Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka hur elever och lärare i en grundskola uppfattar, talar om och hanterar kulturmöten och Kulturkrockar. Vi har utgått från ett sociokulturellt perspektiv där vi tror att det sociala samspelet har en stor betydelse i individens utveckling. I litteraturgenomgången tar vi bland annat upp vad styrdokumenten och annan forskning säger och vad undervisningen innehåller.Metod: Undersökningen genomfördes i form av intervjuer av sex elever och tre lärare som först spelades in på minidisk och därefter transkriberades och analyserades.Resultat: Resultaten visade att lärarna och elever tolkar begreppet kulturmöte och kulturkrock på liknande sätt, beroende på erfarenheter och/eller kunskap. Svaret visade hur man på olika sätt kan arbeta i klassrummet med kulturmöten och Kulturkrockar genom att, inom olika ämnen, ta upp tradition, religiösa skiljaktigheter, klädsel eller musik.Dessutom visar vår undersökning att de lärare som har arbetat i mångkulturella miljöer har bra kunskap om olika kulturmöten och Kulturkrockar och poängtera vikten av att arbeta praktiskt med värdegrundsfrågor..

Syftet med arbetet är att undersöka hur åtta lärare i grundskolan talar om att hantera Kulturkrockar och kulturell mångfald i skolan. Vi har utgått ifrån ett sociokulturellt perspektiv, då vi tror att det sociala samspelet har betydelse för individens utveckling. I litteraturgenomgången tar vi bland annat upp vad skolmyndigheterna säger och undervisningens innehåll. Vi tar även upp lärarens bemötande och betydelsen av vilken inställning läraren har. Vi har undersökt hur 8 lärare beskriver sitt arbete med en mångkulturell klass.

Syftet med uppsatsen är att belysa lärares åsikter om religiösa konflikter/Kulturkrockar i gymnasieskolan. Fokus ligger på konflikter i Sverige mellan kristendom och Islam, på grund av att det enligt migrationsverkets statistik nu anländer flest invandrare från det muslimska landet Irak. Elva stycken gymnasielärare deltog i en enkätundersökning angående deras attityder kring frågor som slöjans vara eller icke vara i skolan och hur man som lärare ska kunna följa Lpf 94 och samtidigt vara verksam i en skola för alla. Jag intervjuade även en lärare och samordnare på IVIK; Individuella programmets introduktionskurser för invandrare och bad om hennes tankar och åsikter, då detta är områden hon arbetar med dagligen. Sveriges integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni har även hon svarat på frågor om slöjförbud i den svenska skolan.

Allt fler utländska företag har under de senaste åren valt att etablera sig på den svenska marknaden. Globaliseringen har resulterat i att olika kulturer allt mer möts inom det svenska näringslivet. Olika kulturer medför olika syn på exempelvis ledarskap och auktoritet som i ett samarbete kan skapa Kulturkrockar.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur ledare från olika kulturer uppfattar de relationer som uppstår då olika kulturer interagerar i affärssammanhang, samt att diskutera om detta kan påverka ledarnas ledarskapsstil. Detta med utgångspunkt i mötet mellan svenska och japanska företag. Uppsatsen har bland annat tittat på vad det är för Kulturkrockar som kan uppstå när olika kulturer möts, hur svenskar och japaner uppfattar kommunikationen med varandra samt vad det är för skillnader på beslutsfattande och delegering svenskar och japaner emellan.Studien har genomförts som en kvalitativ studie med fem svenska och fyra japanska respondenter. De teorier som använts är teorin om Schein's olika kulturnivåer, Lewis kulturella grupper samt en av Yukl's teorier om ledarskapsstilar.Efter genomförda intervjuer dras slutsatsen att både de svenska och de japanska respondenterna uppfattar relationerna mellan de båda kulturerna som fungerande, men att det ibland uppstår Kulturkrockar.

The purpose with this essay is to contribute with knowledge on how pedagogues in Swedish schools can prevent cultural clashes between themselves and their pupils and between pupils from different cultural backgrounds.The survey is done with qualitative interviews with three pedagogues.The result shows the importance that the pedagogues are positive to cultural meetings and that they acquire intercultural competence. The result also shows that the interviewed pedagogues acquired competences through direct meeting with students and their parents, courses, lectures and literature.The conclusion of this essay is that if pedagogues obtain more knowledge about their own and other`s culture, it would prevent cultural clashes in school.I believe that if the pedagogue teaches his/her students that there are different ways to think in the world, fewer cultural clashes would occur between the students.Key words: culture clash, education, communication.

Allt fler utländska företag har under de senaste åren valt att etablera sig på den svenska marknaden. Globaliseringen har resulterat i att olika kulturer allt mer möts inom det svenska näringslivet. Olika kulturer medför olika syn på exempelvis ledarskap och auktoritet som i ett samarbete kan skapa Kulturkrockar.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur ledare från olika kulturer uppfattar de relationer som uppstår då olika kulturer interagerar i affärssammanhang, samt att diskutera om detta kan påverka ledarnas ledarskapsstil. Detta med utgångspunkt i mötet mellan svenska och japanska företag. Uppsatsen har bland annat tittat på vad det är för Kulturkrockar som kan uppstå när olika kulturer möts, hur svenskar och japaner uppfattar kommunikationen med varandra samt vad det är för skillnader på beslutsfattande och delegering svenskar och japaner emellan.Studien har genomförts som en kvalitativ studie med fem svenska och fyra japanska respondenter. De teorier som använts är teorin om Schein's olika kulturnivåer, Lewis kulturella grupper samt en av Yukl's teorier om ledarskapsstilar.Efter genomförda intervjuer dras slutsatsen att både de svenska och de japanska respondenterna uppfattar relationerna mellan de båda kulturerna som fungerande, men att det ibland uppstår Kulturkrockar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmångkulturella skolan, med fokus på elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mångkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar där stora delar av befolkningen är mångkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lärare, barn och föräldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgången framgår det vilka hinder och Kulturkrockar som kan uppstå då barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsätt och undervisning.

Syftet med vårt arbete är att se hur möte inom hemtjänsten mellan äldre invandrare och hemtjänstpersonal ser ut ur hemtjänstpersonalens synvinkel. Syftet är också att ta reda på vem som hemtjänstpersonal betraktar som äldre invandrare, samt hur begreppet beskrivs i litteraturen, hur kulturmöten i vården ser ut och vilka Kulturkrockar som kan uppstå. Med vårt arbete ville vi även ta reda på vilken kunskap hemtjänstpersonal har om olika kulturer och om denna kunskap anses vara betydelsefull. Slutligen, med frågeställningarna fyra och fem, ville vi undersöka hur kommunikationen mellan äldre invandrare och hemtjänstpersonalen fungerar. Vi ville även undersöka språkets betydelse i kommunikationen, samt i skapandet av identitet.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och analysera lärare och studenter med olika kulturella bakgrunder på Högskolan i Gävle för att undersöka om Kulturkrockar uppstår studenter emellan samt mellan studenter och lärare. En ytterligare aspekt var även att utröna lärarnas ledarstilar.Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie, där det empiriska materialet baseras på nio intervjuer med lärare och studenter på Högskolan i Gävle, samt två egna observationer. Sekundärdata har insamlats genom relevant litteratur och artiklar inom ämnesområdet som ligger till grund för den teoretiska referensramen.Resultat och slutsats: Vi har kommit fram till att högskolans lärare är medvetna om att kulturella skillnader råder, men att de trots detta inte gör något för att lösa eventuella problem som uppstår. Då det råder en saknad av mer auktoritär ledarstil ges vissa studenter möjlighet att utnyttja högskolans system. Vidare har vi kunnat dra den slutsats att färre studenter i framtiden kan komma att välja Högskolan i Gävle som sitt lärosäte om högskoleledningen inte åtgärdar de problem som finns.Förslag till fortsatt forskning: Vi tycker att det vore intressant om denna studie utfördes på en annan högskola i Sverige för att se vilket resultat som skulle utrönas där.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmångkulturella skolan, med fokus på elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mångkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar där stora delar av befolkningen är mångkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lärare, barn och föräldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgången framgår det vilka hinder och Kulturkrockar som kan uppstå då barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsätt och undervisning.

Invandringen har förändrat det svenska samhället på många sätt. Kulturernas möte har gett oss nya givande erfarenheter och öppnat en outforskad värld för oss. Sedan 1965 har man bedrivit sfi (svenska för invandrare) som egen utbildningsform i Sverige. Sfi ska enligt gällande kursplan vara ?en brygga till livet i Sverige?.

För att skapa ökad förståelse och utveckla positiva och hållbara affärsrelationer diskuterar denna uppsats hur blivande manager bör finna intresse i att lära sig om kultur och kulturers påverkan i organisationer. Uppsatsen utgår ifrån kultur som något som definierar grupper av människor och har vidare delat in detta i organisationskulturer och kultur ur den enskilda individens perspektiv i samspel med varandra. Kulturella skillnader kan i dessa olika sammanhang sätta käppar i hjulet och skapa konflikter mellan människor eller grupper, så kallat Kulturkrockar.Uppsatsen är skriven ur ett hermeneutiskt förhållningsätt och materialet som hämtades in var från sex olika informanter och behandlades med en narrativ metod. Vid behandling av materialet har man utgått ifrån Hernadis tolknings modell genom att stå under, stå över och till slut stå istället för. Ur materialet togs det ut tre stycken olika historier som symboliserar kulturkrocken på olika sätt.

Den här uppsatsen belyser barns/elevers uppfattningar och tankar kring den kinesiska kulturen. Men även hur Swedish School Beijing tar till vara på den nya kulturen i undervisningen. Vidare belyser den om svenska elever i utlandet får möjlighet till en likvärdig utbildning som de eleverna i Sverige får. Uppsatsen upplyser även er läsare om hur lärarna arbetar på Swedish School Beijing och i den mån de tar tillvara på den nya kultur som barnen/eleverna möter i Kina. I litteraturdelen tas det upp vilka olika Kulturkrockar som kan uppstå vid flytt till ett nytt land med ny och annorlunda kultur.

En livsstilsförändrings motivationsprocess ser olika ut för människor beroende på deras förändring, mål och motiv. Syftet med undersökningen var att belysa livsstilsförändringar genom att tolka människors livsberättelser mot motivationsteorier. Undersökningen genomfördes med en narrativ metod där människors livsberättelser tolkades mot motivationsteorier.  Tre motivationsteorier, Maslows behovstrappa, Självbestämmandeteorin och Transteoretiska modellen tillämpades parallellt för att åskådliggöra förändringsprocessen. I resultatet framkom att tillämpning av flera motivationsteorier gav bredare förståelse för förändringsprocessen då det visade sig att teorierna kunde användas som kompletterande verktyg eller för att framhäva olika händelser under en process.  .

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.