Idag är nästan en tredjedel av Sveriges befolkning över 55 år, vilket innebär att en stor årskull snart når pensionsåldern. Demens är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland äldre och drabbar främst personer över 65 år. Med tanke på sjukdomens fysiska och psykiska påverkan på individen anses fler hälsofrämjande insatser vara nödvändiga för att öka demenssjukas upplevelse av välmående och livskvalitet, trots sjukdom. Måltidssituationen kan påverka individers Kostintag och matlust både positivt och negativt, därmed är det ett relevant område att utforska.Studiens syfte är att belysa hur måltidssituationen på ett gruppboende för personer med demenssjukdom kan påverka matlust och Kostintag. Begreppet måltidssituation definieras i ett tidigt skede med hjälp av Five Aspects Meal Model och används som stöd vid utformning av intervjuguide och under observationer.

Bakgrund Orientering a?r en utha?llighetsidrott da?r tempo och intensitet varierar, beroende pa? terra?ng och lo?parens navigationsfo?rma?ga, och den skiljer sig fra?n vanlig utha?llighetslo?pning genom att den ocksa? innefattar kuperad terra?ng och ett kognitivt inslag. Prestationsfo?rma?gan hos orienterare kan da?rfo?r antas vara mer beroende av kostens sammansa?ttning a?n fo?r vanliga lo?pare. Forskningen om kroppssammansa?ttning, energiutgifter och Kostintag hos orienterare a?r idag bristfa?llig.

Det här arbetet syftar till att undersöka om och hur födoberikning kan stimulera vitörade silkesapor att utföra högre frekvenser av naturliga beteenden samt att se hur aktiva aporna är och om de frivilligt visar sig för publik på djurparken. Födoberikningen gick ut på att erbjuda aporna mat på ett mer naturligt sätt istället för att enbart ge dem maten i matskålar. Dessutom syftar arbetet till att erbjuda aporna en näringsmässigt korrekt sammansatt kost. Studien utfördes på två grupper av vitörade silkesapor på Parken Zoo i Eskilstuna under perioden juni till september år 2004. Undersökningen delades upp i tre perioder, under period 1 observerades aporna utan att någon födoberikning genomfördes.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskans omvårdnad kan stödja egenvårdsförmågan hos patienter med IBS. Den viktigaste omvårdnadsåtgärden var att tidigt i samband med diagnostiseringen av IBS, ge information och kunskap om sjukdomen, dess prognos samt behandling, vilket visades förbättra upplevd livskvalitet samt ge symtom-lindring. IBS skolor startade av sjuksköterskor förbättrade patienternas hälsobeteende samt minskade symtomen. Genom introduktion av guidebok innehållande råd om kost, motion, stresshantering samt symtomkontroll upplevde patienterna en minskning av symtom, vilket även ledde till en minskning av antalet besök inom sjukvården. När sjuksköterskan använde olika frågeformulär i kontakten med patienter med IBS kunde patienternas problem identifieras och strategier för egenvården planeras samt individuella handlingsplaner skapas.

Ett adekvat Kostintag är nödvändigt för uppbyggnad och underhåll av kroppens celler och det är därför en förutsättning för att en person skall kunna hålla sig frisk. Vid trauman och operativa ingrepp krävs ett allmänt ökat näringsintag under rehabiliteringen. Detta för en minskad risk för komplikationer och för ett snabbare tillfrisknande. Patientinformation är ett viktigt verktyg vid utbildning om nutritionens betydelse för läkningsprocessen. Syftet med studien var att undersöka hur vuxna patienter, som genomgått ett ortopediskt ingrepp informeras av sjuksköterskan om nutritionens betydelse för läkningsprocessen.

Under de senaste åren har det pågått en stundtals intensiv debatt, bland annat i läkartidningar, om B-vitaminförskrivningen till äldre. I Malmö gjordes en tvärsnittstudie 1996 och 2001-2002 vars syfte var att kontrollera näringsintaget hos äldre, boende på kommunala inrättningar. I studierna fann man att förskrivning av B-vitaminer hade ökat markant mellan de två olika insamlingstillfällena. 1996 supplementerades 10% av de äldre. 2001-2002 hade förskrivningen ökat till 39%.

Ett adekvat Kostintag är nödvändigt för uppbyggnad och underhåll av kroppens celler och det är därför en förutsättning för att en person skall kunna hålla sig frisk. Vid trauman och operativa ingrepp krävs ett allmänt ökat näringsintag under rehabiliteringen. Detta för en minskad risk för komplikationer och för ett snabbare tillfrisknande. Patientinformation är ett viktigt verktyg vid utbildning om nutritionens betydelse för läkningsprocessen. Syftet med studien var att undersöka hur vuxna patienter, som genomgått ett ortopediskt ingrepp informeras av sjuksköterskan om nutritionens betydelse för läkningsprocessen.

Mer än 25 % av äldre patienter lider av undernäring under sin sjukhusvistelse. Detta problem har varit känt i ett flertal år. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors bedömning och hantering av undernutrition hos äldre patienter som vårdas på sjukhus. Metoden som valdes till studien var en kvalitativ enkätstudie och dess svar bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten presenterades i sju olika teman: Den kliniska blicken, Samlad bedömning, Bedömningshjälpmedel, Registrering av Kostintag, Psykisk hälsa, Undersköterskans roll och Tidsbrist.

Mer än 25 % av äldre patienter lider av undernäring under sin sjukhusvistelse. Detta problem har varit känt i ett flertal år. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors bedömning och hantering av undernutrition hos äldre patienter som vårdas på sjukhus. Metoden som valdes till studien var en kvalitativ enkätstudie och dess svar bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten presenterades i sju olika teman: Den kliniska blicken, Samlad bedömning, Bedömningshjälpmedel, Registrering av Kostintag, Psykisk hälsa, Undersköterskans roll och Tidsbrist.

Syftet med undersökningen är att se hur elevers kost ser ut i skolan. Vi vill veta hur olika skolor arbetar med elevers Kostintag. De frågor vi ställer är, vad skolan serverar för mat och vem det är som bestämmer vad som ska serveras. Hur kan måltidsverksamheten se ut på två olika skolor i två olika kommuner? Vilka riktlinjer och mål finns beträffande skolmåltider och kost på skolan? Hur kan pedagoger göra kosten till en del av det dagliga skolarbetet? Hur arbetar pedagogerna med kosten på de skolor vi undersökt? För att få svar på våra frågeställningar genomförde vi intervjuer med kostansvarig, rektor och måltidspersonal och pedagog- och elevenkäter på två skolor i två olika kommuner i Skåne.

Syftet med denna litteraturstudie var att via litteraturen beskriva nutritionens betydelse för sårläkning. Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie där metoden bestod av att söka vetenskapliga artiklar i databaserna Medline, Cinahl och Academic Search Elite. Sjutton artiklar valdes ut. Resultatet visade att patienter med bensår eller trycksår i många fall inte når upp till de näringsrekommendationer som finns. Det visade sig vara vanligt att dessa patienter ligger vid gränsen för att vara undernärda.

Syftet med vårt examensarbete är att vi vill undersöka och försöka förstå de samband som vi menar finns mellan elevernas lärande och deras kostvanor. För att eleverna i dagens skola skall må bra och kunna prestera bra krävs att flera yttre faktorer fungerar. Kost, motion och sömn är några av de yttre faktorer som påverkar eleverna. För att nå syftet har vi använt metoden enkät, där 225 elever deltagit. Den litteratur som presenteras belyser kostvanor. Vi tar också upp lite om behovsteorier, motion och sömn i litteraturen. Resultatet av undersökningen visar att en stor del av eleverna äter regelbundet frukost och skollunch.

Resultatet från ett flertal vetenskapliga studier indikerar på att en god kosthållning har en positiv inverkan på idrottsliga prestationer. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns några skillnader i Kostintag, daglig fysisk aktivitet och intermittent uthållighet hos elitsatsande fjortonåriga fotbollspelare vid fotbollsakademier i Sverige och i Sydafrika. Testpersonerna bestod av nio sydafrikanska fotbollspelare och fjorton svenska. Samtliga spelare var pojkar födda år 1999. De tränade fotboll fem gånger i veckan med sina respektive fotbollsakademier.

 BAKGRUND: Diabetes typ 2 har under de senaste åren blivit en vanlig folksjukdom och det befaras att den ytterligare skall öka på grund av ohälsosamt Kostintag och minskad fysisk aktivitet. För att förebygga utvecklingen samt minska sjukdomsprogressionen rekommenderas en livsstilsförändring och ett bra resultat kan uppnås genom vårdpersonalens hjälp och egenvård. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. METOD: Studien är en litteraturstudie med analys av kvalitativ forskning av tidigare genomförda studier. Datamaterialet som denna studies resultat grundar sig på består av tio vetenskapliga kvalitativa artiklar.

Att träningen har stor betydelse för en elitidrottare är en självklarhet, men får kosten lika stort utrymme? I litteratur poängteras att det måste finnas en balans mellan träning, kost och vila för att maximal träningseffekt ska kunna uppnås. Även Sveriges Olympiska Kommitté, SOK, betonar hur viktig kosten är för idrottaren och har därför utformat kostrekommendationer till elitidrottare.För att se hur SOK: s rekommendationer tillämpas i praktiken valde vi att undersöka ett kvinnligt elithandbollslags kostvanor. Vi fokuserade främst på att granska deras energiintag och energifördelning för att sedan kunna jämföra detta med SOK: s rekommendationer.Studien bestod av ett elithandbollslag från Västsverige där 15 spelare ingick. I undersökningen användes två kvantitativa metoder och en kvalitativ, enkätundersökning, kostundersökning och uppföljningsintervju.