Tjänsteföretag har fått en alltmer ökad betydelse för svensk ekonomi under senare år. Dessa företag drivs under olika förutsättningar och ett sätt att dela in dem kan vara efter hur kunskaps- respektive kapitalintensiv dessa är. Syftet med uppsatsen var att undersöka om utformning av ekonomistyrning skiljer sig åt beroende på hur Kunskapsintensiv verksamhet som bedrivs. Undersökningen har genomförts genom personliga intervjuer vid fyra tjänsteföretag, två med Kunskapsintensiv verksamhet och två med rutinintensiv verksamhet. Uppsatsens teoridel beskriver ekonomistyrningens styrmedel samt olika faktorer som påverkar ekonomistyrningen.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka och skapa en större förståelse för hur tvärvetenskaplig forskning tillämpas på Ekonomihögskolan i Lund för att skapa innovation. Vårt mål är att tillämpa befintlig teori på insamlad empiri för att tillsammans med vår uppfattning få insikt i hur en Kunskapsintensiv organisation i universitetsmiljö följer de teoretiska referenser som finns till en sådan organisation. Genom en deskriptiv ansats undersöker vi empirin genom ett induktivt förfaringssätt. Vi använder en kvalitativ metod som bygger på intervjuer med personer i ledningspositioner på Ekonomihögskolan i Lund. I fallstudien används teorier kopplade till Kunskapsintensiva företag och styrning av dessa.

Fallstudien undersöker och beskriver vad som motiverar medarbetarna i företag med Kunskapsintensiv verksamhet. Studien behandlar också medarbetarnas syn på en eventuell expansion. Studien är uppbyggd på ett deduktivt sätt och empirin bygger på intervjuer med ledare och medarbetare från två fallföretag..

Fallstudien undersöker och beskriver vad som motiverar medarbetarna i företag med Kunskapsintensiv verksamhet. Studien behandlar också medarbetarnas syn på en eventuell expansion. Studien är uppbyggd på ett deduktivt sätt och empirin bygger på intervjuer med ledare och medarbetare från två fallföretag..

Bakgrund: Tjänstesektorn i Sverige växer och marknaden blir allt mer Kunskapsintensiv. I och med detta blir de anställda en allt viktigare resurs för organisationer. Därmed står dagens privata organisationer inför utmaningen att rekrytera och behålla kompetent personal i organisationen. Även den offentliga sektorn blir alltmer Kunskapsintensiv och således föddes vårt intresse för att göra en jämförelse mellan offentlig och privat sektor vad gäller styrningför att behålla sina anställda. Studien utgår ifrån fem styrningsverktyg som är centrala för att behålla anställda i organisationen.

Uppsatsens titel: Att köra tandem ? i en Kunskapsintensiv organisation Seminariedatum: 2006-12-20 Ämne/Kurs: FEK 582. Kandidatuppsats, 10 poäng Författare: Cecilia Ljung, Jenny Ramkrans, Marie Thorstensson Handledare: Nadja Sörgärde Nyckelord: kunskapsarbetare, identitet, rådgivare, emotionell intelligens, ego-boost Syfte:Syftet är att studera samarbetet mellan två olika grupper av kunskapsarbetare samt försöka förklara varför det fungerar i denna specifika situation. Metod:Vi har valt att arbeta utifrån ett kvalitativt och induktivt arbetssätt. Genom semistrukturerade intervjuer har vi gjort en fallstudie av Lunds universitet.

Vår uppfattning är att organisationen måste vara konsekvent i sitt strategiarbete, även för ett avgränsat område som medarbetarsamtalet, om målöverensstämmelse ska uppnås. Speciellt i Kunskapsintensiva organisationer där medarbetarsamtalet kan vara en grund för att kartlägga behov av kompetensutveckling. Uppsatsens syfte har varit att studera hur medarbetarsamtalet kan förmedla och stödja implementeringen av organisationens övergripande strategi samt skapa målöverensstämmelse mellan medarbetare, ledning och verksamhet. Vår fallstudie, baserad på halvstrukturerade, personliga intervjuer, har utförts på tre olika hierarkiska nivåer inom en Kunskapsintensiv organisation. Analysen har grundats på Simons styrmodell ?levers of control? som bygger på att organisationens alla värderingar, mätningar, interaktion och gränser tillsammans styr organisationens medlemmar i samma riktning.

A1260SammanfattningDenna uppsats behandlar hanteringen av en Kunskapsintensiv process som har outsourcats. Studien är baserad på en fallstudie av General Motors (GM) Nordics outsourcing av sin kundtjänst till företaget EDS. Frågan som ställs är vad som händer med kunskapen inom processen och hur båda parter uppfattar denna kunskapshantering.Ambitionen med uppsatsen har varit att kartlägga kunskapsflödet från kunden till de ansvariga personerna på GM Nordic. Den kundbaserade kunskapen måste passera många led inom processen innan den når det slutliga målet. Genom analys har en del svagheter i processen framkommit.

Genom att studera statliga rapporter och andrahandslitteratur kartläggs översiktligt de forskningspolitiska led som föreligger och har format det svenska innovationssystemet och hur högskolor och universitet kommit att ses som en avgörande del av systemet som frambringar innovationer och stimulerar en alltmer Kunskapsintensiv ekonomi. Genom en inblick i de innovationsstödjande verksamheter som sker vid ett innovationskontor, omständigheterna råder och eventuell problematik som uppstår undersöks dess medlande verksamhet i gränslandet mellan forskning, politik och näringslivet. I denna uppsats studeras Uppsalas innovationskontor UU Innovation och dess verksamhet som ett konkret fall..

Denna studie ämnar att beskriva hur Kunskapsintensiva företag hanterar den kunskap som konsulter bidrar med vid introduktion, i det dagliga arbetet och hur de möjliggör för överföring av kunskapen när konsulten lämnar företaget. En fallstudie på två stora internationella företag har genomförts och empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att företagen har likartade introduktioner med fokus på organisatoriska och individuella kunskaper. Vilket syfte konsulten har i företaget påverkar kunskapsintegreringen inom arbetet. Även organisationsstrukturen och konsultens placering inom företaget har effekter för kunskapsintegreringen.

Hur kan det förklaras att läkare har svårt att acceptera icke-läkare ichefspositioner? Studien har en kvalitativ, interaktiv induktiv ansats.Empiriinsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Studien är byggd på litteratur om Kunskapsintensiva företag och organisationer. I analysen används teorier om yrkesidentitet och makt som huvudsakliga teoretiska förklaringsverktyg. Studien kommer sammanfattningsvis fram till två möjliga förklaringar till varför läkarna har svårt att acceptera icke-läkare i rollen som chef.

Syftet med denna uppsats är att beskriva ledarskapet i Kunskapsintensiva företag med avseende på hur den situationsanpassade ledarskapsmodellen påverkat utformningen av deras interna chefsprogram och vad det finns för stöd för cheferna i deras ledarroll. Studien är baserad på en fallstudie av tre stycken läkemedelsföretag där vi intervjuat totalt nio personer, en HR- ansvarig och två mellanchefer på respektive företag. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där det är intervjusvaren som ligger till grund för resultatet. I studien framkom det att alla tre företagen använder situationsanpassat ledarskap men att de tillämpar detta på olika sätt i organisationen och att ledningen och företaget använder modellen när de ska anpassa sig efter individen och situationen. En Kunskapsintensiv organisation kännetecknas av självgående individer som kan vara svåra att styra och därför är det viktigt att en chef kan hantera detta och anpassa sin ledarstil utifrån den enskilda individens behov.

Kompetensutveckling är ett begrepp som under senare år fått ett ökat utrymme inom forskning och i samhällsdebatten. I denna studie har kvalitativa forskningsintervjuer med sex anställda vid en Kunskapsintensiv organisation genomförts. Syftet var att få en förståelse över hur de intervjuade uppfattar lärande, kompetensutveckling och sina möjligheter till utveckling på arbetsplatsen. Frågeställningen var: vilka uppfattningar finns det om lärande och kompetensutveckling bland medverkande i studien? Vilka möjligheter till lärande och kompetensutveckling på arbetsplatsen anser medverkande i studien att de har? Hur kan lärande och kompetensutveckling i organisationen främjas? Fyra teoretiska perspektiv på kompetensutveckling samt ett miljöpedagogiskt synsätt på lärande har används vid analysen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en rekryteringsprocess kan se ut i en bransch med höga kompetenskrav och hur HR-personal som arbetar med processen kan beskriva den. Särskilt fokus ligger på hur kravprofilen används genom rekryteringsprocessen. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar: Hur kan en rekryteringsprocess gå till? Hur kan en kravprofil användas genom en rekryteringsprocess och vilka hinder och möjligheter kan arbetet med en kravprofil innefatta?Studien är genomförd med kvalitativ metod. Resultatet grundar sig på sju semistrukturerade intervjuer som har genomförts på en HR-avdelning i en Kunskapsintensiv organisation.

Humankapital blir en allt viktigare resurs för företag då utvecklingen går mot en mer kunskapsorienterad ekonomi. Medarbetares kunskap, motivation och förmåga kan därför, i linje med utvecklingen, skapa konkurrensfördelar för organisationer. Talent Management har utvecklats för att möta förändrade krav på arbetsmarknaden samt för att ta tillvara på medarbetarnas förmågor. Syftet med denna studie var att belysa hur tre företag i en Kunskapsintensiv bransch, revisionsbranschen, praktiserar Talent Management samt analysera och förklara vad som format dess praktik. För att uppfylla syftet har studien haft ett deduktivt angreppssätt där tidigare teorier analyserats mot studiens empiriska information.