Syftet med examensarbetet är att försöka förklara de markfysikaliska egenskaperna hos en sandjord och hur det med hjälp av olika Kornstorlek är möjligt att uppnå dessa egenskaper i en odlingsbädd. Sandjordar kan anses som problematiska då de har svårare att behålla fukten i jorden och dessutom är näringsfattiga. Detta gäller såväl artificiella som naturliga sandjordar. Vattnet kan beroende på Kornstorlek och tillförsel av mull ha lättare eller svårare att förflytta sig i marken. Detta kan vara avgörande för hur en växt överlever och trivs i en sådan miljö.

Dammbrottsberäkningar har stor betydelse i dagens samhälle, eftersom de utförs för att kunna förutspå vad som sker då en damm går till brott. Detta ger bland annat underlag till att kunna ha en så bra beredskap som möjligt. Många undersökningar har tidigare gjorts i syfte att förstå hur dammbrottsprocessen ser ut samt att bestämma rimliga värden för parametrar som används. Flertalet parametrar är dock fortfarande väldigt osäkra och beror på er rad olika faktorer. Olika värden antas ofta vid olika dammbrottsberäkningar.

Dagvatten är regnvatten samt smältvatten från snö och is som landar på en yta som är impermeabel det vill säga vägar, tak mm. Den främsta orsaken till förorening av dagvatten är trafiken. I en industristad som Luleå är även industrin en bidragande faktor till föroreningen. I Luleå kommun förekommer ingen rening av dagvattnet i dagsläget innan det når respektive recipient via separata dagvattenledningar och ytavrinning. En utredning har genomförts av dagvattensituationen i Luleå då en inventering gjorts bland annat som underlag för att kunna ta ett beslut om var sedimentprovtagning skulle genomföras.

Den här studien utredde utvecklingspotentialer i Björkdals anrikningsprocess med inriktning på flotationsprocesserna, vilka utforskades i syfte att ta reda på i vilken utsträckning de skulle kunna bidra till högre och jämnare guldutbyte genom anpassade parameterval. För att beskriva i vilka flöden guldet fördelades i dagsläget uppställdes en materialbalans. Material provtogs, provbereddes och analyserades med avseende på guldhalten. Provtagningsmetoden grab sampling användes och materialprover från sju provtagningstillfällen under dagen slogs ihop och bildade ett prov. Provstorlekarna baserades på empiri men kontrollerades med Gy´s provtagningsformel.

Detta examensarbete inleddes i januari 2008 och initierades av BDX Industri AB i Luleå. Beställarens önskemål var att ett värmekonduktivitetstal för hyttsten i fält skulle bestämmas. Hyttsten från SSAB i Luleå är ett relativt lite undersökt material trots att det använts som vägbyggnadsmaterial med goda erfarenheter i många år. Hyttsten liknar naturgrus och krossat berg men har några egenskaper som avviker. En av dessa är materialets goda isolerande förmåga.

Denna rapport behandlar den process då ett befintligt koncept på en kaffekvarn skall utvecklas med hänsyn till interaktion och gränssnittsdesign.Litteraturstudier utfördes för att få en djupare kunskap inom ämnen som designprinciper, färglära, semiotik och användbarhet. I förstudien gjordes en marknadsanalys där målet var att få användarens syn på den kaffekvarn som används. Samtliga tillfrågade användare var nöjda med den kvarn som brukas och ansåg att det ljud som uppstår vid malning är en viktig signal som ges till användaren. Med de kommentarer som uppstod och den marknadsanalys som utfördes skapades en kravspecifikation med krav som att kvarnen skall vara lätt att rengöra och användaren skall förstå dess funktion utan manual.Konceptgenereringsmetoder som moodboard och stimulianalys användes för att generera nya koncept som utvärderades med hjälp av pluralistisk genomgång. Utefter dessa metoder, och den information som under tidigare faser erhållits skapades ett slutligt koncept; en kaffekvarn med lutad display för att öka användarens betraktningsvinkel samt böjda gejdrar för en smidig insättning av filterhållare.

På senare år har ett nytt forskningsområde kring mikroskopiska plastfragment i marin miljö, kallat mikroplaster, vuxit fram. Mikroplaster härstammar från antropogena källor som avloppsreningsverk och vid fragmentering av makroplast. Det finns ett begränsat antal studier inom området, särskilt vad gäller svenska vatten, vilket innebär att det finns utrymme för mer forskning. För att bidra till forskningen har föreliggande studie undersökt sedimentprover från litoralen vid sju olika platser längs svenska västkusten samt ett sedimentprov från djupt vatten vid en av platserna. För att undersöka koncentration och distribution av mikroplaster utfördes korrelationsanalys längs den svenska västkusten mellan mikroplaster och två variabler; Kornstorlek och salinitet.

Inre erosion, som är orsaken till 1/3 av alla dammbrott och skador på fyllningsdammar, bildas när det naturliga läckagevattnet genom dammen för med sig eroderat material. Sjunkgropar på dammkrönet bildas då jordmaterial successivt rasar ner där ett jordunderskott utvecklats till följd av erosionen. Då dessa hål på markytan upptäcks, har i regel erosionen pågått länge. Det finns rapporterade skador på fyllningsdammar som föregåtts av grumligt vatten nedströms dammen. Att övervaka grumligheten, även kallad turbiditeten, på läckagevattnet, kan ge en god bild av dammens status beträffande inre erosion.

Vid byggande av broar och viadukter strävar man efter att undvika sättningar av brofundament samt jordfyllningen kring fundamentet, detta för att få en bekväm på- och avfart. Man har hittat metoder för att minimera sättningar av brofundament men problem med sättningar i jordfyllningen kvarstår dock fortfarande. Sättningar i jordfyllningen är vad som kommer att undersökas i detta arbete. Målet med examensarbetet är att beskriva vilka faktorer som påverkar sättningarna samt ge åtgärdsförslag för att eliminera/minimera dessa problem. Arbetet har bedrivits som en kombination av fallstudie, litteraturstudie, intervjuer och erfarenhetsåterföring. I fallstudien har bron över Salmibäcken, Övertorneå studerats. Undersökningar om vad som gjorts samt vilka skador som uppstått har utförts. Skadorna vid Salmibäcken har berott på felaktigt materialval vid konstruerande av erosionsskydd, hög andel finmaterial i motfyllningen, felaktig motfyllnadslutning samt att vattenpackning ej har utförts.

Föreliggande arbete har syftat till att dels undersöka glimmers förmåga att absorbera och kvarhålla fukt genom kapillära krafter i jämförelse med finfraktion utan glimmer, och dels att studera glimmers kohesiva egenskaper. Även en litteraturstudie har genomförts med inriktning att belysa den påverkan som glimmer har på bergmaterialegenskaperna och vilka problem det medför i byggkonstruktioner. Fyra olika provmaterial av fraktioner mellan <0,063-2,0 mm med varierande glimmerhalt har studerats med avseende på kohesion, absorptionsegenskaper samt förmåga att kvarhålla fukt. den specifika vattenabsorptionen (mg vatten/1 g prov) har beräknats och volymförändringar vid vattenmättning har registrerats. undersökningens resultat indikerar stark att andelen fri glimmer i finfraktion har stort inflytande vad gäller magasinering av fukt.

Det att en jords mekaniska egenskaper påverkas av kornens form är något som konstateras i ett stort antal publikationer. Det råder enighet om att skjuvmotståndet är högre i en grovjord utgjord av kantiga och råa korn, än i en med runda och släta. Vidare är det känt att kornform påverkar ett antal andra jordegenskaper. Trots detta kan konstateras att kornformen sällan beaktats vid karaktärisering av geotekniskt material. I föreskrifter ? exempelvis Eurokod 7 och RIDAS 2008 ? i vilka kornform nämns, råder otydlighet i fråga om varför kornform ska beaktas, samt hur.

Det att en jords mekaniska egenskaper påverkas av kornens form är något som konstateras i ett stort antal publikationer. Det råder enighet om att skjuvmotståndet är högre i en grovjord utgjord av kantiga och råa korn, än i en med runda och släta. Vidare är det känt att kornform påverkar ett antal andra jordegenskaper. Trots detta kan konstateras att kornformen sällan beaktats vid karaktärisering av geotekniskt material. I föreskrifter ? exempelvis Eurokod 7 och RIDAS 2008 ? i vilka kornform nämns, råder otydlighet i fråga om varför kornform ska beaktas, samt hur.

Fosforutsläpp kan leda till övergödning i vattenrecipienten om kritiska nivåer överskrids. De enskilda avloppen står idag för en relativt stor andel av Sveriges fosforutsläpp jämfört med de kommunala avloppen. Detta kan sättas i bakgrund av att staten, alltsedan 1970-talet, har lagt ner stora resurser på att reducera utsläppen hos kommunala avlopp, medan en motsvarande satsning på de enskilda avloppen uteblivit.Merparten av dagens enskilda avlopp utgörs av markbaserade reningssystem, det vill säga avloppslösningar där avloppsvattnet får passera genom markmaterial för att renas. Fosforreningen i markbaserade reningssystem har forskningshistoriskt sett inte varit en prioriterad fråga, vilket har lett till kunskapsbrist inom området. Naturvårdsverket har i och med miljöbalkens införande skärpt sina krav på fosforreningen hos enskilda avlopp.

Vid betongframställning förekommer det spridningar i delmaterialens egenskaper som påverkar den färskaoch hårdnande betongen. Spridningarna i betongens delmaterial har studerats hos tre av Skanskas betongfabriker(Göteborg, Luleå och Norrköping), genom provuttag som analyserats hos Cementa Research.Provuttag har gjorts en gång per månad under ett års tid från fabrikerna. Delmaterialen som har analyseratsär ballast, cement, flytmedel och kalkfiller (endast hos Göteborg och Norrköping). Siktning av ballast0-8 mm har utförts med den traditionella siktningen. För Kornstorlekar mindre än 0,25 mm, cement samtkalkfiller har lasersiktning använts.För att få en överskådlig bild över spridningarna hos delmaterialen har en analys utförts som illusteraravvikelserna med exakta siffror.

Till följd av den hårda utbyggnaden av vårt samhälle åtgår en stor mängd naturresurser. Samtidigt som samhället utveckas sätts allt högre krav på att det ska hushållas med naturresurser, inte minst genom införandet av miljömålet en ?God bebyggd miljö?. Enligt detta miljömål ska användningen av såväl mark som naturresurser ske på ett så hållbart sätt som möjligt. Samtidigt med detta skapar den svenska stålindustrin över en miljon ton slagg årligen, varav en stor del deponeras.