ABSTRACTExamensarbete inom lärarutbildningenTitel: ?Spänningen är vår värsta fiende? ? en kvalitativ studie om hur Klarinett- och saxofonlärare arbetar med ergonomi.Title in English: ?The tension is our greatest obstacle? -  a quality study in how clarinet and saxophone teachers handles ergonomics.Författare: Martin Bondeson och Thomas Haglund.Termin: Ht 2013.Kursansvarig institution: Musikhögskola, Örebro universitet.Handledare: Johanna Österling Brunström.Examinator:Christer Bouij..

Syftet med detta projekt har varit att transkribera Klarinettstämman i andra satsen ur BrahmsKlarinettkvintett, opus 115, från Klarinett till tvärflöjt, samt att analysera detta arbete. Målet med transkriptionen har varit att hålla mig så nära originalet som möjligt genom att behålla satsens grundkaraktär och enhetlighet. Analysen tar upp problem som uppstår vad gäller tonomfång, klangfärg, frasering, spelteknik och dynamik. Återkommande svårigheter är Klarinettens större omfång nedåt samt flöjtens jämförelsevis begränsade dynamik i det låga registret. .

Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? Klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r Klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen Klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på musiklärares medvetenhet om inlärningsstilarna visuell, auditiv, taktil och kinestetisk och hur de kan användas i träblåsundervisning. Vidare undersöktes vad dagens instrumentallärare vet om dessa olika stilar, hur de identifierar dem hos eleverna samt hur de sedan använder sig av vetskapen om en elevs dominerande inlärningsstil i den fortsatta undervisningen. Undersökningen fokuserade på träblåsinstrumenten tvärflöjt och Klarinett. Som datainsamlingsmetod valdes intervjuer, sex intervjuer genomfördes. Resultatet visade att dagens instrumentallärare har god kännedom om inlärningsstilarna visuell och auditiv.

Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? Klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r Klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen Klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.

En novellsamling med korta noveller..

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur jag som Klarinettist kan utveckla min musikaliska tolkning utifrån en transkription av Johann Sebastian Bachs Cellosvit nr 1 i G-dur, BWV 1007, genom att använda mig av tre olika effektpedaler.Jag har interpreterat Bachs cellosvit nr 1, utifrån en transkription för Klarinett, gjord av Ulysse Delécluse, professor i Klarinett vid konservatoriet i Paris under mitten av 1900-talet. En inspelning gjordes av stycket som jag sedan använt i mitt analys- och tolkningsarbete. Under denna process har jag samtidigt utforskat tre olika effektpedaler, som vanligtvis används till elgitarr, och sedan har jag, utifrån min analys och tolkning av min första inspelning, använt elektroniska effekter för att skapa en ny tolkning av stycket. Processen har resulterat i en inspelning där jag framför stycket i min elektroakustiska tolkning. I mina analyser har jag haft fokus på följande musikaliska aspekter: frasering, tempo och dynamik.

Arbetet handlar om hur upphovsmannen komponerade och arrangerade musik till en gradvisväxande ensemble till sin popmusikal. Kompositören har reflekterat över vilka uppgifter varjemusiker tilldelades i olika sångnummer inom den instrumentala ensemblen. Precis somskådespelare har olika roller inom en pjäs har musiker olika roller inom en låt.Ett mål med musikalen var ett skapa en udda och unik ensemble då musikerna även medverkade ihandlingen. Upphovsmannen valde tio olika instrument samt bestämde turordning för dem. I detförsta sångnumret medverkar endast piano, i det tionde och sista består ensemblen av piano, elbas,trummor, trumpet, cello, elgitarr, cembalo, trombon, Klarinett och flöjt.

ABSTRACTExamensarbete inom lärarutbildningenTitel: ?Spänningen är vår värsta fiende? ? en kvalitativ studie om hur Klarinett- och saxofonlärare arbetar med ergonomi.Title in English: ?The tension is our greatest obstacle? -  a quality study in how clarinet and saxophone teachers handles ergonomics.Författare: Martin Bondeson och Thomas Haglund.Termin: Ht 2013.Kursansvarig institution: Musikhögskola, Örebro universitet.Handledare: Johanna Österling Brunström.Examinator:Christer Bouij..

Examensarbetet undersöker problem och möjligheter med användning av färgat ljus i offentliga miljöer samt svenska belysningsplanerare och kommuners inställning till användning av färgat ljus. Undersökningen tar också upp vilka lagar, regler och riktlinjer som styr användningen av färgat ljus.Användning av färgat ljus är ett relativt nytt sätt att gestalta miljöer. Komplexiteten ligger i hur och varför färgat ljus skall användas då det inte finns mycket tillgänglig kunskap i området samtidigt som befintliga lagar, regler och riktlinjer är otydliga. Ljus är en viktig del i gestaltningen av staden och därför är det är viktigt med en övergripande strategi för ljussättning av staden. .

I denna studie undersöks vilka faktorer som spelar in när flickor väljer att spela trombon, vad de får för reaktioner då de berättar om sitt instrumentval, vad som motiverar de att fortsätta spela samt om de själva uppfattar att det finns en genusaspekt i instrumentvalet. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer på sju trombonspelande flickor i olika åldrar. Huvudresultatet är att valet av trombon var starkt påverkat av ett fysiskt möte med instrumentet, där intresse väcktes för dess särskilda spelsätt och konstruktion som var så olik andra blåsinstrument, så som trumpet, horn och Klarinett. Andra faktorer som påverkade instrumentvalet var familjen och kompisarna. Att få spela trombon tillsammans med andra sporrar flickorna till att fortsätta och ju längre ner i informanternas ålder man kommer, desto mindre ovanligt tyckte de att trombonspelande flickor är..

Syftet med vår undersökning var att få en uppfattning om hur rektorer, lärare och elever vid två musikskolor ser på motivationens betydelse i instrumentundervisning. Syftet var även att undersöka vad dessa två skolor gör för att rekrytera elever till träblåsinstrumenten. Till träblåsinstrumenten räknas tvärflöjt, oboe, Klarinett, saxofon och fagott. Vi valde att göra intervjuer med rektorer och lärare från de båda musikskolorna samt en enkätundersökning med elever som spelar i blåsorkester. Undersökningen visade att det inte gjorts någon särskild satsning för att rekrytera elever till träblåsinstrumenten.

Denna uppsats handlar om olika tillvägagångssätt att lära ut andning och artikulation på Klarinett och saxofon och behandlar främst det faktum att man inte kan se vare sig luften eller tungan (när man spelar). För att kunna hjälpa eleven på bästa sätt måste pedagogen därför ha en väl genomtänkt metod och en mängd olika arbetssätt till hands. Eftersom uppsatsen i första hand handlar om hur man lär ut och inte hur man gör så skulle materialet även kunna vara av intresse för pedagoger som undervisar på andra blåsinstrument. Jag har tittat på både Klarinettskolor och mer avancerad litteratur och kan konstatera att det inte finns så mycket skrivet i detta ämne. Störst fokus ligger därför på intervjuer gjorda med fyra erkänt skickliga Klarinettister, som dessutom är mycket erfarna pedagoger.

Den här uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger på en fallstudie med några gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen är att få större förståelse för hur ungdomar tänker när de publicerar bilder på Instagram och när de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhållningssätt åt och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mål och betygskriterier, hur förhåller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? På Instagram finns inte skrivna regler så som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhåller sig ungdomarna till dem när de publicerar bilder på Instagram? Ett syfte med undersökningen är också att synliggöra lärande utanför skolan och att ta till vara på kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete är inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? så att det blir lite som en melodi. På vårutställningen bad jag besökare använda hashtagen #perspektivpåkonstfack och hjälpa mig fylla en vägg med bilder.

Den här uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger på en fallstudie med några gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen är att få större förståelse för hur ungdomar tänker när de publicerar bilder på Instagram och när de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhållningssätt åt och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mål och betygskriterier, hur förhåller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? På Instagram finns inte skrivna regler så som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhåller sig ungdomarna till dem när de publicerar bilder på Instagram? Ett syfte med undersökningen är också att synliggöra lärande utanför skolan och att ta till vara på kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete är inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? så att det blir lite som en melodi. På vårutställningen bad jag besökare använda hashtagen #perspektivpåkonstfack och hjälpa mig fylla en vägg med bilder.