MedenalltäldrebefolkningiSverigeökarvårdbehovetsamtkravetpåsjukvården.Samtidigtminskarandelenarbetsförbefolkningsomskallbidratillatt,dentillstordelskattefinansierade,sjukvårdenupprätthålls.Såledesblirsjukvårdenochdesseffektivitetettständigtaktuelltämne.Medsyfteattförbättrasjukvårdenharmanväntblickarnamotbilindustrin,därförbättringstänketärstarktförankratmedlean-­?productionsomettavflerakonceptsomtillämpas.Trotsdessutbreddaanvändningsområdekritiseraskonceptetförattintepassasjukvården,därettmerhumanistisktperspektivvärdesätts.DennastudieharsomsyfteattvidareförståhurenavSverigesstörstavårdorganisationerarbetarmedförbättringsarbetesamtidentifieraupplevdaframgångsfaktoreriförändringsarbete.GenomkvalitativaintervjuerochobservationerharvikartlagthurtrevårdenheterpåSahlgrenskaUniversitetssjukhusetarbetarmedsittegetframtagnaförbättringsverktygFOKUS,medavsiktattförståhurförändringsarbetetillämpasochförankras.Kontinuerligtförbättringsarbete,enligtFOKUS-­?modellen,finnertydligförankringibefintligateorieromverksamhetsutveckling.FOKUS-­?modellenharskapatenmedvetenhetblandvårdenheternaförattidentifieraproblem,samtenförståelseförhurdeskalllösas.FOKUStillföridagettforumförpersonalenattidentifieraochlösaproblemsamtattutvärderaförbättringsåtgärder.Dettaskaparettklimatförständigförbättring.Resultatetvisarpåattsamtligavårdenheterharlyckatsförankraettkontinuerligtförbättringsarbete.Avvikelsergårdockatthittamellanavdelningarnaihurmaninitieratförändringsarbetet.Centralafaktorervidtillämpningochförankringavförbättringsarbeteharvaritenpådrivandeledningochenbetoningpåallasdelaktighet.Vidarehardetvaritviktigtföravdelningarnaattfåenstorfrihet,inomramenavledningensanvisningar,attpåoperativnivåtolkahurförbättringsverktygetskallanvändas..

Bakgrund och problem: Lean är en ledningsfilosofi som får allt större utbredning. Inom lean är Kontinuerliga förbättringar ett viktigt inslag för att kunna arbeta mer resurssnålt, bli mer lönsamt, möta konkurrens och tillgodose kundernas krav. Men att arbeta med Kontinuerliga förbättringar innebär också att medarbetarna kontinuerligt måste förändra sitt sätt att arbeta. Här förekommer det ofta ett förändringsmotstånd och det som denna uppsats utforskar är hur man med hjälp av ekonomistyrning kan hantera motståndet och stödja förbättringsarbetet.Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa och skapa förståelse för det förändringsmotstånd som ofta uppstår i arbetet med Kontinuerliga förbättringar samt att utifrån ett lednings- och ekonomistyrningsperspektiv beskriva hur företag möter detta och skapar förutsättningar för ett framgångsrikt arbete med Kontinuerliga förbättringar.Metod: En kvalitativ empirisk studie med sammanlagt nio intervjuer på två olika företag genomfördes. Intervjuerna gjordes med personer i främst ledande positioner som alla aktivt arbetar med Kontinuerliga förbättringar.Resultat och slutsatser: Studien visar att förändringsmotstånd ofta förekommer i samband med Kontinuerliga förbättringar även om förändring inte per automatik behöver leda till motstånd.

I examensarbetet har möjlig denitrifikationshastighet för lakvattnet på Bredemads avfallsdeponi i Ljungby undersökts. Denitrifikationshastigheten har tagits fram i satsvisa och Kontinuerliga försök där Reppos 40T och Brenntaplus VP1 har jämförts som externa kolkällor. De satsvisa försöken har genomförts i temperaturerna 15 °C, 20 °C och 22,5 °C och de Kontinuerliga försöken har genomförts med reningsmetoden ?Moving Bed Biofilm Reactor? (MBBR) med bärare som hade en skyddad yta på 500 m2/m3.Denitrifikationshastigheten i g/(dygn?m2) med Reppos 40T var 0,45 och med Brenntaplus VP1 1,05. I reaktorn med Reppos 40T var fyllnadsgraden 48 % och denitrifikationshastigheten 4,5 g/(h?m3).

Detta arbete innefattar planering, uppbyggnad och inkörning av teströtningsanläggning för biogasproduktion, bestående av batch- och tankreaktorsystem. Arbetet inbegriper även utförandet av experiment, på batchreaktorsystem, som syftar till att ge en första inblick och vägledning för vidare studier kring optimering av processen med inriktning på tillsats av kolkälla och justering av kvoten mellan kol och kväve. Utifrån de resultat som erhållits vid försök på batchreaktorsystemet observerades en positiv effekt, gällande ökad nedbrytning av VFA, vid tillsats av glukos till systemet. Igångkörning av tankreaktorsystemet gav erfarenheter gällande handhavandet av anläggningen samt driftsäkerheten, vad gäller t.ex. återstart efter strömavbrott, loggning av gasflödesdata, pålitlig substratdosering och substratuttag utan syreläckage in i systemet..

Med utgångspunkt i att stads-, och infrastrukturplanering bör ses på utifrån ett helhetsperspektiv för att uppnå mer hållbara urbana utvecklingar, undersöker denna uppsats om särskilda stadsmönster kan associeras med mer effektiva cykelnät. Cykelnäten har studerats med hjälp av kontinuitetsanalyser som givit en detaljerad insikt i nätens egenskaper. De olika stadsmönstrena har visat sig ha viss betydelse för kontinuiteten i cykelnäten på lokal nivå där de regelbundna traditionella stadsmönstrena visar något bättre förutsättningar för Kontinuerliga nät. Samtidigt har flera andra påverkansfaktorer för cykelinfrastruktur som berör stadsmönster i ett regionalt perspektiv och gällande trafikbelastning identifierats som komplicerar ett sådant samband. Dessa sammanvägda har det regelbundna traditionella stadsmönstret också visat sig mer utsatt vid höga trafikflöden och på grund av den höga konkurrensen om utrymme, vara svårare att anpassa förbättringsåtgärder till.

För att kunna agera och överleva på en dynamisk marknad tvingas företag att kontinuerligt genomföra förändringar. Vid Kontinuerliga organisationsförändringar skapas ofta en oro hos de anställda och motstånd uppstår. Anställda ogillar förändringar på grund av osäkerhet om vad som kommer att hända med deras framtida arbetssituation. För att kunna hantera de anställdas reaktioner bör företag eftersträva god kommunikation och tydligt ledarskap. Hur en ledare kommunicerar och hanterar en förändring avgör hur ?smidigt? en förändringsimplementering kan genomföras.

LKAB Malmbergets sovringsverk styrs idag efter fixa maskininställningar. Inställningarna har anpassats så att även inkommande malm bestående av mycket gråberg har en tillfredsställande järnhalt när godset transporteras vidare till följande produktionssteg i anrikningsverket. Detta medför att det kan finnas en dold kapacitet i sovringsverket eftersom samma inställningar används oavsett järnhalt i inkommande råmalm. Avsaknaden av en flexibel styrning av sovringsverket beror till stor del på svårigheten att bedöma vilken järnhalt den inkommande malmen har. Då flöden in till sovringsverket består av mycket grovt gods och höga tonnage är Kontinuerliga provtagningar för analys av järnhalt idag inte genomförbara.

LKAB Malmbergets sovringsverk styrs idag efter fixa maskininställningar. Inställningarna har anpassats så att även inkommande malm bestående av mycket gråberg har en tillfredsställande järnhalt när godset transporteras vidare till följande produktionssteg i anrikningsverket. Detta medför att det kan finnas en dold kapacitet i sovringsverket eftersom samma inställningar används oavsett järnhalt i inkommande råmalm. Avsaknaden av en flexibel styrning av sovringsverket beror till stor del på svårigheten att bedöma vilken järnhalt den inkommande malmen har. Då flöden in till sovringsverket består av mycket grovt gods och höga tonnage är Kontinuerliga provtagningar för analys av järnhalt idag inte genomförbara.

Detta examensarbete har omfattat utveckling och implementering av en Kontinuerligautofokus för en IR-kamera. En studie av olika tekniker för traditionella kameror hargenomförts, och därigenom har olika metoder vilka även passar för en IR-kameraframkommit. En traditionell videokamera har också införskaffats och analyserats för attförsöka få ledtrådar till hur den Kontinuerliga autofokusen fungerar i en sådan.Två tekniker för kontinuerlig autofokus har utvecklats, en baserad på en ultraljudssensor ochen som kombinerar denna sensor med bildbehandlig. En kamera, FLIR P660, ochultraljudssensorn, LV-MaxSonar-EZ1, anslöts till en PC varigenom kommunikationenskedde. Ett användargränssnitt togs fram i Matlab, vilket gjorde det möjligt att styrafokusmotorn i kameran och registrera avståndet från sensorn.

Organisationer måste kunna hantera förändringar eftersom de hela tiden påverkas av förändringar av både intern och extern karaktär. Det är viktigt att organisationer kontinuerligt utvecklar sitt förändringsarbete med hjälp av erfarenheter och lärdomar från sina tidigare genomförda förändringar. Tidigare forskning kring förändringsarbete visar på att Kontinuerliga uppföljningar och kommunikation är viktiga faktorer för att uppnå effektiva förändringar. En brist på forskning inom detta område har också uppmärksammats varför vi har valt att studera detta närmare. Syftet med denna studie är därför att utveckla en metod för hur en organisation kan gå tillväga med Kontinuerliga uppföljningar av förändringsarbeten.

I examensarbetet behandlas ämnet varmluftstorktekniker som används i dagens moderna lantbruk. Varmluftstorktekniken är något som förändras och finjusteras konstant. Examensarbetet tar upp skillnader mellan olika tekniker och beskriver hur de fungerar. De tekniker som arbetet fokuserar på är de som är mest relevanta för norra Europa. Endast spannmålstorkar som torkar spannmål i tunna skikt behandlas.

Människans behov av att standardisera inom industrin har varit markant sedan tillkomsten av massproduktion. Under den tidiga delen av 1900-talet kom Henry Ford att nyttja standardisering vid framställandet av T-Forden även Frederick Taylor gjorde stora ansträngningar för att standardisera arbetssätt inom Scientific management under samma tidsperiod. Metoderna för att applicera och använda standardiserade arbetssätt, även benämnt metodstandarder, har kommit att förändras drastiskt med tiden med hänsyn till teorier inom Toyota production system och lean produktion. I och med det växande intresset för att applicera lean produktion inom bland annat produktionssektorn och tjänstesektorn finns det anledning till fortsatta undersökningar av hur lean produktion appliceras inom företag. Syftet med denna undersökning är att ge förslag till generella framgångsfaktorer för metodstandarder.

I denna studie har vi utvecklat, testat och utvärderat ett uppföljnings-instrument som följer upp personalens användning av och uppfattning om informationssystemen i en socialförvaltning. Uppföljningsinstrumentet är utformat utifrån en redan etablerad modell (Information Systems Success Model). Inhämtningsdelen har vi utformat i form av en enkät. Analys och redovisningsdelen har vi utformat utifrån modellen. Uppföljningsinstrumentet kan användas som en del i en socialförvaltnings Kontinuerliga förbättringsarbete och kräver inga förkunskaper i informatik eller informationslogistik för att användas..

Myten om att långa smala kvinnor föder snabbare och med färre komplikationer är en föreställning som är utbredd bland barnmorskor. Forskning avseende hur kvinnans längd skulle kunna påverka förlossningens duration och förlopp är begränsad. Däremot finns det en ansenlig mängd forskning om viktens samband med förlossningens duration och förlopp. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om förstföderskans längd, vikt samt åldern har betydelse för förlossningens duration och behov av eventuella interventioner och epiduralbedövning. Metoden är en empirisk kvantitativ studie med journalgranskning.

I denna uppsats undersöks hur moral hazard påverkas i grupplån vid frånvaro av sociala band, övervakning, och Kontinuerliga krediter. Undersökningen förklarar grupplån i teori men presenterar även empiriskt material från andra författares artiklar. Undersökningen visar att de sociala banden inte har den avgörande betydelsen som teorin förutsätter. Vidare konstateras att nära övervakning och låntagarens behov av framtida lån har stor betydelse för att reducera moral hazard..