Denna studie behandlar det högaktuella området matsvinnshantering. Stora mängder mat slängs idag i onödan, vilket sätter ett stort avtryck på miljön. Studien syftar därför till att belysa detta område med fokus på Livsmedelsbutiker och att kartlägga vilka aktiviteter de genomför i syfte att minimera matsvinn. Det sker ständigt ett aktivt arbete hos Livsmedelsbutiker för att minimera matsvinnet. För att skapa en grundläggande förståelse presenteras teori och begrepp som är relevanta på området.

Uppsatsen är en kvalitativ studie där vi undersökt möjligheten att till förmån för individer med ekonomiska problem, ta tillvara på mat som Livsmedelsbutiker inte kan sälja. Inspiration till studien fick vi genom fenomenet dumpstring som innebär att friganer aktivt protesterar mot överflödssamhället, bland annat genom att ta slängd mat ur Livsmedelsbutikers containrar. Fokus i uppsatsen var att undersöka hur några av Göteborgs Livsmedelsbutiker, frivilligorganisationer samt hur ett socialt företag ser på möjligheten, hur de tänker kring realiserande och genomförande samt vilken betydelse deras samarbete har för de individer som får tillgång på mat via frivilligorganisationer. Resultatet visade att alla respondenter var positiva till det samarbete som redan bedrivs och de hänvisade till de fördelar som gynnar både Livsmedelsbutiker, miljön och den enskilde individen. De resonerar bland annat om att det idag slängs fullt brukbara livsmedel samtidigt som det finns individer i Sverige som inte har något annat alternativ än att gå till frivilligorganisationers verksamheter för att få mat.

Underlaget till rapporten är att KF fastigheter arbetar aktivt med att minska energiförbrukningen i sina Livsmedelsbutiker. För att underlätta beslutstagande och utvärdera olika nyinvesteringar har vi utformat en lathund för energibesparande åtgärder. Lathunden levereras som Excelfiler med förprogrammerade formler.Rapporten inriktar sig på kyl- och frysdiskar samt belysning eftersom dessa står för merparten (76 %) av den totala elförbrukningen i en livsmedelsbutik.Nyckelord: Energibesparing, Livsmedelsbutik, belysning, ljuskällor, Kyldisk, frysdisk, kylsystem, köldmedier, LCC, pay off, KF-fastigheter, kylsystem, köldmedier, lathund, beräkningsmall.       .

Den här studien genomfördes i Helsingborgs kommun som ett examensarbete inom livsmedelstillsynsprogrammet på Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Idén med uppsatsen uppkom efter att författaren deltagit i ett möte på miljökontoret i Helsingborg. En kontroll som gjorts bland Livsmedelsbutiker i kommunen visade att 60 % av Livsmedelsbutikerna fick underkänt vid inspektioner. De områden som fick flest anmärkningar var rengöring och underhåll av lokaler och utrustning, internrevision och temperaturer i kylar och frysar. Över hälften av butikerna fick underkänt vid kontrollen vilket visar på att det uppenbarligen finns brister i egenkontrollen.

SyfteVårt syfte är att ge en djupare förståelse för det matsvinn som uppstår i Livsmedelsbutiker genom att analysera och utreda servicelandskapets, personalens och kundens påverkan på matsvinn. Med koppling till detta syfte har vi valt följande forskningsfråga:På vilka sätt kan Livsmedelsbutiker arbeta för att minimera sitt matsvinn med hänsyn till butikernas lönsamhet och kundnöjdhet? MetodDenna uppsats är en kvalitativ studie som haft sin början i ett empiriskt problem som vi ville skapa en djupare förståelse kring, vilket innebär att vår uppsats haft sin början i induktionen. Under processens gång har vi arbetat parallellt med empiri och teori, därför har studien haft ett växelspel mellan induktion och deduktion. Insamlingen av material har skett genom primära och sekundära källor där det empiriska materialet skett genom semistrukturerade intervjuer.SlutsatserI vår arbetsprocess har vi kunnat urskilja att servicelandskapet, personalen och kunden är de faktorer som påverkar matsvinnet inom dagligvaruhandeln.

Svenska Livsmedelsbutiker slänger idag en stor mängd matavfall varje år. Av detta skulle en betydande del, om hanterats annorlunda, kunnat konsumeras. Detta leder både till stora ekonomiska och miljömässiga förluster i samhället, för att inte nämna den etiska aspekten när fullt konsumtionsduglig mat slängs. För att inga resurser ska utnyttjas i onödan bör all mat som produceras även konsumeras. För den mat som blir matsvinn borde det finnas en alternativ användning för att på så sätt skapa ett mervärde av det som annars går förlorat. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som påverkar Livsmedelsbutikers beslut i att inte använda sig av åtgärden donera mat till välgörenhet för att minska matsvinnet.

SammanfattningBakgrund Att minska matsvinnet är en viktig del i arbetet mot att nå en hållbar utveckling. Utsläpp av växthusgaser och övergödning sker i alla produktionsled i livsmedelskedjan från producent till konsument och utgör en negativ klimatpåverkan. Livsmedelsbutiker har en betydelsefull roll eftersom de hanterar stora mängder varor och tillhandahåller mat till många hushåll. Forskning finns om typ och omfattning av matsvinn slänger men få studier har belyst hur chefer och personal i livsmedelsbutik upplever och tänker kring ämnet.Syfte Syftet var att undersöka upplevelser och tankar kring matsvinn hos butikschefer samt anställda i Livsmedelsbutiker.Metod Studien genomfördes som en kvalitativ studie där butikschefer och anställda vid åtta Livsmedelsbutiker intervjuades. Datamaterialet transkriberades och analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat ?Matsvinn sågs som ett problemområde som deltagarna upplevde svårt att motverka.

I dagens samhälle förekommer många debatter om människors rättigheter och arbetsmiljöer. Arbetsplatsen är ofta föremål för uppmärksamhet i media. Skandaler i media och social media har pekat på hur viktigt det är med jämnlikhet och trivsel på arbetsplatsen. Otrivsel bland anställda har ökat succesivt med åren bland olika företag och organisationer, såväl stora som små. Det är därför betydelsefullt att lyfta fram sådana problem för att systematiskt skapa grunden för förbättring. I alla företag och organisationer regleras beteenden hos de anställda i en incitamentstruktur som består av belöningar och bestraffningar.

Marknadsföring är något centralt i Livsmedelsbutiker. Detta tillföljd av ett överskott avLivsmedelsbutiker vilket har inneburit att konkurrensen hårdnat inom denna bransch då deflesta butiker riktar sig mot samma kundsegment (pers. med., Nilsson, 2011) . I Sverige har ensuccessiv efterfråga på exklusiva livsmedel vuxit fram (pers. med., Svahn, 2011).

Den här studien genomfördes i Helsingborgs kommun som ett examensarbete inom livsmedelstillsynsprogrammet på Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Idén med uppsatsen uppkom efter att författaren deltagit i ett möte på miljökontoret i Helsingborg. En kontroll som gjorts bland Livsmedelsbutiker i kommunen visade att 60 % av Livsmedelsbutikerna fick underkänt vid inspektioner. De områden som fick flest anmärkningar var rengöring och underhåll av lokaler och utrustning, internrevision och temperaturer i kylar och frysar. Över hälften av butikerna fick underkänt vid kontrollen vilket visar på att det uppenbarligen finns brister i egenkontrollen.

Matsvinn förekommer i alla steg i produktionskedjan. En del av det onödiga matsvinnet uppkommer i Livsmedelsbutikerna när en stor mängd ätbara livsmedel av olika anledningar slängs. Någon form av svinn kommer troligtvis alltid finnas i en livsmedelsbutik varför syftet med detta examensarbete har varit att undersöka möjligheter att ta tillvara detta svinn genom omproduktion. Omproduktion har vi valt att definiera som att befintliga produkter förädlas eller på annat sätt omvandlas till en ny produkt. De metoder för omproduktion som framkommit i fallstudier har sedan analyserats utifrån ett lönsamhetsperspektiv.

Ekologisk konsumtion blir allt mer framstående i dagens konsumtionssamhälle, då dess negativa påverkan på miljö, hälsa och arbetsförhållanden är klart mindre än den konventionella konsumtionens avtryck. Livsmedelskonsumtionen står för en fjärdedel av den klimatpåverkan svenska hushåll orsakar och även om medvetenheten kring detta ökat så saknar många människor idag fortfarande kunskap om hur stor negativ påverkan konsumtionen av livsmedel faktiskt har för vår planet. Bananer är en av de allra mest besprutade frukterna och Sverige är det land som konsumerar flest bananer per invånare av alla länder där bananer inte odlas. Bananer är även en av de varor där skillnaden mellan ekologisk och konventionell odling är som störst.Syftet med den här uppsatsen är att genom en kvantitativ undersökning ta reda på om Livsmedelsbutiker bör fokusera på faktorerna miljö, hälsa och arbetsförhållanden i sin gröna marknadsföring för att öka försäljningen av ekologiska bananer. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av webbenkäter som skickats ut till en urvalsgrupp.

Uppsatsens syfte var att ge ett svar på huruvida en livsmedelsbutik kan överleva kommersiellt genom en strategi som gynnar hållbar utveckling. Dessutom ämnade vi skapa förutsättningar kring en fortsatt diskussion om vilket ansvar detaljister bör ta, gentemot stat och konsumenter, för att livsmedelskonsumtionen ska ske på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Vi genomförde en kvalitativ fallstudie av två olika Livsmedelsbutiker med den gemensamma nämnaren att båda uppfattas som miljövänliga. Coop Konsum Avenyn som är en stor och välsorterad butik tillhörande en riksomfattande kedja och butiken Kooperativ Handel-FRAM vilken är en mindre butik med ett litet sortiment. Studien grundar sig i första hand på omfattande intervjuer med de båda butikernas chefer men även på observationer samt olika typer av dokument rörande Livsmedelsbutikerna.

Denna kandidatuppsats på 15 hp är skriven inom ämnet landsbygdsutveckling. Uppsatsen bygger på tre intervjuer och observationer med ägare till små Livsmedelsbutiker i Uppsala. Butikerna säljer bland annat lokalproducerad mat, regional mat, mat från andra länder, kläder och annat smått och gott. Dessa små butiker har nischat in sig på olika områden och jag har undersökt hur det är att driva en sådan liten livsmedelsbutik i Uppsala. I analysen har jag försökt förstå varför vissa väljer att gå och handla i mindre butiker och vilka det är som gör det.

Vid dimensionering av lokal brand enligt bilaga C, i EN 1991-1-2, så erfordras en värmeutveckling som beräknas i bilaga E. Boverket hänvisar dock i Europeisk konstruktionsstandard, EKS, 9 att bilaga E inte får användas utan rekommenderar i stället att Boverkets allmänna råd om brandbelastning, BBRBE, bör användas. En problematik vid användandet av BBRBE, är att den inte innehåller några beräkningsmetoder för värmeutvecklingen. Det åvilar därför projektören att vid varje enskilt fall vid analytisk dimensionering använda sig av relevanta beräkningsmetoder för att beräkna effektutvecklingen vid lokal brand.Syftet med det här examensarbetet är därför att utreda och jämföra beräkningsmetoder i Eurokod för lokal brand i hyllställningar i Livsmedelsbutiker med simuleringar i FDS, Fire Dynamics Simulator, för att komma fram till slutmålet som är att fastställa en metod för att ta fram brandeffektkurvor och temperatur-profiler vid dimensionering av lokal brand. En metod som baseras på ekvationer från bilaga C och bilaga E i EN 1991-1-2.