Vid dimensionering av lokal brand enligt bilaga C, i EN 1991-1-2, så erfordras en värmeutveckling som beräknas i bilaga E. Boverket hänvisar dock i Europeisk konstruktionsstandard, EKS, 9 att bilaga E inte får användas utan rekommenderar i stället att Boverkets allmänna råd om brandbelastning, BBRBE, bör användas. En problematik vid användandet av BBRBE, är att den inte innehåller några beräkningsmetoder för värmeutvecklingen. Det åvilar därför projektören att vid varje enskilt fall vid analytisk dimensionering använda sig av relevanta beräkningsmetoder för att beräkna effektutvecklingen vid lokal brand.Syftet med det här examensarbetet är därför att utreda och jämföra beräkningsmetoder i Eurokod för lokal brand i hyllställningar i Livsmedelsbutiker med simuleringar i FDS, Fire Dynamics Simulator, för att komma fram till slutmålet som är att fastställa en metod för att ta fram brandeffektkurvor och temperatur-profiler vid dimensionering av lokal brand. En metod som baseras på ekvationer från bilaga C och bilaga E i EN 1991-1-2.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur konkreta och abstrakta uppdrag påverkar konsumenters köpbeteende i Livsmedelsbutiker. Genom en kvantitativ studie på Ica Maxi i Karlstad undersöktes hur uppdragets karaktär påverkar faktorer som antal observationer, spenderad tid i butiken samt antal produkter i varukorgen. Resultatet visade på en skillnad i hur konkreta och abstrakta uppgifter påverkar konsumenters beteende. Respondenter med ett konkret uppdrag gjorde fler observationer samt tog längre tid på sig för att ta sitt beslut. Studien fann även att konsumenters beteende från ett uppdrag inte påverkade beteendet i kommande uppdrag.

Bakgrund: Tillgänglighet till service och resurser i närmiljön har betydelse för människors hälsa och livskvalitet. Äldre människor är särskilt beroende av god tillgänglighet i närområdet då det utgör den huvudsakliga vistelsemiljön för många äldre, samtidigt som åldrandet ofta medför en försämrad rörelseförmåga. Begreppet tillgänglighet innefattar flera faktorer, exempelvis avstånd och antal faciliteter som finns inom ett visst område, hur bekvämt och obehindrat man kan ta sig till faciliteterna och i vilken utsträckning faciliteterna uppfyller invånarnas behov. God tillgänglighet till faciliteter i närmiljön som främjar äldres hälsa och höjer deras livskvalitet förbättrar möjligheterna att uppnå ett gott åldrande.Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva tillgängligheten i närmiljön för äldre som bor i seniorboende samt studera skillnader i tillgänglighet i olika närområden. Studien belyste särskilt tillgängligheten till grönområden, Livsmedelsbutiker, sociala mötesplatser för äldre och kollektivtrafik och fokuserades speciellt på faktorer relaterade till ?de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande?, d v s fysisk aktivitet, god kosthållning, social gemenskap och stöd samt meningsfullhet och delaktighet.Metod: I studien ingick fyra seniorboenden i Gävle kommun, två belägna i centrala Gävle och två lokaliserade i perifera stadsdelar.

Bakgrund: Tillgänglighet till service och resurser i närmiljön har betydelse för människors hälsa och livskvalitet. Äldre människor är särskilt beroende av god tillgänglighet i närområdet då det utgör den huvudsakliga vistelsemiljön för många äldre, samtidigt som åldrandet ofta medför en försämrad rörelseförmåga. Begreppet tillgänglighet innefattar flera faktorer, exempelvis avstånd och antal faciliteter som finns inom ett visst område, hur bekvämt och obehindrat man kan ta sig till faciliteterna och i vilken utsträckning faciliteterna uppfyller invånarnas behov. God tillgänglighet till faciliteter i närmiljön som främjar äldres hälsa och höjer deras livskvalitet förbättrar möjligheterna att uppnå ett gott åldrande.Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva tillgängligheten i närmiljön för äldre som bor i seniorboende samt studera skillnader i tillgänglighet i olika närområden. Studien belyste särskilt tillgängligheten till grönområden, Livsmedelsbutiker, sociala mötesplatser för äldre och kollektivtrafik och fokuserades speciellt på faktorer relaterade till ?de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande?, d v s fysisk aktivitet, god kosthållning, social gemenskap och stöd samt meningsfullhet och delaktighet.Metod: I studien ingick fyra seniorboenden i Gävle kommun, två belägna i centrala Gävle och två lokaliserade i perifera stadsdelar.

I över femtio år har trenden för fortsatta nedlagda Livsmedelsbutiker på landsbygden ökat och under perioden 1996 till 2009 har Sverige förlorat 2 060 småbutiker runt om i landet. Anledningen är främst de minskade inköpen från lokalinvånarna på orten som på grund av vårt ändrade levnadssätt hellre väljer att storhandla i större butiker med lägre priser och större sortiment. Den ökade mobiliteten och det ökande bilanvändandet har lett till att vi idag har allt längre mellan hem och arbete, vilket gör bilen betydelsefull. I och med det har stormarknader kunnat slå upp portarna och stjäla kunder från lokala aktörer och så länge inte befolkningen på orten handlar mer i landsbygdsbutiken och inte heller efterfrågar den kommer även i fortsättningen fler och fler butiker tvingas att lägga ner sin verksamhet.Som liten butiksverksamhet på landsbygden är det väsentligt att ständigt sträva efter sänkta kostnader och reducera de onödiga kostnaderna som finns i så hög grad som möjligt. En onödig kostnad Livsmedelsbutiker ständigt måste leva med är svinnkostnaden.

Bakgrund: Tillgänglighet till service och resurser i närmiljön har betydelse för människors hälsa och livskvalitet. Äldre människor är särskilt beroende av god tillgänglighet i närområdet då det utgör den huvudsakliga vistelsemiljön för många äldre, samtidigt som åldrandet ofta medför en försämrad rörelseförmåga. Begreppet tillgänglighet innefattar flera faktorer, exempelvis avstånd och antal faciliteter som finns inom ett visst område, hur bekvämt och obehindrat man kan ta sig till faciliteterna och i vilken utsträckning faciliteterna uppfyller invånarnas behov. God tillgänglighet till faciliteter i närmiljön som främjar äldres hälsa och höjer deras livskvalitet förbättrar möjligheterna att uppnå ett gott åldrande.Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva tillgängligheten i närmiljön för äldre som bor i seniorboende samt studera skillnader i tillgänglighet i olika närområden. Studien belyste särskilt tillgängligheten till grönområden, Livsmedelsbutiker, sociala mötesplatser för äldre och kollektivtrafik och fokuserades speciellt på faktorer relaterade till ?de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande?, d v s fysisk aktivitet, god kosthållning, social gemenskap och stöd samt meningsfullhet och delaktighet.Metod: I studien ingick fyra seniorboenden i Gävle kommun, två belägna i centrala Gävle och två lokaliserade i perifera stadsdelar.

Bakgrund: Tillgänglighet till service och resurser i närmiljön har betydelse för människors hälsa och livskvalitet. Äldre människor är särskilt beroende av god tillgänglighet i närområdet då det utgör den huvudsakliga vistelsemiljön för många äldre, samtidigt som åldrandet ofta medför en försämrad rörelseförmåga. Begreppet tillgänglighet innefattar flera faktorer, exempelvis avstånd och antal faciliteter som finns inom ett visst område, hur bekvämt och obehindrat man kan ta sig till faciliteterna och i vilken utsträckning faciliteterna uppfyller invånarnas behov. God tillgänglighet till faciliteter i närmiljön som främjar äldres hälsa och höjer deras livskvalitet förbättrar möjligheterna att uppnå ett gott åldrande.Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva tillgängligheten i närmiljön för äldre som bor i seniorboende samt studera skillnader i tillgänglighet i olika närområden. Studien belyste särskilt tillgängligheten till grönområden, Livsmedelsbutiker, sociala mötesplatser för äldre och kollektivtrafik och fokuserades speciellt på faktorer relaterade till ?de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande?, d v s fysisk aktivitet, god kosthållning, social gemenskap och stöd samt meningsfullhet och delaktighet.Metod: I studien ingick fyra seniorboenden i Gävle kommun, två belägna i centrala Gävle och två lokaliserade i perifera stadsdelar.

Internet har skapat ett nytt sätt att göra affärer genom att frambringa en helt ny marknad och omgivning för företagen. Många företag i olika branscher har idag kompletterat sin ordinarie försäljning med försäljning via Internet. En av dessa branscher är dagligvarubranschen som vi har valt att undersöka. Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur butiker som säljer livsmedel via Internet har löst det nya försäljningssättet gällande de nya arbetsuppgifter som tillkommer. Vidare har vi undersökt butikernas syfte med att börja sälja livsmedel via Internet, samt vad de ser för fördelar.

Exposing products is important in the retail industry and the development is constantly moving forward. Shops usually have a special product, they want to sell more because of various reasons. How to expose that particular product sold most of there are various theories. What this report is about is a theory that seeks to stores use a "decoy". It carried out to see if this theory was still current was that three interviews took place with two store managers and a CEO for various grocery stores.

Due to the well-developed rhetoric and the relative easiness to estimate costs, cost considerations are usually more in-depth than revenue considerations when discussing strategies impact on profitability. To avoid dysfunctional companies and poorly judged strategy decisions it is necessary to develop the rhetoric of revenue considerations.By collecting data from 230 respondents in a quantitative study of two grocery stores in Mora, the study aimed to assess the relationship between choice of generic strategy and self-reported buying behavior, considering differing decision-making processes of customers.The results of the study indicate that a differentiation strategy performs better than a low-cost strategy in terms of buyer frequency, number of goods and cost of purchase. However, due to a poor data collection method, the results are weak, and should therefore be questioned. The study indicates that reliability considerations for behavioral measures should be treated in the same respect as psychological measures, and therefore illuminates the need for new methods and measures to be developed..

Som butikschef vill man få sin personal att arbeta tillsammans som en grupp. Det kan vara svårt att få personalen att arbeta mot samma mål som krävs för att bli ett bra team. Lyckas man att få personalen att arbeta mot samma mål kan detta leda till att arbetsklimatet blir bättre och att personalen mår bra. Vi har varit ute i dagligvarubutiker och undersökt hur personalgrupper i butiker samarbetar och om den fungerar som ett team? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och har genomfört individuella intervjuer av personal i dagligvarubutiker.

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka konsumenters kännedom och uppfattning om olika produktmärkningar inom livsmedelsbranschen. Avsikten är att skaffa en tydligare bild av konsumenternas förhållningssätt till produktcertifiering.Teoretisk referensram: Den teoretiska utgångspunkten var uppbyggd kring varumärken och specifikt varumärkesvärde (brand equity) och varumärkesförstärkning. Även teorier kring attitydutformning och konsumentens köpbeslutsprocess användes i syfte klargöra hur konsumenterna förhåller sig till fenomenet.Metod: I studien användes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning som besvarades av 140 respondenter i olika Livsmedelsbutiker i Stockholm.Slutsats: Resultatet från vår undersökning visar att konsumenter överlag har kännedom om de mest förekommande produktmärkningarna samt har ett positivt förhållningssätt till dessa. I och med att majoriteten av respondenterna uppfattade symbolernas budskap, drar författarna slutsatsen att produktcertifiering ofta uppfyller sitt syfte som ett kommunikations- och vägledningsverktyg för konsumenterna..

Denna uppsats syftar till att öka kunskapen om vad som kännetecknar en bra konsumentförpackning ur ett konsumentperspektiv genom att urskilja vilka egenskaper hos en förpackning som har betydelse för konsumenterna vid köpbeslutet. Uppsatsen syftar även till att utveckla förståelsen för den nya konsumtionstrend som råder idag, det vill säga att konsumtion sker på språnget, för att se om denna trend på något sätt speglar sig i konsumenters krav på förpackningar. Uppsatsen är baserad på en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning. Uppsatsen utgår från teorier kring förpackning, beteendevetenskap och marknadsföring. Vidare är uppsatsen skriven ur ett konsumentperspektiv.

En kvantitativ studie om miljöaspekten påverkar några konsumenters val av kött handlar om hur köttkonsumtionen har utvecklats under människans historia till vad den är idag. För att därefter koppla samman dagens köttkonsumtion med den miljöpåverkan som den innebär. Uppsatsen behandlar också hur olika faktorer kan inverka på människors beslut och vanor. Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida miljöaspekten påverkar konsumenters val av kött samt om det finns en tendens eller vilja att förändra sin konsumtion och i så fall om miljöaspekten även där är en påverkande faktor. Men hjälp av en enkätstudie involverande 100 respondenter från tre olika Livsmedelsbutiker i Göteborg med omnejd kunde frågeställningar besvaras och därigenom syftet.

För att öka sin försäljning kan butiker använda sig av butiksmiljön, en del av butiksmiljön är kundvarvet. Det är kundvarvet den här uppsatsen kommer att undersöka. Hur butiker arbetar med kundvarvet och olika butiksanställdas syn på kundvarvet. Butikschef och butiksmedarbetare bör arbeta tillsammans för att få ett fungerande kundvarv och förbättra försäljningen. Men hur mycket vet egentligen butikschefer och butiksmedarbetare om kundvarvet? Tidigare forskning har inriktat sig på kundvarvet i Livsmedelsbutiker och större kedjor, denna rapport inriktar sig istället på en mellanstor butikskedja med ett icke-ordinarärt sortiment. -          Hur skiljer sig butiksmedarbetare och butikschefers syn på kundvarvet?-          Hur kan medelstora butiker i detaljhandeln förbättra kundvarvet? Uppsatsens syfte är att få inblick och kunskap om hur butikschefer och butiksmedarbetare ser på kundvarvet.