Sök:

Sökresultat:

609 Uppsatser om Kapacitet - Sida 1 av 41

Tillgänglig kapacitet på mobila telenät

Uppsatsen skall belysa ett teoretiskt och praktiskt perspektiv av begreppet tillgänglig Kapacitet på mobila telenät..

Tillgänglig kapacitet på mobila telenät

Uppsatsen skall belysa ett teoretiskt och praktiskt perspektiv av begreppet tillgänglig Kapacitet på mobila telenät..

Relationen mellan IT-kapacitet och molntjänster: Med huvudet i det blå?

Modern teknik innebär stora möjligheter för företagens prestation, effektivitet och kostnads-besparingar. Men den kan också innebära hinder och begränsningar för de som inte kan eller vill anamma den. Molntjänster som koncept har förvisso existerat i decennier, men det är först de senaste åren som de fått rejält genomslag. Vad krävs egentligen för att framgångsrikt an-vända sig av molntjänster i sin verksamhet? I den här studien undersöker vi vad aktuell forsk-ning inom området anser om relationen mellan IT-Kapacitet och framgångsrik molntjänstan-vändning.

"Jag ska inte se till att de är vältränade" : Fysisk kapacitet i ämnet idrott och hälsa

Uppsatsen handlar om hur lärare i idrott och hälsa på gymnasieskolan ser på sitt arbete med elevers fysiska Kapacitet samt vilka förmågor (till exempel styrka, rörlighet och kondition) de anser vara viktiga. Bakgrunden till arbetet är att studier har visat att elevers fysiska Kapacitet sjunker trots att lärare i idrott och hälsa ska arbeta med den. Undersökningen har en kultursociologisk utgångspunkt och analysen gjordes efter Pierre Bourdieus teori om habitus samt tidigare forskning inom fysisk Kapacitet. Undersökningen var av kvalitativ karaktär där lärare intervjuades utifrån deras tolkningar av fysisk aktivitet, fysisk Kapacitet och kroppslig förmåga. Dessa tolkningar användes för att sedan beskriva deras arbete.

Tre komponenter av situationsspecifikt självförtroende hos orienterare : fysisk och orienteringsteknisk kapacitet samt koncentration.

Syftet var att studera skillnader mellan elit- och sämre rankade orienterare gällande situationsspecifikt självförtroende gällande de tre komponenterna: fysisk och orienteringsteknisk Kapacitet och koncentration, samt att studera kön- och åldersaspekter. Urvalet bestod av 119 försökspersoner i åldern 18 till 45 år (M = 26.52, SD = 6.20). För att mäta situationsspecifikt självförtroende gällande fysisk och orienteringsteknisk Kapacitet samt koncentration konstruerades ett eget mätinstrument efter riktlinjer från Bandura (1986). Resultatet visade att topp 50 rankade orienterare hade högre situationsspecifikt självförtroende för fysisk och orienteringsteknisk Kapacitet och koncentration än sämre rankade orienterare. Resultaten diskuteras utifrån Banduras teori om situationsspecifikt självförtroende (1977, 1986) och tidigare forskning..

En kartläggning av fysisk kapacitet och livsstil bland pojkar och flickor i sjunde klass

Syftet med studien var att kartlägga sjundeklassares fysiska Kapacitet och livsstil. Försökspersonerna rekryterades på Sandenskolan i Boden kommun. Sammanlagt 24 elever, varav 8 flickor och 16 pojkar, deltog i studien. Fysisk Kapacitet bedömdes med ett steptest där försökspersonerna fick kliva upp och ner på en 30 cm hög låda under 6 minuter. Puls och skattad ansträngning enligt Borgs RPE-skala registrerades.

Fysisk kapacitet och fysiska krav hos poliser - krav på specifika hälsokontroller?

Projektet syftade till att kartlägga arbetets krav och fysisk Kapacitet hos poliser i Skåne och att ta fram ett förslag till framtida konditionstest inom polismyndigheten i Skåne. I studien undersöktes en grupp poliser (n=16 män och n=4 kvinnor) och dessa jämfördes med två andra åldersmatchade yrkesgrupper, nämligen kontorsarbetare och grovarbetare. Vidare analyserades specifika fysiska krav inom polisarbetet genom en intervju med två poliser. Sammanfattningsvis visade resultatet på att poliser hade samma konditionsnivå som de andra jämförelsegrupperna. Polisernas konditionsnivå motsvarade kravet vid ett stillasittande kontorsarbete ! Polisarbetet ställde under viss tid av arbetet högre krav på psykisk och fysisk Kapacitet, vilket innebar att stor risk fanns för att arbetets krav översteg den enskilde polisens Kapacitet.

Hur belöningssystem påverkar Organizational Ambidexterity : en kvantitativ undersökning på bankkontor i Skåne

Organizational Ambidexterity är ett relativt nyuppkommit begrepp och få undersökningar har gjorts kring ämnet. De tidigare undersökningar som har bedrivits har främst fokuserat på hur ledarskap framkallar Organizational Ambidexterity. Tidigare undersökning har även forskat i hur dess komponenter, utforskande och bearbetande, kan samexistera i en organisation då de två komponenterna konkurrerar om samma resurser. För att vända blicken bort från ledarens roll i en organisation att inverka på Organizational Ambidexterity, har studien fokuserat på belöningssystemets inflytande på Organizational Ambidexterity med bankorganisationer som objekt. Belöningssystem förekommer i både finansiell och icke-finansiell form. Finansiella belöningar kan tillkännages som en transaktion utav finansiell ersättning vid utfört arbete.

Simulering av bultsvetsrobotar med IPS 2.0 : För att utreda optimerings och balanseringsmöjlighet

Denna studie är genomförd på en bultsvetsstation med fyra bultsvetsrobotar från ABB som används i den dagliga produktionen i karossfabriken på Saab Automobile i Trollhättan. I dagsläget används off-lineprogrammerade robotprogram från IGRIP i flera robotceller på karossfabriken. IGRIP har under flera år används utan att man har någon metod för att utvärdera för hur Kapaciteten i robotcellerna utnyttjas. Begränsningarna hos IGRIP är att det inte automatiskt kan beräkna och generera kollisionsfria banor vilket är mycket tidskrävande. Programmeringen av via-punkterna sker via manuell inmatning i programmet vilket medför att de inte utnyttjar maximal Kapacitet i robotcellen.

Uppskattning av produktionstidsspann och kapacitet : En simuleringsbaserad studie för att uppskatta satsstorlekars påverkan på ett produktionsflödes kapacitet

Måleriet Chassi på Scania CV AB i Södertälje är en stödenhet som producerar kundanpassade artiklar till huvudproduktionslinan. Efterfrågan på dessa artiklar har varit och är högre än Måleriet Chassis Kapacitet. Detta har lett till att lastbilar som skulle producerats vid anläggningen i Södertälje har producerats på andra fabriker inom Scania koncernen. Därför önskar ledande personal på Måleriet Chassi att öka Kapaciteten utan några större investeringar. Således har detta examensarbete fokuserat på att identifiera ett förbättringsförslag som ökar Kapaciteten.För att lyckas öka Kapaciteten har fokus legat på att identifiera bättre regler för bestämmande av satsstorlekar.

Ugglarp : en fallstudie i implementering av den Europeiska landskapskonventionen

Social inlärning influeras av interaktioner, eller observationer, av en artfrände eller dennes produkter. Beteendet och närvaron av en artfrände kan påverka beteendet hos en individ, vilket i sin tur kan leda till överföring av nya beteendemönster i en population. De domesticerade djurens Kapacitet för social inlärning, samt effekterna av detta, är stora frågor inom husdjurens skötsel och välfärd. För värphöns är det viktigt att undersöka om skadliga beteendemönster, som kannibalism och fjäderplockning, är resultat av social inlärning. Syftet med denna litteraturstudie var att granska den domesticerade hönans (Gallus gallus domesticus) Kapacitet för att dra lärdom via social inlärning.

Metod för att beräkna kapacitetsbehov samt buffertstorlek för en kapsåg integrerad i ett delat produktionsflöde

Rundvik sågverk ingår i SCA Timber och producerar sågade och hyvlade trävaror. Sågverket har ett integrerat hyvleri som producerar ca 85 000 m3 hyvlade produkter årligen. För att minska kostnaden för hyvlade produkter vill man öka andelen integrerad råvara till hyvleriet, dvs råvara som inte passerat justerverket. Denna ökande andel integrerad råvara kom att leda till en större andel lägre kvaliteter i hyvleriet och för att kompensera detta planerades en investering av en automatoptimerande kaplinje. Syftet med denna undersökning var att utreda vilken Kapacitet och buffert kapmaskinen i en sådan investering skulle behöva för att inte utgöra någon begränsning i hyvellinjen.

Systemförluster och kapacitet i grundlacksprocessen

Inom måleriet på Volvo Lastvagnar, Umeå finns idag utrustning som hanterar hytterna med oidentifierade systemförluster och varierande Kapacitet i grundlacksprocessen. Det är nödvändigt att ha kännedom om vilka begränsningar som finns i processen för att kunna optimera den på ett effektivt sätt. Utrustningen som avses är två hissar och en transportvagn som alla tre är automatiserade och som används för att hantera hytterna från utgång kylzon efter grundlack fram till KOB-bufferten innan täcklack. Målen med uppdraget är att identifiera systemförlusterna, beräkna Kapacitet på utrustningen samt ta fram förslag som kan minimera alternativt eliminera systemförlusterna. Vid genomförandet har befintlig produktion i måleriet studerats. Litteraturstudie Lean production och Volvo Production System har utförts för att underlätta arbetet.Under arbetet genomfördes en tidsstudie som sedan sammanställdes för att användas för att identifiera systemförlusterna och beräkna utrustningens Kapacitet.

Fysisk kapacitet hos poliser i yttre tjänst utvärderad med Coopers och Harres test

BAKGRUND: I andra delar av världen testas den fysiska Kapaciteten hos yrkesverksamma poliser regelbundet. I Sverige finns inga tester eller krav på fysisk Kapacitet på yrkesverksamma poliser efter genomförd grundutbildning. SYFTE: Att undersöka den fysiska Kapaciteten hos poliser i yttre tjänst i Norrbottens polisdistrikt, för att påvisa om det finns ett behov av åtgärder för att upprätthålla yrkesaktiva polisers fysiska Kapacitet. METOD: Förfrågan om frivilligt deltagande från poliser i yttre tjänst gjordes till delar ur Norrbottens polisdistrikt. Coopers test 2000 m och Harres test, vilka Polishögskolan använder i rekryteringsprocessen, valdes som mätmetoder.

Utveckling av robotkap

Uppgiften med detta examensarbete var att ta fram en ny robotkap med högre Kapacitet än den nuvarande. En robotkap har till uppgift att ändkapa brädor till en förutbestämd längd. Den befintliga kapen har en takt på 120 brädor/min som maxKapacitet. När kontrollen av brädorna görs manuellt så är den Kapaciteten tillräckligt hög. Men nu har kontrollen börjat göras automatisk i nya anläggningar.

1 Nästa sida ->