Ett avtal om att uppföra ett nytt småhus får anses utgöra en av de ekonomiskt största affärerna i en konsuments liv. Konsumenten är i dessa avtal den svagare parten gentemot entreprenören som anses vara den betydligt starkare både ekonomiskt och kunskapsmässigt. Konsumenten har även det största ansvaret för bygget genom sin roll som byggherre. Syftet med vår uppsats har varit att ta reda på vilka lagregler som finns och hur dessa aktualiseras för en konsument vid ett sådant avtal. Kan man anse att lagstiftningen fyller sin funktion med att skydda Konsumenten i de fall problem uppstår?I vår uppsats har vi genom traditionell juridisk metod utrett vad det finns för bestämmelser på området och vilket skydd Konsumenten har i dessa avtalsförhållanden samt om skyddet kan anses vara tillräckligt.

Ett avtal om att uppföra ett nytt småhus får anses utgöra en av de ekonomiskt största affärerna i en konsuments liv. Konsumenten är i dessa avtal den svagare parten gentemot entreprenören som anses vara den betydligt starkare både ekonomiskt och kunskapsmässigt. Konsumenten har även det största ansvaret för bygget genom sin roll som byggherre. Syftet med vår uppsats har varit att ta reda på vilka lagregler som finns och hur dessa aktualiseras för en konsument vid ett sådant avtal. Kan man anse att lagstiftningen fyller sin funktion med att skydda Konsumenten i de fall problem uppstår?I vår uppsats har vi genom traditionell juridisk metod utrett vad det finns för bestämmelser på området och vilket skydd Konsumenten har i dessa avtalsförhållanden samt om skyddet kan anses vara tillräckligt.

Föreliggande studie behandlar ämnesområdet varumärken som tillhör ämnet marknadsföring. Varumärken är ett ständigt aktuellt ämne då konsumenter möts dagligen av detta fenomen. Ett varumärke byggs upp av flertalet attribut som tillsammans skapar företagets ansikte utåt. Då Konsumenten värderar attributen olika medför det att varumärket uppfattas individuellt. Följden blir att Konsumenten i slutändan har makten att bestämma vilket varumärke som de vill köpa.Vår undersökning genomfördes i centrala Göteborg under två dagar mellan klockan 10 till 19.

Bakgrund:Den ekologiska marknaden i Sverige växer i en rasande takt, mellan 2012 och 2013 ökade den totala försäljningen av ekologiska varor med 13 procent. Dock har den ekologiska livsmedelsmarknaden i Sverige endast en andel på cirka fyra procent av den totala livsmedelsmarknaden i landet. Forskningsresultat har visat att marknadskommunikation spelar en viktig roll när det gäller att motivera Konsumenten att konsumera ekologiska livsmedel. Det anses vidare vara av stor vikt att denna kommunikation fokuserar på rätt värderingar när det gäller ekologiska livsmedel för att uppnå bästa möjliga respons från Konsumenten.Syfte: Syftet är att beskriva vilka värderingar hos Konsumenten som budskapet i marknadskommunikation om ekologiska livsmedel ska fokusera påForskningsfrågor:Vilka värderingar angående ekologiska livsmedel är viktiga för Konsumenten?Vilka värderingar ska ett budskap om ekologiska livsmedel fokusera på för att väcka Konsumentens intresse?Metod: En tvärsnittsdesign med enkätundersökning som metod för datainsamlingSlutsats: Budskap om ekologiska livsmedel uppmärksammas idag inte i någon större utsträckning.

När man arbetar med koncept och produktutveckling är det viktigt att veta vad det är som styr valen av livsmedel då Konsumenten står i livsmedelsbutiken. Detta examensarbete avgränsas till matbröd, studiens syfte var att undersöka hur Konsumenten tänker vid val av matbröd (se syfte) i två olika städer i Skåne. Datainsamlingen skedde i form av en enkätundersökning och en kvalitativ intervjuundersökning. Enkätundersökningens resultat visar att mitt i veckan äter deltagarna vanligtvis färdigpaketerat matbröd som inhandlas i samband med övriga livsmedel i livsmedelsbutiken. Men vid helg och vid besök av gäster ändras köpbeteendet.

Dagens stilikoner har en odiskutabel maktposition inom modebranschen. Media bidrar till utvecklingen genom att förmedla budskap till Konsumenten. Avsikten med den här uppsatsen är att belysa medias roll i kommunikationen av stilikoner samtidigt som Konsumentens förhållande till stilikoner ska granskas. Hur ser bilden av en stilikon ut från mediernas respektive Konsumentens synvinkel? Är det medierna som styr vad konsumenterna anser vara stilfullt, eller är det i själva verket konsumenterna som har makten? Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och baseras på djupintervjuer med konsumenter och mode¬experter.

Den svenska alkoholmarknaden har la?nge pra?glats av monopol. Pa? senare tid har marknaden dock erfarit en viss avreglering och vi kan urskilja en liberaliseringstrend i och med laga?ndringen fra?n 2007 da? privatimport av alkoholhaltiga drycker blev lagligt. Denna laga?ndring har o?ppnat upp mo?jligheten fo?r internethandel vilket har revolutionerat den svenska alkoholmarknaden.

Uppsatsen behandlar producentansvar för elektriska och elektroniska artiklar, Konsumenten och risksamhället (Ulrich Beck). Syftet är att belysa producentansvaret för el-produkter ur ett konsumentperspektiv. För att göra detta har jag gjort en kvalitativ intervju med kommunal tjänsteman vid Norrköping kommun, intervjuer med återförsäljare i Norrköping, flödesschema över el-produkter och information och slutligen har producentansvaret för el- produkter analyserats med utgångspunkt i Becks verk Risksamhället. El-produkter inebär tidstypiska risker för den reflexiva moderniseringsprocessen. Producentansvaret för el-produkter kan ses som ett försök att lösa problematiken kring resurser som hamnat på fel plats.

SammanfattningSeminariedatum: 2009-01-08Lärosäte: Mälardalens Högskola, VästeråsNivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hpTitel: ?Mycket snack, lite verkstad ? En studie om varför Konsumenten inte köper ekologiska livsmedel?Författare: Helene Kaspersson 850325                 Jennie Spångberg 860813                 Stefan Sjöblom 871231Handledare: Claes JonssonProblemformulering: Varför köper inte Konsumenten ekologiska livsmedel?Syfte: Vi har för avsikt att beskriva hur Konsumenten påverkas av individuella influenser och gruppinfluenser till att inte köpa ekologiska livsmedel. I en förlängning skall denna uppsats kunna vara till hjälp i processen att öka försäljningen av ekologiska livsmedel.Metod: För att kunna ge en generell bild av beteendet utförs en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning.Teoretiskt perspektiv: Studien har köpbeslutsprocessen som utgångspunkt med fokus i hur Konsumenten påverkas av individuella influenser och gruppinfluenser.Slutsats: Vi har kommit fram till slutsatserna att kunden agerar utifrån ett vanebaserat beteende vid köp av livsmedel. Det finns en stereotyp som symboliserar den ekologiska Konsumenten. Kunden påverkas av sin referensgrupp till att inte vilja sticka ut.Nyckelord: Konsumentbeteende, Köpbeslutsprocessen, Influenser, Ekologiska livsmedel.

SammanfattningSeminariedatum: 2009-01-08Lärosäte: Mälardalens Högskola, VästeråsNivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hpTitel: ?Mycket snack, lite verkstad ? En studie om varför Konsumenten inte köper ekologiska livsmedel?Författare: Helene Kaspersson 850325                 Jennie Spångberg 860813                 Stefan Sjöblom 871231Handledare: Claes JonssonProblemformulering: Varför köper inte Konsumenten ekologiska livsmedel?Syfte: Vi har för avsikt att beskriva hur Konsumenten påverkas av individuella influenser och gruppinfluenser till att inte köpa ekologiska livsmedel. I en förlängning skall denna uppsats kunna vara till hjälp i processen att öka försäljningen av ekologiska livsmedel.Metod: För att kunna ge en generell bild av beteendet utförs en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning.Teoretiskt perspektiv: Studien har köpbeslutsprocessen som utgångspunkt med fokus i hur Konsumenten påverkas av individuella influenser och gruppinfluenser.Slutsats: Vi har kommit fram till slutsatserna att kunden agerar utifrån ett vanebaserat beteende vid köp av livsmedel. Det finns en stereotyp som symboliserar den ekologiska Konsumenten. Kunden påverkas av sin referensgrupp till att inte vilja sticka ut.Nyckelord: Konsumentbeteende, Köpbeslutsprocessen, Influenser, Ekologiska livsmedel.

I dagens samhälle är Konsumenten en underlägsen part, detta då näringsidkaren besitter mer kunskap, pengar och makt. Det som är det största problemet, i det flesta fall, är avsaknaden av kunskap hos Konsumenten om vilka rättigheter denne faktiskt har. Denna uppsats har därför för avsikt att utreda vad som gäller för Konsumenten när ett köp inte blivit som denne tänk sig, samt att se på säljarens möjligheter att komma undan sitt felansvar. I uppsatsen har även undersökts hur konsumentskyddet fungerar i praktiken och vilka möjligheterKonsumenten har till att få hjälp och råd i dessa situationer. För att ta reda på detta har en rättsdogmatisk metod använts, vidare har även Allmänna Reklamationsnämndens beslut studerats i brist på rättsfall från domstolar.

Studien syftar till att undersöka Konsumentens roll för en hållbar utveckling genom att analysera hur fyra organisationer som arbetar för hållbar livsmedelskonsumtion konstruerar hållbarhet och Konsumenten.Organisationerna representerar olika intressen och empirin består av officiella kommunikationsdokument samt intervjuer. Empirin analyseras i relation till postmodernitetens individualisering som beskriver hur individer, genom kommunikation om miljörisker och ohållbarhet åläggs ta ansvar för en hållbar samhällsutveckling. Analysen visar att hållbarhetsbegreppet ständigt omformuleras vilket leder till ambivalens hos Konsumenten, och vikten av politiska åtgärder för hållbar konsumtion framhålls av organisationerna med politisk inriktning.Tre konstruktioner av Konsumenten uttrycks. Samtliga organisationer konstruerar i en officiell diskurs en hållbar konsument som med hjälp av kunskap tar ansvar genom aktiva livsmedelsval. I en vardagsdiskurs konstrueras Konsumenten som förvirrad av budskapen om hållbara livsmedelsval och sägs behöva hjälp genom förenklad kunskap.

Uppsatsen skrevs i syfte om att få en bredare inblick i e-Handel och en bättre förståelse om säkerhetstillämpningar och tillit. Med hjälp av en enkätundersökning samt intervju visade sig att det krävs mer än bara goda säkerhetslösningar för att få Konsumenten att lita på företaget. Studien visade att även psykologiska aspekter har med säkerheten att göra genom företagspolicy och hur företagen skyddar kundernas privata uppgifter och information. Enligt min studie så har säkerhet och tillit nära samband, om Konsumenten upplever en trygg och säker affär så skapar kunden ett visst förtroende gentemot företaget och den elektroniska handelsmetoden. Resultatet är att det viktigt att Konsumenten upplever en säker och trygg affär för att denne skall kunna skapa ett förtroende och lita på företaget som man handlar utav..

Uppsatsens syfte är att redogöra för hur de två apoteksaktörerna, Apoteket AB (statligt) och Apotek Hjärtat AB (privat) realiserar sina respektive verksamheter språkligt i de verksamhetspresentationer som återfinns på deras webbplatser. Med hjälp av den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, undersöks dels relationsskapandet mellan apoteksaktörerna och Konsumenten samt dels hur de konstruerar den egna verksamheten språkligt. Genom en kritisk diskursanalys vidgas perspektivet och resultaten av textanalyserna fördjupas. Den kritiska diskursanalysen bidrar till att ge förståelse för hur och varför texterna ser ut som de gör och kopplar det till aktuella samhällsförändringar som skett de senaste årtiondena. Resultatet av analyserna visar att de två apoteksaktörerna konstruerar relationen till Konsumenten såväl som den egna verksamheten på olika sätt.

Uppsatsens syfte är att redogöra för hur de två apoteksaktörerna, Apoteket AB (statligt) och Apotek Hjärtat AB (privat) realiserar sina respektive verksamheter språkligt i de verksamhetspresentationer som återfinns på deras webbplatser. Med hjälp av den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, undersöks dels relationsskapandet mellan apoteksaktörerna och Konsumenten samt dels hur de konstruerar den egna verksamheten språkligt. Genom en kritisk diskursanalys vidgas perspektivet och resultaten av textanalyserna fördjupas. Den kritiska diskursanalysen bidrar till att ge förståelse för hur och varför texterna ser ut som de gör och kopplar det till aktuella samhällsförändringar som skett de senaste årtiondena. Resultatet av analyserna visar att de två apoteksaktörerna konstruerar relationen till Konsumenten såväl som den egna verksamheten på olika sätt.