Målet med denna rapport är att skapa en marknadsmässig prisjustering av en aktieoption som uppvisar en sämre Likviditet under en viss tidshorisont. Likviditetsrisken mäts genom att studera skillnaden vid prisbildningen av aktiederivatets olika budsidor. Denna risk ska jämföras med ett rådande marknadspris för varje uppmätning så att en procentuell prisavvikelse erhålls. I den statistiska modellen för en aktieoptions framtida risker studeras flera olika lösenpriser där det existerar omsättning, därmed täcks alla optionsprisers framtida Likviditetsrisker. Modellen är uppbyggd med antaganden från den svenska derivatmarknaden för handel.

Den 10 mars år 2000 blev det tillåtet för publika aktiebolag att förvärva sina egna aktier i Sverige. Många bolag har det sett den nya möjligheten att genomföra återköp av egna aktier, av olika anledningar, vilket har lett till att flera publika aktiebolag genomför återköpsprogram. Syftet med denna studie är undersöka hur återköp påverkar aktiernas Likviditet genom att studera spreaden och volatiliteten i de perioder som företaget inte får genomföra återköp. Tidsperioden som studeras är åren 2010 till 2013. Resultatet visar att det inte finns någon signifikant skillnad i spread och volatilitet mellan de perioder som återköp får ske och de peioder som inte tillåter återköp..

Den 1 augusti 2012 infördes en skatt på finansiella transaktioner i Frankrike. Detta är ett av många exempel, nuvarande och i planeringsstadiet, på fenomenet där ekonomiska marknader beläggs med skatt. Hur detta påverkar marknaden är vad denna uppsats ämnar studera då tidigare teori och empiri pekar åt olika håll. För att uppnå detta syfte undersöks hur Likviditeten och volatiliteten påverkades i anslutning till skattens införande i Frankrike. Likviditeten uppskattas genom spreaden samt handelsvolymen.

 Sammanfattning Titel: Likviditetshanteringen i industriföretag Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi Författare: Carl-Henrik Önnerberg, Jerry Roth, Tobias Bergenmo Handledare: Per Janze Nyckelord: Kassaflöde, Likviditet, Likviditetshantering Bakgrund: Kassaflödet har blivit alltmer viktigt i dagens samhälle, då in- och utbetalningar sker löpande i företagen. Detta för att tidigare kunna upptäcka ett ojämnt flöde av likvida medel. Om Likviditeten är dålig en period är det akut för företaget att skaffa fram likvida medel annars kan inga utbetalningar ske. Att ha en god Likviditet är något alltfler företag eftersträvar och ser som en positiv egenskap hos bolaget. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur industriföretag genomför sin Likviditetshantering av in- och utbetalningar på kort sikt samt undersöka om det finns förslag till förändringar. Metod: Vi utförde en explanativ fallstudie om två industriföretag i Mälardalen. Intervjuer genomfördes med respektive ekonomiansvarig.

Sammanfattning Uppsatsens titel: The Post-Earnings-Announcement-Drift - På den svenska marknaden. Seminariedatum: 2008-06-02 Ämne/Kurs: NEKM01 ? Examensarbete magisternivå 15hp Författare: Stefan Setterlund Handledare: Hossein Asgharian Fem nyckelord: The Post-Earnings-Announcement-Drift, earnings momentum, anomalier, oförväntade vinster, Likviditet. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om fenomenet the postearnings-announcement-drift (PEAD), eller earnings momentumsom det också brukar benämnas som, finns på den svenskaaktiemarknaden. Detta för att se om man eventuellt kan bilda envinstgivande lång/kort strategi genom att utnyttja dessa välkändaanomalier.

Studien ämnar ge en beskrivande bild av hur hedgefonder använder futures och CFDs och till vilket syfte. Författarna avser även att genomföra en jämförelse mellan instrumenten för att ge en ökad förståelse för hur CFDs kan användas som instrument och vilka strategier som är mest lämpade beroende på mål och riskpreferenser.Studien är byggd på det deduktiva synsättet. För insamling av det empiriska materialet har en kvalitativ metod används varvid fyra telefonintervjuer genomfördes. Teorin har hämtats från flertalet källor där både artiklar, böcker och Internet har använts.De strategier som användes av hedgefonderna i studien var Förvaltade terminer, Global makro samt Marknadsneutral. Ingen av hedgefonderna använde sig av CFDs, detta berodde enligt hedgefonderna på lågt utbud av underliggande varor samt bristande Likviditet.

Denna uppsats analyserar dynamiken i orderflödet i limitorderboken på Stockholmsbörsen utifrån unika data som gjorts tillgängliga tack vare ett samarbete mellan SIX AB och Lunds Universitet. Studien finner att så väl orderläggning som handel på Stockholmsbörsen uppvisar ett kraftigt autokorrelerat mönster vilket ligger i linje med vad tidigare studier funnit på andra börser. Resultat från tidigare teoretiska analyser finner att bid-ask spreaden snabbt återvänder till sitt jämviktsläge efter temporära fluktuationer d v s mean reversion. Detta resultat bekräftas empiriskt i denna studie. Vidare analyseras även utbudet och efterfrågan av Likviditet samt dess relation till orderbokens tillstånd.

Handel med derivat har ökat explosionsartat på den svenska marknaden de senaste åren med möjligheter att handla i derivat med ett stort antal olika underliggande tillgångar. Denna utveckling har dock inte skapat möjligheten att handla derivat med utvecklingen på den svenska fastighetsmarknaden som underliggande tillgång.Möjligheterna att idag få fastighetsexponering utan att direkt äga fastigheter är begränsade och har låg korrelation med utvecklingen på den svenska fastighetsmarknaden. Ett ämne som har diskuterats flitigt innan fastighetskrisen 2007 är möjligheten att handla derivat med den svenska fastighetsmarknaden som underliggande tillgång. Problemet har varit att det inte funnits ett tillförlitligt index som man kan använda för att prissätta derivatet. Nya typer av index har utvecklats de senaste åren och därmed skapat en möjlighet att introducera fastighetsderivat som produkt på den svenska marknaden.För att kunna handla med fastighetsderivat krävs att en del förutsättningar uppnås däribland Likviditet, ett fungerande underliggande index, en osymmetrisk marknad och en aktör som agerar som någon typ av återförsäljare av produkten det vill säga någon som erbjuder handel i fastighetsderivat.

Denna uppsats undersöker, med hjälp av event-studier, hur aktiemarknadsLikviditeten och i sin tur prissättningen på Stockholmsbörsen påverkas av exceptionella händelser såsom Oktoberkraschen 1987, Asienkrisen 1997 och terror attacken mot Twin Towers 2001. Vidare studeras även om samband mellan förändringar i marknadsLikviditeten och avkastning på räntebärande statspapper och guld för att undersöka om dessa alternativa placeringsformer bidrar till förändringar i marknadsLikviditeten. Tidigare forskning med avseende på potentiella förbättringar av börsers mikromarknadsstruktur i syfte att förbättra marknadsLikviditeten relateras i uppsatsen till forskning som påvisar att en Likviditetspremie existerar på Stockholmsbörsen. Detta görs i syfte att påvisa vad potentiella förbättringar av marknadsstrukturen och i sin tur Likviditeten innebär för företags kapitalkostnad. Vi finner att Likviditeten temporärt försämras i samband med exceptionella händelser på Stockholmsbörsen.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka effekterna av en omvänd aktiesplit med avseende på avkastning, Likviditet och volatilitet. Metod: Undersökningen bygger på en kvantitativ metod och vi har valt att använda oss av en event study. Urvalet består av 15 bolag noterade på Stockholmsbörsens A- och O-lista under perioden 1993-2003 som genomfört omvänd aktiesplit. För att beräkna den icke normala avkastningen använder vi oss av marknadsmodellen. Som jämförelseindex har vi valt Affärsvärldens Generalindex.

Problemformulering: Swapspreaden undersöks i flertalet studier, i bland annat USA, Japan och Australien. Dessa studier påvisar åtskilliga förklaringar till swapspreaden, men de olika empiriska studierna, baserade på olika marknader, finner inte samma förklaringar. Vi ställer oss därför frågan om samma förklaringsfaktorer finns till den svenska swapspreaden. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida de förklarings-faktorer som påvisats i tidigare, utländska studier även förklarar swapspreaden i Sverige. Metod: Vår studie är av kvantitativ karaktär med ett hypotetiskt-deduktivt angreppssätt.

Nyckelord: Kassaflödesanalys, kassaflöde, Likviditetsplanering, Likviditetsbudget, Likviditetsprognos, Likviditet och nyckeltal.Frågeställning: Hur och varför använder de fyra valda organisationerna kassaflödesanalyser och -prognoser internt?Vilka är skillnaderna i de fyra organisationernas sätt att ställa upp och använda sig av kassaflödesanalyserna och -prognoserna och beror skillnaderna på i vilken bransch de verkar?Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kassaflödesanalyser och -prognoser tillämpas praktiskt i de fyra stora organisationerna ABB, Västerås stad, Manpower och Gina Tricot för att identifiera om skillnader i uppförandet finns.Metod: Studien är av kvalitativ karaktär då fallstudierna av organisationerna gjordes genom intervjuer med representanter på respektive organisation. Totalt genomfördes elva intervjuer med tolv personer. Data till referensramen samlades in genom sekundära källor. Insamlad data och information analyserades där referensram och empiri sattes i relation till varandra.Slutsats: Brister i metoden för hur kassaflödesanalysen ska upprättas finns då den i praktiken inte används av de undersökta organisationerna internt.

Bakgrund: Det har tidigare konstaterats att det existerar ett samband mellan aktiers Likviditet och dess avkastning. Bevis för detta har främst gått att finna på utländska aktiemarknader. På den svenska aktiemarknaden har tidigare utförda studier konstaterat att detta samband inte existerar. Vi vill därför göra en studie på den svenska aktiemarknaden, vilken delvis innefattar en ny tidsperiod för att se om någon Likviditetspremie existerar.Syfte: Vårt syfte med denna studie var att undersöka om det är möjligt att uppnå en högre avkastning genom att investera i en portfölj med relativt sett illikvida aktier jämfört med en portfölj bestående av likvida aktier på Stockholmsbörsen samt undersöka om faktorerna Likviditet, betavärde samt företagsstorlek signifikant påverkar portföljernas eventuella överavkastning jämfört mot ett lämpligt index.Metod: Vi har skapat tre olika portföljer, med tio aktier i varje vilka representerar de minst, mitterst och mest likvida aktierna enligt vårt valda Likviditetsmått, aktieomsättningshastighet. Likviditetsmåttet laggar en månad för att kunna användas som investeringsstrategi.

En viktig strategisk aspekt för företag är valet av kapitalstruktur som kan vara avgörande för företagets värdering och fortsatta överlevnad. Den del av företagets tillgångar som hålls som likvida medel används delvis i den dagliga verksamheten men också för att genomföra investeringar. Att använda likvida medel vid investeringar kan för många företag vara det enda möjliga alternativet då kostnaden för extern finansiering kan vara mycket hög. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mycket företag investerar på företagsförvärv och om storleken på likvida tillgångar samt rådande konjunktur påverkar. Uppsatsen bygger på teorier om kapitalstruktur, informationsasymmetri, agentteori samt teorier kring likvida medel. Dessutom ligger statistiska regressionsmodeller som grund för metoden. I den empiriska studien genomförs regressioner på samtliga svenska börsnoterade företag mellan 1988-2008.  Variablerna har tagits fram utifrån teorin och data är hämtat ifrån databasen Datastream. Resultatet från denna undersökning visar inget samband mellan varken förvärv och Likviditet eller förvärv och de valda makroekonomiska variablerna. Dock finner vi stöd för den tidigare ekonomiska forskningen av företagens val av storlek på andelen likvida medel.

Tillväxten har i företagen lett till ökad planering och ett mer detaljerat budgetarbete. Informanterna upplever att den starka tillväxten gör budgeten till ett användbart verktyg för främst planering och kontroll. Utan planeringen och uppföljningen skulle man inte kunna identifiera problemområden. Likviditetsplanering ses ej som något prioriterat i fallföretagen trots teoretiskt förespråkande, detta då Likviditet för den löpande verksamheten aldrig upplevs som något problem..