Ersättningar till ledande befattningshavare har alltid varit en känslig fråga då de skiljer sigmarkant från de klassiska, svenska industriarbetarlönerna. Både formen och nivåerna ärannorlunda, vilket i sig inte är något nytt. Vad som har väckt intresset för den här uppsatsen äratt det de senaste åren har växt fram en allt större debatt där intressenterna till de börsnoteradebolagen höjt sina röster mot de rörliga ersättningssystemen. I bakgrunden till debatten liggerde uppmärksammade bonusskandaler som varit i Sverige, vilket har utlöst reaktioner somkrav på förbättring av ersättningssystemen i det svenska näringslivet generellt sett. Tidigareundersökningar har gjorts angående ersättningssystemen som visar att svåra konstruktioner,plötsligt förhöjda nivåer samt otillräcklig genomlysning av bolagens information legat tillgrund för att omgivningens förtroende brister för bolagens sätt att ersätta sin ledandebefattningshavare.

Vi har som utgångspunkt använt filosofen John Rawls rättviseteori. Han delar upp rättviseteorin i två principer, differensprincipen och frihetsprincipen. Frihetsprincipen säger att rätten att äga egendom ska vara lika för alla. Det vill säga att det är en grundläggande frihet. Differensprincipen säger att allt agerande av staten ska gynna alla medborgare i största möjliga utsträckning.

I detta arbete analyseras och diskuteras intervjuer med blivande gymnasielärare i svenska och med en lärarutbildare vid ett universitet. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om litterär kanon i den svenska gymnasieskolan. Litterär kanon bygger på texturval som är ett resultat av ämnesteoretisk kunskap, men också av undervisande lärares habitus, didaktisk-metodiska handlingskompetens eller frånvaro av sådan, rutinisering samt didaktisk reduktion och iscensättning. Denna reproduktion ställs sedan inför Legitimitetsproblem. Dessa begrepp används för att diskutera det empiriska resultatet av detta arbete.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur media används i det retoriska spelet, då inblandade aktörer försöker påverka legitimiteten av ett internationellt företagsförvärv. För att studera detta avser vi göra en medieanalys av legitimerings- och illegitimeringsförsök gällande affären mellan Skandia och Old Mutual. Vi kommer att analysera framställningen av affären i svensk media under perioden maj 2005 till mars 2006 med hjälp av Suddaby och Greenwoods (2005) retoriska strategier, Elsbachs (1994) studie av verbala ställningstaganden och Kostova och Zaheers (1999) teori om Legitimitetsproblem för det multinationella företaget. Argumentationen för att påverka legitimiteten handlade bland annat om budnivån, förflyttning av kapital ut från Sverige, affärens industriella logik och Skandiastyrelsens oenighet. Våra resultat tyder på att illegitimeringsförsöken främst bestod av en normbaserad eller historisk retorik tillsammans med en institutionell vokabulär.

Denna komparativa studie behandlar de faktorer som spelat in i militärregimernasfall i Grekland och Argentina. Som teoretiskt ramverk för analysen utgår vi ifrånO´Donnell och Schmitter "Transitions from Authoritarian Rule" samtHuntingtons teorier i "The Third Wave". Studien är av "mest lika design", varssyfte är att finna de faktorer som de båda transitionerna delar, för att därmedkunna dra generella slutsatser om faktorer bakom militärregimers fall.Resultatet visar att bakomliggande faktorer i de båda fallen ärLegitimitetsproblem, liberalisering, civil society, liberalisering, hard och softliners,mobilisering av civila politiska aktörer, samt de slutgiltiga militära nederlagensom transitionsutlösare. Studien visar att den viktigaste av dessa faktorer ärLegitimitetsproblemet, eftersom denna faktor på ett eller annat sätt är kopplad tillövriga. Vidare visare studien att ekonomisk instabilitet spelar en stor roll imilitärregimernas fall, vilket inte lyfts fram i teorin..

EU-valet är ett val som ofta hamnar lite i skymundan. 2009 utnyttjade inte ens varannan svensk sin möjlighet att rösta. Men i den här granskningen lägger vi inte fokus på Sveriges befolkning som helhet. Genom att bläddra igenom flera hundratals röstlängder i Göteborg, Borås, Trollhättan, Vänersborg och Dalsland, har vi kunnat kontrollera om 426 av våra västsvenska kommunpolitiker brydde sig om att rösta i förra valet. Flest röstskolkare hittade vi i Bengtsfors där hela sex ledamöter av 34 valde att ligga hemma på soffan under valdagen.

Antalet medlemmar har inom de flesta svenska fackliga organisationer minskat de senaste åren. Men fortfarande har Sverige en, internationellt sett, hög facklig organisationsgrad. Detta sägs bland annat bero på den decentraliserade lokala fackliga verksamheten på arbetsplatsnivå. Syftet med denna studie är att analysera hur lokala fackliga ordföranden inom fackförbundet Kommunal i Stockholm upplever situationen med minskat medlemsantal, detta görs med avstamp i teorier om organisation och facklig medlemsutveckling. Resultatet från studien visar att de främsta upplevda orsakerna till att medlemsantalet sjunkit är en förändrad arbetsmarknadsstruktur, en individualiserad syn på facket samt politiska beslut.

Antalet medlemmar har inom de flesta svenska fackliga organisationer minskat de senaste åren. Men fortfarande har Sverige en, internationellt sett, hög facklig organisationsgrad. Detta sägs bland annat bero på den decentraliserade lokala fackliga verksamheten på arbetsplatsnivå. Syftet med denna studie är att analysera hur lokala fackliga ordföranden inom fackförbundet Kommunal i Stockholm upplever situationen med minskat medlemsantal, detta görs med avstamp i teorier om organisation och facklig medlemsutveckling. Resultatet från studien visar att de främsta upplevda orsakerna till att medlemsantalet sjunkit är en förändrad arbetsmarknadsstruktur, en individualiserad syn på facket samt politiska beslut.

EU:s befogenheter har främst motiverats med hänvisning till att internationella samarbeten effektiviserar beslutsfattande och förbättrar beslut. Idag ifrågasätter allt fler inställningen och menar att den har lett fram till ett demokratiskt underskott. På grund av underskottet menar kritiker att EU:s legitimitet påverkas negativt. Legitimitet underlättar för en auktoritet att få sina beslut accepterade och det får folk att följa regler och lagar. Genom Scharpfs begrepp om inputlegitimitet, deltagandet i beslutsprocesser, och outputlegitimitet, den upplevda effektiviteten av beslut, har debatten nyanserats.Som en följd av utvecklingen tilldelas unionens outputlegitimitet allt mindre uppmärksamhet samtidigt som fler intresserar sig för legitimitetens inputsida.

I studien Lärares tankar om skolledare, Sjöstrand-Lorenzatti (2005) var slutsatsen att lärare ville ha tydliga pedagogiska ledare som verkade nära dem i det dagliga arbetet. Denna uppsats är en uppföljning på ovanstående arbete med den skillnaden att frågan nu ställdes till rektorer om deras syn på vad det innebär att vara pedagogiska ledare. Förhållandet mellan rektorers uppdrag som pedagogiska ledare och deras ansvar för verksamheten som helhet med administrativt arbete, personal- och arbetsmiljöansvar diskuteras som en faktor i studien. Att arbeta som rektor i grundskola med bakgrund som förskollärare eller fritidpedagog kan innebära ifrågasättande och Legitimitetsproblem i yrkesutövningen. Bakgrundens betydelse var därför ytterligare en intressant faktor att fördjupa inom studiens ram.

Denna uppsats görs på uppdrag av EntreprenörCentrum i Umeå i syfte att belysa problem och svårigheter ett svenskt nystartat småföretag stöter på det första verksamhetsåret samt att ge förslag på åtgärder som underlättar för småföretagaren. Företagen som har valts som studieobjekt till denna uppsats är relativt nystartade småföretag i Umeå kommun. Informationsinsamlingen baseras på en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med företagarna i de valda företagen. Annan typ av information erhålls från bl.a. kurslitteratur, rapporter och avhandlingar. Att det i Sverige har varit de stora företagen som dominerat den svenska marknaden och därmed bidragit med den ekonomiska utvecklingen har lett till att dagens entreprenörskap i form av småföretagande länge har missgynnats med till exempel tunga skatter, finansieringsanskaffning och besvärlig byråkrati. Senare studier visar att det idag är det småföretagen som står för den ekonomiska utvecklingen i Sverige.

Vilket rättssystem har enligt folkrätten företräde vid konflikt mellan folkrätten från FN, Europakonventionen och gemen-skapsrätten, beträffande giltigheten av säkerhetsrådets resolutioner för bekämpande av den internationella terrorismen, i förhållande till mänskliga rättigheter?Säkerhetsrådets resolutioner har ändrat karaktär när det gäller att bekämpa världens terrorism. Genom så kallade intelligenta sanktioner är säkerhetsrådets mål nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har någon rätt till rättvis rättegång, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker på mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrättens regler om jus cogens och säkerhetsrådet har förklarat att i kampen mot terrorismen är det nu tillåtet att med alla medel slå tillbaka hot mot fred och säkerhet.Mänskliga rättigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företräde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillämpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rättssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rätten, med ett starkare skydd för mänskliga rättigheter; i synnerhet egendomsrätten och rätten till rättvis domstolsprövning. Vid tillämpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företräde framför de generella reglerna från FN.EG-domstolens förstainstansrätt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig själv och unionen som bunden av FN:s stadga och säkerhetsrådets resolutioner och därmed åsidosatt egendomsskyddet och rätten till rättvis rättegång för unionsmedborgare.I fallet går rätten emot tidigare praxis från EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rådet en kompetens som inte står att utläsa i fördragen.En oroväckande fråga är vilka rättigheter som kommer att inskränkas framledes.

Vid universiteten finns en problematik som består i att kompetenta kvinnor tenderar att lämna verksamheten. Under åren 2003-2004 lämnade 140 kvinnor Luleå tekniska univer-sitet (LTU) på grund av olika orsaker. Vid universitetets ledande positioner innehas idag en majoritet av platserna av män, samtidigt som endast 8 % av de tillsatta professorerna är kvinnor. Denna bild visar en organisation där toppen av hierarkin är mansdominerad. Uppsatsen syftar till att, med utgångspunkt i feministisk maktteori undersöka och ge en bild av vilka strukturer, kopplade till kön som eventuellt föreligger vid Luleå tek-niska universitet och som påverkar kvinnors arbets- och utvecklingsmiljö.