Två sidor av samma mynt - att transkribera en transkription
en undersökning i att utveckla min tolkning av ett stycke genom att använda tre effektpedaler
Syftet med mitt arbete är att undersöka hur jag som klarinettist kan utveckla min musikaliska tolkning utifrån en transkription av Johann Sebastian Bachs Cellosvit nr 1 i G-dur, BWV 1007, genom att använda mig av tre olika effektpedaler.Jag har interpreterat Bachs cellosvit nr 1, utifrån en transkription för klarinett, gjord av Ulysse Delécluse, professor i klarinett vid konservatoriet i Paris under mitten av 1900-talet. En inspelning gjordes av stycket som jag sedan använt i mitt analys- och tolkningsarbete. Under denna process har jag samtidigt utforskat tre olika effektpedaler, som vanligtvis används till elgitarr, och sedan har jag, utifrån min analys och tolkning av min första inspelning, använt elektroniska effekter för att skapa en ny tolkning av stycket. Processen har resulterat i en inspelning där jag framför stycket i min elektroakustiska tolkning. I mina analyser har jag haft fokus på följande musikaliska aspekter: frasering, tempo och dynamik. Under mitt arbete med effekterna har jag utgått från min akustiska tolkning av stycket och sedan valt att ha denna som grund till mitt arbete med att skapa en elektroakustisk version. Resultatet visar på vilka sätt jag påverkas när jag spelar med effektpedalerna och vilka skillnaderna blir mellan min akustiska och elektroakustiska version av stycket.Arbetets konstnärliga del består av två inspelningar av cellosviten: en inspelning utan effekter och en inspelning med effekter.