Syftet med vår studie var att genom en lektionsseie uppbyggd på ett kulturarbetet i temaform undersöka om man kan öka barns förståelse för andra kulturer. Studien har främst genomförts i en år 1 med tjugofem elever. Metoderna vi använt oss av vid detta examensarbete är litteraturstudie, kvalitativ intervju samt en empirisk studie som innehållit ostrukturerade observationer. Den kvalitativa intervjun bestod av att några utvalda elever fick diskutera öppet utan vägledning kring några bilder, före och efter lektionsserien, som hade anktnytning till kulturarbetet. Resultatet i studien påvisar att kulturarbetet har ökat elevernas kunskaper och förståelse för andra kulturer..

The study?s purpose is to find out how important cultural competence is for the guidance of people with multicultural backgrounds. I also want to illustrate that what is seen as normal in one culture may mean something different in another culture. The study will also in some extent explore culture clashes and its problems in the guidance context. The method used in the study is qualitative and the five respondents were all practicing Muslims.

När Columbus klev iland på den kontinent som han trodde var landet Indien, så anade han nog inte vad som komma skulle. Européerna strömmade till detta nya land och till vad de tyckte var en nystart. Vad de däremot inte tänkte på var att det folk som redan bodde där borde ha haft rätt att stanna där de var. Istället fick ursprungsbefolkningen flytta på sig.För många folk i världen kan det vara svårt att finna sin plats och därmed också sin identitet. För de nordamerikanska indianerna är det förmodligen svårare än för många.

Syfte med uppsatsen är att ge insikt i vad en västeuropeisk modebutikskedja bör beakta vid utformning av kommunikation i Mellanöstern. Det för att i möjligaste mån undkomma komplikationer i form av Kulturkrockar. Det är viktigt att understryka det faktum att vi inte avsett att bidra med ett generellt tillvägagångssätt, som är lämpligt för alla västeuropeiska modebutikskedjor i Mellanöstern. Vi har snarare i enighet med vårt syfte, försökt utveckla en förståelse för kulturen i Mellanöstern. Med det i åtanke, ska vår slutsats ses som ett förslag på hur en västeuropeisk modebutikskedja kan välja att beakta kulturella skillnader som kan tänkas uppstå.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle, och detta ställer ökade krav på sjuksköterskor när de ska vårda patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Den här studien syftade till att belysa några av de svårigheter sjuksköterskor kan uppleva i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Nio artiklar valdes ut, där sjuksköterskor intervjuats om sina iakttagelser i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Resultatet visade att bristande kommunikation, Kulturkrockar och brist på kunskap hos sjuksköterskor var företeelser som kunde upplevas som svåra i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna.

Energi i form av olja möjliggjorde under 1950- talet en mekanisering av skogsbruket. Accelererande klimatförändringar ställer nu krav på att den fossila energin som skogsmaskinerna är beroende av måste ersättas. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett kulturperspektiv undersöka hur Sveriges skogsägarföreningar kommer att påverkas av den förändrade tillgången till energi. För att besvara syftet genomfördes fem djupintervjuer. Studien visar att skogsägarföreningarna har en kulturellt präglad bilda av miljön som formbar och att förändringen främst ses som en möjlighet att framställa bioenergi för att bryta den sjunkande produktiviteten.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka hinder och motsättningar som rådgivare och forskare upplever i forskningskommersialiseringsprocessen inom högskolenära inkubatorer. Studien bör ses som en förstudie för att i ett senare skede kunna skapa en effektiv innovationsprocessmodell för högskolenära inkubatorer. Uppsatsens frågeställningar har undersökts ur ett innovationstekniskt perspektiv med hjälp av teorier om bland annat inkubatorer, innovationsprocesser och akademiskt entreprenörskap. Resultatet visar att det finns ett antal Kulturkrockar som medför risk för att rådgivare och forskare talar förbi varandra. Andra hinder och motsättningar i forskningskommersialiseringsprocessen är skillnader i språkbruk, forskarens multipla roller, uppfattningar om arbetstempo samt att matchningen mellan entreprenör och forskare är svårorganiserad och tidskrävande..

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle, och detta ställer ökade krav på sjuksköterskor när de ska vårda patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Den här studien syftade till att belysa några av de svårigheter sjuksköterskor kan uppleva i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Nio artiklar valdes ut, där sjuksköterskor intervjuats om sina iakttagelser i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Resultatet visade att bristande kommunikation, Kulturkrockar och brist på kunskap hos sjuksköterskor var företeelser som kunde upplevas som svåra i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna.

Denna studie syftar till att undersöka huruvida det finns några handlingsplaner att tillgå i förskolan för att möta andra kulturer. Den tar även upp pedagogers kunskap, förberedelse och erfarenhet av mångkultur i förskolan. Sverige har under de senaste decennierna blivit ett mångkulturellt land och vi kommer att möta många barn med rötter i andra länder. I arbetet tar vi bland annat upp invandringens historia och vad som tidigare skrivits om kulturella möten. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med 12 förskollärare och barnskötare i förskolan.

Den här uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie om hur lärare och skolbibliotekarier från fyra gymnasieskolor tolkar begreppet  ?samarbete? samt hur de erfar samarbete med den andra yrkesgruppen. Sex gymnasielärare och fem skolbibliotekarier berättar om sitt arbete, sin syn på samarbete och om sina erfarenheter av att samarbeta med den andra yrkesgruppen. Studiens resultat visar bland annat på att det finns stora skillnader i deras respektive yrkeskulturer vilket lätt leder till Kulturkrockar. Exempelvis har lärarna och bibliotekarierna en gemensam idealbild av samarbete.

Syftet med arbetet är att ge exempel på hur yrkesverksamma pedagoger och andra vuxna inom skolans värld arbetar med integration och tolerans mellan elever från olika kulturer. Detta ger vi ett antal exempel på i litteraturgenomgången och sedan kompletterar vi dessa exempel genom en empirisk undersökning, där pedagoger och vuxna i skolans värld intervjuades om hur de arbetar med integration.I litteraturgenomgången ges också en kortfattad överblick över hur invandrares situation i Sverige, gällande integration, har förändrats under de senaste 50-60 åren och några olika typer av Kulturkrockar.En kvalitativ undersökning genomfördes i form av intervjuer, som först spelades in på band och som därefter transkriberades och sammanfattades.Resultaten visar att man kan arbeta på flera olika sätt för att öka toleransen mellan olika kulturer, bl.a. genom att arbeta med värdegrundsfrågor och utvecklandet av språkkunskaperna i svenska. Vår tolkning är den att integration är ett område som man, behöver arbeta med i ett långtidsperspektiv. Detta oavsett vilka nationaliteter som är representerade i barngruppen..

Den 1:a januari 2008 blev Lärarhögskolan i Stockholm, på grund av ett politiskt beslut, en del av Stockholms universitet. Högskoleverket har kritiserat Lärarhögskolan för bristande kvalitet och ett gemensamt lärosäte ansågs ge förbättrad kvalitet. Forskning har visat att det är mycket svårt att hantera den starkt negativa påverkan samgåenden kan ha på anställda, såsom personalomsättning, stress och sjukdom. Genom att förutse integrationsproblem och de anställdas reaktioner kan dock interventioner bidra till att minimera dess negativa inverkan. Syftet med intervjustudien var att hos respektive lärosäte undersöka attityder till och upplevelser kring samgåendet med avseende på kulturella och statusmässiga aspekter.

Multinationella företag verkar i en komplex miljö, där en påverkande faktor är kulturskillnader. Idag är detta något även mindre företag utsätts för då allt fler är aktiva på den globala marknaden. Syftet med undersökningen är att studera hur kulturskillnaderna påverkar styrningen inom multinationella företag och således ge en ökad förståelse för vilka effekter dessa kan få. Studien har utgått från Hofstedes dimensioner samt Erez och Gatis flerdimensionella modell. Dessa har applicerats på det svenska företaget Aromatic AB, där intervjuer genomförts med den svenska VDn samt dotterbolagschefer från Tyskland, Polen och USA.Slutsatserna är att Aromatic använder sig av självstyrande dotterbolag vilket minskar risken för Kulturkrockar mellan huvudkontor och de olika nationella kulturerna inom dotterbolagen.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka förväntningar blivande idrottslärare har på sitt framtida yrke och hur deras funderingar och förberedelse kring att möta elever med muslimsk bakgrund ser ut. För att ta reda på detta har jag gjort en kvalitativ undersökning där jag har intervjuat nio blivande idrottslärare, i åldern 24-40 år, om deras förväntningar på sitt framtida yrke med fokus på mötet med elever med muslimsk bakgrund. I uppsatsen tar jag upp tidigare forskning och ger bakgrundsfakta om islam i Sverige med särskild tonvikt på det som eventuellt kan ha betydelse i mötet mellan elever med muslimsk bakgrund och den svenska skolan. Jag för även en diskussion kring det som framkommit i intervjuerna och som redovisas i den empiriska delen. Där lägger jag in mina egna funderingar i ämnet och det framkommer hur jag ser på uppsatsens innehåll och då framförallt på resultatet av intervjuerna. Det jag har kommit fram till är att idrottslärarstudenter anser att de känner sig rustade för sitt kommande yrke och mötet med elever med muslimsk bakgrund och kultur, trots att de inte har fått tillräcklig utbildning inom området ?att möta alla elever?..

Dagligen möter vårdpersonal patienter från världens alla hörn vilket innebär att olika kulturer möts. Kulturkrockar och språkförbistringar är något som då kan upplevas. I omvårdnadsarbetet är det av vikt att förstå sig på patienten samt att kunna kommunicera. Sverige är idag ett mångkulturellt land vilket gör att omvårdnadspersonal behöver ha kompetens hur man bemöter personer från andra kulturer. Syftet med denna studie var att ta reda på hur färgade afrikaner upplever bemötandet från sjukvårdspersonal i svensk hälso- och sjukvård.