Studien syftar till att undersöka chefsrekryterares syn på egenskaper, vilka som kan anses önskvärda hos ledare och om dessa varierar i förhållande till situation. Vidare är vår avsikt att undersöka om synen på önskvärda Ledaregenskaper varierar i relation till dåtid, nutid och framtid. Utifrån en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer har vi intervjuat chefsrekryterare på fem olika företag. I studien tillämpar vi teorier som innefattar Ledaregenskaper, hur situationsfaktorer påverkar synen på önskvärda egenskaper hos ledare samt teorier som speglar ledarskapegenskaper i förändring. Genom en kristallisering av önskvärda egenskaper som behandlas i resultatet utarbetades en matris, bestående av fem huvudkategorier vilka tar upp samtliga egenskaper.

I livet sker det en socialisation gällande hur män respektive kvinnor ska vara och vilka egenskaper respektive kön bör ha. En organisations kultur samt struktur ser vi som något som påverkar människans fortsatta utveckling. Undersökningenhar därmed utgåttfrån socialisationens och organisationens påverkan på kvinnliga ledare. Teori menar att de typiska manliga egenskaperna är normen för ledarskap, vilket skapar svårigheter för kvinnor att nå chefspositioner. Utifrån detta har vi genomfört en undersökningpåfem kvinnliga ledare i mansdominerade organisationer, där vi har sett till deras Ledaregenskaper samt deras möjligheter till att utnyttja dessa.

 Ingen ledarskapsmodell kan på egen hand representera en fulländadledarstil. Olika ledarstilar passar bättre, eller sämre, in i olikasammanhang. Vilka egenskaper en chef bör besitta, är något som bådechefer och medarbetare har synpunkter kring. Syftet med studien var attundersöka vad som uppfattas vara bra respektive dåliga egenskaper hosen ledare utifrån ett chef- och medarbetarperspektiv. Kvalitativaintervjuer genomfördes med sex anställda inom olika yrken/befattning.Intervjuerna var halvstrukturerade och bearbetades med hjälp avinduktiv tematisk analys.

Studien bygger på Implicit Leadership Theory, tidigare studiers noterade Ledaregenskaper samt egenskaper noterade i denna studie värderade från ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger på hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var åtta medarbetare varav tre män. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvärda Ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstämmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvärda egenskaperna.

En av de största faktorerna för företagens lönsamhet är effektivt ledarskap. Belägget för uttalandet är att bra ledarskap leder till motiverade och därmed produktiva medarbetare medan svagt ledarskap bidrar med motsatsen. För att få effektiva medarbetare fordras således motivation som skall uppstå genom chefens agerande. Frågan är vilket agerande som skapar och leder till att medarbetarna blir motiverade. Med andra ord, vad krävs av chefen för att erhålla motiverade medarbetare?Vi skall med undersökningen utreda vilka konkreta Ledaregenskaper hos en butikschef som leder till att medarbetarna blir motiverade.

Ledarskap är av betydelse för arbetstagarens psykiska välbefinnande på arbetsplatsen. Sett till de som har lägst psykiskt välbefinnande är detta unga studerande kvinnor. Denna undersökning syftar därför till att undersöka vilka Ledaregenskaper och ledarstilar som kvinnliga studenter i åldern 18-29 år anser är viktigast för att de ska uppleva psykiskt välbefinnande på sin framtida arbetsplats. För att besvara frågeställningarna utformades en enkät som lämnades ut till kvinnliga studenter i åldern 18-29 år. Respondenterna valdes ut genom ett konsekutivt urval.

Studien bygger på Implicit Leadership Theory, tidigare studiers noterade Ledaregenskaper samt egenskaper noterade i denna studie värderade från ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger på hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var åtta medarbetare varav tre män. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvärda Ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstämmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvärda egenskaperna.

Studien bygger på Implicit Leadership Theory, tidigare studiers noterade Ledaregenskaper samt egenskaper noterade i denna studie värderade från ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger på hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var åtta medarbetare varav tre män. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvärda Ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstämmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvärda egenskaperna.

Att vara lärare innebär många saker men framför allt handlar det om att kunna leda människor. Lärares ledarskap påverkar elevernas lärande och utveckling. Det övergripande syftet med detta arbete är att försöka ta reda på vad elever anser om lärares ledarskap och då främst vilka Ledaregenskaper som kännetecknar en bra respektive dålig lärare.Arbetet består av en litteraturstudie samt en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med åtta elever i åldrarna 9 respektive 15 år.I min undersökning har jag kommit fram till att elever uppskattar ett ledarskap som är grundat på förtroende, tydlighet, struktur och ödmjukhet. Detta skapas genom tydliga regler och konsekvenser, ömsesidig respekt, ett inspirerande och variationsrikt arbetssätt samt genom att ha kul tillsammans. Det är även mycket viktigt att man som lärare har förmåga att lösa och hantera konflikter på ett professionellt sätt enligt eleverna..

Syftet med mitt arbete är att ställa det transformativa ledarskapet syn på egenskaper mot  de egenskaper som vi i Sverige upplever att en ledare måste besitta och vilkaegenskaper som en ledare inte bör besitta.Resultatet av min undersökning kan inte styrka att det är mer önskvärt med ett transformellt ledarskap och att det går bra att implementera ett amerikanskt baseratledarskap. Mitt resultat av män och kvinnor, visade sig vara tvärtom att det var männen som önskade sig fler transformella egenskaper hos en ledare. .

En mängd forskning har gjorts kring kvinnors hinder att nå chefspositioner och vilka fördomar kvinnliga chefer möter. Många studier visar att fördomar bottnar i bristande överensstämmelse mellan den kvinnliga könsrollen och ledarskapsrollen. Syftet med studien (n = 683) var att undersöka attityder till ledarskap och jämföra hur män och kvinnor inom två könssegregerade yrkesgrupper, sjuksköterskor och poliser, attribuerar manliga respektive kvinnliga egenskaper till Ledaregenskaper. Hypoteserna baserades bland annatpå social identitetsteori. Resultatet visade att bägge yrkesgrupper förknippade framgångsrikt ledarskap med både kvinnliga och manliga egenskaper.

Studier kring ledarskap har bedrivits sedan lång tid tillbaka. Ledarskap har ständigt varit aktuellt att diskutera och mängder med litteratur har publicerats inom ämnet. Majoriteten av den moderna forskningen har fokuserat på den högsta ledaren i organisationen, den så kallade toppchefen. Ledare som befinner sig mitt i organisationen, mellanchefer, nämns inte lika frekvent. Denna uppsats berör problematiken kring mellanchefspositionen, en position i organisationen med både ett personalansvar och en överordnad chef.Om Ledaregenskaper är någonting medfött eller om alla har möjlighet att utveckla dessa egenskaper är något som det tvistas om, men att de finns kan de flesta hålla med om.

Liksom ett samhälle i utveckling har även ledarskapet genomgått förändringar. I dag har medarbetarna större inflytande på arbetsmarknaden och vågar i större utsträckning tycka och tänka egna tankar om sin chef. Syftet med denna studie var att belysa vilka egenskaper medarbetare inom äldreomsorgen anser som betydelsefulla hos en chef. Frågor som väcktes hos oss innan studien påbörjande var om organisationsperspektivet som ofta gestaltas i böcker kan delas med medarbetarnas perspektiv. Genom denna studie vill vi lyfta fram medarbetarnas syn som ofta glöms bort när det pratas om framgångsrika ledare och lyckade organisationer.

Denna rapport behandlar hur framställningen av ledarskap ser ur ett teoretiskt könsperspektiv. Genom att analysera tidningarna "Chef" och "Dagens Samhälle" med hjälp av kritisk diskursanalys som metodredskap synliggörs i denna rapport den manliga normen som en dominerande del i den sociala och kulturella konstruktionen av ledarskap, detta har även format framställning av manliga respektive kvinnliga ledare. Under analysen framkommer det tydliga mönster i framställningen av de båda könen, där manliga ledare och deras Ledaregenskaper betonas som ner naturliga och ofta med en koppling till deras respektive sportsliga karriärer och bakgrund. För de kvinnliga ledarna sker en generell koppling mellan deras Ledaregenskaper och deras privata sfär så som familjen, olika relationer och deras barndom. De kvinnliga ledarna och deras karriärväg fram till den ledande positionen framställ som mindre naturliga..

Abstract Malin Holst och Anja Olsson (2011) ?Lugn, sansad och inget skrik?- En studie om lärares ledarskap i klassrummet. Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Denna studie bygger på en mindre empirisk studie kring lärarens ledarskap i klassrummet. Syftet är att hitta och försöka förstå likheter och skillnader mellan lärares och elevers olika perspektiv och uppfattningar på lärarens Ledaregenskaper och auktoritet. Genom att jämföra lärares och elevers syn på ledarskap i skolan, strävar uppsatsen efter att finna svar på hur ledarskapsdiskursen upprätthålls och verkar i en svensk grundskola idag.