I Sverige är det vanligt att man separerar ko och Kalv redan några timmar efter Kalvning. Enligt jordbruksverkets regler måste Kalven få i sig råmjölk inom 6 timmar efter att Kalven har blivit född för att försäkra att Kalven får i sig immunglobiner, antikroppar som är väsentliga för Kalvens immunförsvar. Antingen tillåts Kalven dia råmjölk på naturlig väg eller ges råmjölk till Kalven via en hink eller napphink efter att Kalven har blivit flyttad till en ensambox. I ekologiska produktionssystem är det tillåtet att hålla Kalven i ensambox i upp till en vecka, sedan flyttas den oftast till en gruppbox med andra Kalvar. I konventionella system är det tillåtet att hålla Kalven i ensambox i upp till åtta veckor.

Domesticerade djur separeras ofta abrupt från sin mamma efter födseln och ofta mycket tidigare än när den naturliga avvänjningen skulle ske. Naturligt sker avvänjning hos nötkreatur mellan 7 och 14 månader. De mjölkproducerande djuren separeras dock från sina ungar direkt efter födseln på de flesta gårdar i Europa och Nordamerika. Detta påverkar både ko och Kalv. Förutom att de separeras från varandra innebär ofta separationen ytterligare stressfaktorer som nya fysiska miljöer och sociala förändringar. Kor som separeras från sina Kalvar efter 4 dagar vokaliserar mer än kor vars Kalvar är yngre vid separationen.

Separation av ko och Kalv sker tidigt inom både konventionell och ekologisk mjölkproduktion. Enligt KRAV:s tidigare regler skulle ko och Kalv gå tillsammans under råmjölksperioden, det vill säga de första fyra dygnen. Nyligen ändrades reglerna till endast ett dygn och närmar sig i och med det praxis inom konventionell produktion, där djuren separeras omgående efter födseln. Detta innebär en stor kontrast mot nötkreaturens naturliga beteende, där ko och Kalv skiljs åt i samband med Kalvens könsmognad eller ännu senare. Studier har visat att den tidiga separationen inom mjölkproduktionen innebär en stress och ett potentiellt välfärdsproblem för både ko och Kalv.

Separation av ko och Kalv är idag en omdiskuterad fråga inom svensk mjölkproduktion, såväl konventionell som ekologisk. Meningarna går isär om vid vilken ålder Kalven bör separeras från kon ? omedelbart efter födseln eller först efter råmjölksperioden då Kalven är 3-4 dagar gammal. Hos våra domesticerade nötkreatur är ko-Kalv-separationen ofta abrupt och sker mycket tidigare än den skulle göra naturligt. I naturen är avvänjningen en process över flera månader där kon gradvis minskar digivningsfrekvens och mjölkmängd till den slutliga avvänjningsåldern på 8-11 månader.

Cryptosporidium parvum är en parasit som orsakar mild till allvarlig diarré hos unga Kalvar. Den sprids snabbt i en besättning och det är önskvärt att snabbt kunna identifiera patogenen för att bryta smittkedjan. I svenska mjölkbesättningar dominerar dock Cryptosporidium bovis hos unga Kalvar och även kryptosporidiearterna C. ryanae och C. andersoni har återfunnits i åldersgruppen.

In this study, 29 calves were dehorned by heat cauterisation at the age of 1 to 8 weeks. Before the procedure, the calves were given local anaesthetic but were not sedated. In connection with the dehorning, 14 calves were given the non-steroidal anti-inflammatory drug (NSAID) meloxicam and 15 calves were given placebo. During the following three days behavioural studies were performed to investigate if the different treatments had any effect on the calves´ postoperative behaviour. Head shakes, head rubs, kicks and ear flicks were studied, as earlier studies have shown that an increase in these behavioural patterns suggests postoperative pain.

The purpose of this study was to investigate the kind of treatment strategies used by Swedish Veterinarians with cattle practice when treating calves with symptoms of pneumonia. A questionnaire, consisting of seven questions, was sent to one hundred veterinarians who have had practice with cattle and are employed by the Swedish Board of Agriculture. The survey was answered by a total of 73% of the Veterinarians. Of the respondents, 73 % use Penicillins as their first choice of drug for treating calves with symptoms of pneumonia, and as their second choice 64 % use Tetracycline. Supplementary treatment such as NSAID (non-steroidal anti-inflammatory drugs) and/or SAID (steroid anti-inflammatory drugs) are used by 97.5 % of the respondents.

Kalvar är en besättnings framtid, men av flera orsaker riskerar denna grupp ofta att hamna i skymundan, t.ex. på grund av tidsbrist. Besättningar kan ansluta sig till Svenska Djurhälsovårdens nöthälsovård i så kallade paket. I både det stora och det lilla paketet ingår rådgivning och hjälp med sjukdomsförebyggande åtgärder. Syftet med studien är att få en överblick över Kalvhälsan i Sverige baserat på information som registrerats med hjälp av Kalvpaketet under 2005-2010. Data som registrerats från inskickade remisser var ankomstdatum, provtagande veterinär, veterinärstation, besättningens SE-nummer, besättningstyp och besättningsstorlek, samt provtagna Kalvars identitet och ålder.

In this study, cortisol in saliva and pain related behaviours in calves were used as markers of distress when comparing two different dehorning methods; scoop or cautery. We also investigated the effect of a non steroidal anti-inflammatory drug (NSAID), meloxikam, on postoperative distress after dehorning with either dehorning scoop or cautery iron. Twenty calves were dehorned on one randomly chosen side by scoop method and on the other side by cautery. Five months later, the effect on horn growth was investigated. Horn production was observed in seven of the calves.

Kalvar förvärvar passiv immunitet från modern enbart genom intag av råmjölk. Syftet med den här litteraturstudien är att ta reda på hur överföringen av passiv immunitet från ko till Kalv påverkas av råmjölkens kvalitet, volymen råmjölk som ges och tidpunkten för första råmjölksgivan. I litteraturstudien har också ingått att söka om utfodringssättet inverkar på överföringen av passiv immunitet till Kalvar. Studier visar att höglakterande kor samt kor i första och andra laktationen producerar råmjölk med lägre immunoglobulinkoncentration än låglakterande kor samt kor i tredje laktationen och uppåt. Dessutom minskar totalkoncentrationen immunoglobuliner om man slår samman flera volymer råmjölk.

Stress påverkar immunförsvaret och den fysiska hälsan samt individens välfärd och dess psykologiska hälsa men verkningsmekanismerna är fortfarande relativt outforskade. Det finns indikationer på att djur med lägre välfärd är mer stressade och därmed känsligare för infektion samt har svårare att göra sig av med infekterande agens än djur med högre välfärd. Målet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan välfärdsfaktorer och utsöndring av patogenen Cryptosporidium spp. hos unga Kalvar. Utöver detta avsågs att skapa en modell där parametrar från välfärdsbedömning används för att förutse utsöndring vilket i framtiden kunna ge en mer riktad provtagning i besättningar där smitta misstänks. Sextiofem Kalvar, mellan en och åtta veckor gamla, från två svenska besättningar undersöktes och bedömdes i studien.

En Kalv som får en dålig uppväxt löper större risk för att drabbas av sjukdomar och därför producera mindre mjölk när den blivit ko. Målet med den genomförda studien har varit att genom kvalitativa djupintervjuer med lantbrukare försöka påvisa skillnader i inhysning och skötsel av Kalvar på olika gårdar. Den givna mallen för Kalvskötsel känner de flesta lantbrukarna till. Med detta arbete skall det klargöras om denna mall följs. Vi ville således undersöka om det finns fler aspekter vad det gäller Kalvhälsa än exempelvis miljö, utfodring och byggnader.

Utveckling av antibiotikaresistens är ett problem som innebär ett stort hot mot folk- och djurhälsa. Resistensläget i Sverige övervakas kontinuerligt genom ett samarbete mellan Smittskyddsinstitutet, SMI och Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA. I Sverige har vi idag ett gott läge när det gäller resistens, men en oroande ökning av vissa fruktade multiresistenta bakterier ses även här. I flera studier, från olika länder, har man sett att förekomsten av antibiotikaresistens är högre hos unga individer för att sedan minska med åldern. När det gäller nötkreatur ser man en hög resistensförekomst i tarmfloran hos Kalvar framför allt under perioden då de utfodras med mjölk. Syftet med denna studie var att ytterligare öka förståelsen om hur den unga Kalven träffar på, och koloniseras av, de resistenta bakterierna.

Luftvägssjukdomar är ett av de vanligaste hälsoproblemen hos Kalvar och utgör en betydande kostnad för branschen. Luftvägssjukdomar är komplexa till sin natur och uppkommer endast då en kombination av faktorer som inkluderar djuret, miljön och infektiösa agens förekom-mer. Ofta är den primära patogenen ett virus och den påföljande lunginflammationen orsakas av bakterier. Ett bidragande virus, BVDV, har genom ett frivilligt kontrollprogram utrotats i Norden och det finns potential att utrota även BRSV. Genom en ökad förståelse för biosäker-het och hur ventilation av mikromiljöer, gruppstorlek och ålderssammansättning påverkar smittrycket och luftvägshälsan hos Kalvar kan byggnader och management-rutiner som mini-merar risken för respiratoriska sjukdomar utformas..

Kejsarsnitt är den enda möjliga metoden för att förlösa levande Kalvar när en vaginal förlossning är ogenomförbar. Trots detta har endast drygt hälften av de svenska nötpraktikerna någon gång utfört ett kejsarsnitt. Det kan ställas i relation till situationen i Nederländerna och Belgien där rasen belgisk blå är vanlig. Praxis vid uppfödning av belgisk blå är att undvika vaginala förlossningar till förmån för planerade kejsarsnitt. Syftet med litteraturstudien är att klargöra vid vilka typer av dystoki som kejsarsnitt är indikerat och vilka alternativ som finns samt att beskriva varför det utförs rutinmässigt på rasen belgisk blå. För att ge läsaren ett sammanhang beskrivs först kons normala anatomi och fysiologi ur ett Kalvningsperspektiv. Vid Kalvning stöts Kalven ut ur livmodern genom cervix och vagina.