för sin egen omkostnadsuppföljning. Detta medför att ett nytt verktyg och nya rutiner prövas. Studien utgår ifrån intervjuer med fem controllers, varav fyra representerar enheten OPEX Financial Control, samt fem linjechefer.