Uppsatsen behandlar bullerdämpning vid kap på ProfilGruppen Extrusions AB i Åseda. Problemen med ljudnivån beror bland annat på stomljudet som alstras av kapen i de långa profilerna. För att sänka ljudnivån har fastklampningskonstruktioner tagits fram som dämpar stomljudet och förslag på vidare åtgärder rapporterats.Försök och jämförande mätningar av ljudnivån har utförts för att få ett bra underlag att utvärdera. Resultaten av försöken med viskoelastisk plast som dämpelement visar en viss dämpning. Dämpningen kan med all sannolikhet bli större med användning av tjockare dämpelement..

Weland AB är ett familjeföretag som startade 1947 med sitt huvudkontor i Smålandsstenar. Här finns ungefär 250 anställda som jobbar på ca 60 000 kvadratmeter. Ryggraden i Welands verksamhet är tillverkning av pressvetsad gallerdurk som går att se i konstruktioner som trappor, både spiral och raka.Projektet grundar sig i att ljudnivån vid en maskin för Kapning av gallerdurk är hög och därför har personalomsättningen också varit hög. Syftet med projektet är att konstruera komplement till en kapmaskin för att göra den helautomatisk. Det skulle göra att en operatör inte behöver vara närvarande mer än för att förse maskinen med material, programmera maskinen och bortföra pallar med färdigt gods.

Detta arbete har utförts i Finland hos ett företag inom stenbearbetningsbranschen, en bransch där de flesta företag i norden endast tillverkar produkter mot kundspecificerade order till följd av hård priskonkurrens vid tillverkning av standardprodukter från främst kinesiska aktörer.Syftet med detta arbete har varit att studera hur Lean produktion och några av de teorier som ofta förknippas med Lean produktion är tillämpningsbara vid tillverkning av produkter vars mått och form specificeras av kunden för att studera huruvida dessa kan användas för att minska ledtiden i produktionen.Metoden för att finna hur Lean produktion förhåller sig vid produktion där lagerföring av färdiga produkter ej är möjligt har utförts genom att utföra en värdeflödesanalys av produktionen hos en producent av stenprodukter, för att därefter studera teorier som används inom Lean produktion för att minska ledtiden i produktionen och analysera huruvida dessa är tillämpbara i produktion där alla produkter varierar berörande mått, form och material till följd av att varje order specificeras av kund.Under arbetet har även försöksplanering utförts för att finna hur vissa faktorer samspelar vid Kapning av kvartskompositprodukter för att på så sätt försöka finna faktornivåer som kan minska antalet defekter som uppstår. De defekter som var mest frekventa var skärvor som lossnar från materialets kanter, snedskärning i materialet samt att materialet i vissa fall spricker vid Kapning. Av dessa defekter studerades endast skärvor som lossnar från materialet, då de andra defekterna inte uppstod vid utförandet av försöket.Resultatet av arbetet visar att ett Lean tänkesätt är tillämpbart i en produktion av denna art. Vissa av de studerade teorierna är lämpliga att använda som de är utformade, medan vissa teorier kräver en del modifikation för att tillämpas eller alternativt finna bättre lämpade teorier att utnyttja. Exempelvis så kan 5S, Supermarkets och FIFU användas i produktion där tillverkning endast sker direkt mot order.

Den produktiva skogsarealen i Sverige som är grandominerad utgörs av 9,5 miljoner ha(Skogsstyrelsen 2011). Varav knappt 0,2 miljoner ha står på torr mark (personlig kommunikation Göran Kämpe, 2015). Problematiken i södra Sverige är att gran planteras på allt för torra marker, eftersom att tall anses för osäkert pga av betestrycket av vilt. I undersökningen utreds om och när tillväxten avtar för granen på torrare marker i sydöstra Sverige med hjälp av bestämning av ståndortsindex (SI).  Höjdtillväxten har, med hjälp av borrning/Kapning på olika trädhöjder, rekonstruerats i granbestånd för en hel omloppstid. Detta har utförts på två olika lokaler där tall hade varit det naturliga valet och där granen bedöms lida av vattenbrist. Fokusområdet är ifall höjdtillväxten och SI avtar för granen på tall/torra marker under omloppstiden, som kan ses som en indikation på granknytning.Resultatet visar att granbestånden har ett betydligt högre ståndortindex i ungskogsfasen jämfört med när beståndet är äldre.

Lödfogar på kretskort utsätts för spänningar i samband med temperaturväxlingar. Dessa spänningar leder så småningom till utmattningsbrott. Omställning till blyfri lödning  pga EUdirektivet ELV (End of Life Vehicles) som inom kort kan börja förbjuda användning av blyhaltiga lödfogar även i tunga fordon, medför en ökad risk för utmattningsbrott, eftersom blyfria lödfogar påstås vara sprödare än tenn/bly lod. Scania har begränsad kunskap om eller erfarenhet av blyfria lödfogar och har av den anledningen startat detta projekt.I det här projektet vill man ta reda på ifall påståendet ovan, om att blyfritt lod är sprödare än blyat lod, stämmer och för att kunna göra en sådan jämförelse mellan loden måste dessa analyseras från ett materialtekniskt perspektiv. Scania har fram till nu fastställt sina provresultat via ett elektriskt funktionstest.

Lödfogar på kretskort utsätts för spänningar i samband med temperaturväxlingar. Dessa spänningar leder så småningom till utmattningsbrott. Omställning till blyfri lödning  pga EUdirektivet ELV (End of Life Vehicles) som inom kort kan börja förbjuda användning av blyhaltiga lödfogar även i tunga fordon, medför en ökad risk för utmattningsbrott, eftersom blyfria lödfogar påstås vara sprödare än tenn/bly lod. Scania har begränsad kunskap om eller erfarenhet av blyfria lödfogar och har av den anledningen startat detta projekt.I det här projektet vill man ta reda på ifall påståendet ovan, om att blyfritt lod är sprödare än blyat lod, stämmer och för att kunna göra en sådan jämförelse mellan loden måste dessa analyseras från ett materialtekniskt perspektiv. Scania har fram till nu fastställt sina provresultat via ett elektriskt funktionstest.

Lödfogar på kretskort utsätts för spänningar i samband med temperaturväxlingar. Dessa spänningar leder så småningom till utmattningsbrott. Omställning till blyfri lödning  pga EUdirektivet ELV (End of Life Vehicles) som inom kort kan börja förbjuda användning av blyhaltiga lödfogar även i tunga fordon, medför en ökad risk för utmattningsbrott, eftersom blyfria lödfogar påstås vara sprödare än tenn/bly lod. Scania har begränsad kunskap om eller erfarenhet av blyfria lödfogar och har av den anledningen startat detta projekt.I det här projektet vill man ta reda på ifall påståendet ovan, om att blyfritt lod är sprödare än blyat lod, stämmer och för att kunna göra en sådan jämförelse mellan loden måste dessa analyseras från ett materialtekniskt perspektiv. Scania har fram till nu fastställt sina provresultat via ett elektriskt funktionstest.

BÅEM Nordic Flanges AB är Nordens största producent och leverantör av flänsar. Flänsarna tillverkas av olika rostfria stål och företaget är specialiserade på att tillverka utifrån specifika kundkrav, men har även ett standardsortiment. På senare tid har den globala konkurrensen pressat företag att bli alltmer flexibla och ha kortare leveranstider, detta gäller nu också BÅEM Nordic Flanges AB. Förändringen för att åstadkomma detta kallas för Lean produktion vilket är en filosofi som slutligen ska ge ett smidigare och resurssnålare arbetssätt. Filosofin måste genomsyra hela företaget.

Syftet med detta projekt, som har bedrivits hos Fundia Special Bar AB i Boxholm, är att med hjälp av bland annat upprättandet av nya layouter bidra till att produktiviteten i en av företagets avdelningar, färdigställningsavdelningen, förbättras. En produktionssimuleringsmodell har tagits fram för att illustrera nuläget samt för att utvärdera föreslagna förändringar. Färdigställnings-avdelningen förädlar valsade stålprofiler genom riktning, Kapning, värme-behandling etcetera. Projektet inleddes med att data samlades in och analyserades för att skapa en bild över vilka produkter avdelningen hanterar, hur de hanteras samt i vilka volymer de hanteras. Baserat på denna analys gjordes en flödeskartläggning och en beskrivning av nuläget som visade på ett stort antal möjliga tillvägagångssätt i bearbetning av material.

Inskrivningsväsendet utgör en grundläggande del av fastighetsrätten. Registrering av fastigheter började ske redan under medeltiden. Registreringen var både ett allmänt och enskilt intresse eftersom det var av vikt att veta vem som var rätt ägare till en fastighet, främst för att den fasta egendomen utgjorde den viktigaste källan till beskattning. Fastighetsregistret är idag ett officiellt register i Sverige över hur marken i landet är indelad, samt över ägandeförhållandena. Ett inskrivningsregister innefattar således nödvändig information om fastighetens ägandeförhållanden, hur många inteckningar som beviljats och vilka pantbrev som finns samt vilka rättigheter som är inskrivna.Vid köp av fastighet ska en ansökan om lagfart göras för att registrera rätt ägare, detta är en lagstadgad skyldighet för köparen.

Vintrarna 2005 och 2007 drabbades södra Sverige av stormarna Gudrun och Per. Konsekven¬serna blev förödande framförallt för skogsbruket. Redan före stormarna fanns det mycket stora arealer ungskog i behov av röjning i Sverige. En av anledningarna till att svenska skogs¬ägare hamnat efter med röjningen var att röjningsplikten i skogsvårdslagen avskaffades år 1994. Sex år efter Gudrunstormen är tiden snart inne för förstaröjning av många av de gamla stormhyggena.

Vintrarna 2005 och 2007 drabbades södra Sverige av stormarna Gudrun och Per. Konsekven¬serna blev förödande framförallt för skogsbruket. Redan före stormarna fanns det mycket stora arealer ungskog i behov av röjning i Sverige. En av anledningarna till att svenska skogs¬ägare hamnat efter med röjningen var att röjningsplikten i skogsvårdslagen avskaffades år 1994. Sex år efter Gudrunstormen är tiden snart inne för förstaröjning av många av de gamla stormhyggena.

Införande av nya innovationer och utmönstring av äldre teknologier inom hälso- och sjukvården är inte helt okomplicerad. Ett flertal omständigheter och problem måste beaktas, exempelvis att ökad tillgång till bättre teknologi och tillämpning av ny kunskap visserligen ger förbättrad hälsa, men utvecklingen och användningen av ny medicinsk teknologi innebär även ökade hälso- och sjukvårdskostnader. Hälso- och sjukvården måste därför kunna balansera de tre målen kostnadseffektivitet, kostnadskontroll och främja utvecklingen av innovationer. Det är fakta som tas upp redan i inledning och bakgrund och områdena behandlas framåt i uppsatsen. Syftet med den här uppsatsen är därför att beskriva och analysera införandet av nya innovationer och utmönstringen av äldre teknologier inom hälso- och sjukvården.