En undersökning av sambandet mellan djurvälfärd och utsöndring av kryptosporidier hos unga kalvar i två besättningar
Stress påverkar immunförsvaret och den fysiska hälsan samt individens välfärd och dess psykologiska hälsa men verkningsmekanismerna är fortfarande relativt outforskade. Det finns indikationer på att djur med lägre välfärd är mer stressade och därmed känsligare för infektion samt har svårare att göra sig av med infekterande agens än djur med högre välfärd. Målet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan välfärdsfaktorer och utsöndring av patogenen Cryptosporidium spp. hos unga kalvar. Utöver detta avsågs att skapa en modell där parametrar från välfärdsbedömning används för att förutse utsöndring vilket i framtiden kunna ge en mer riktad provtagning i besättningar där smitta misstänks.
Sextiofem kalvar, mellan en och åtta veckor gamla, från två svenska besättningar undersöktes och bedömdes i studien. Välfärdsbedömningar gjordes i två delar, dels en beteendestudie, där varje box studerades för sig, och dels en individuell bedömning av varje djur. I samband med den individuella bedömningen samlades träckprover in och analyserades. Proverna renades och analyserades med avseende på Cryptosporidium spp. Sambanden mellan välfärdsbedömningen och utsöndringen analyserades genom enkel korrelationstest (Kendall?s tau). Dessutom analyserades data med Partial Least Squares (PLS) i ett försök att skapa en modell för att förutse utsöndring med hjälp av välfärdsfaktorer.
Det fanns ett statistiskt signifikant samband mellan flera välfärdsfaktorer och utsöndring av Cryptosporidium spp. Uttryck av beteenden som stångning och huvudskakning samt förekomst av skador och förhårdnader i huden var positivt kopplade till utsöndring. Uttryck av orala stereotypier var negativt korrelerat till utsöndring. Sambanden är dock svåra att tolka på grund av luckor i forskningen inom välfärdsparametrar för kalv och betydelsen av vissa beteenden. Den begränsade mängden data och olika förhållanden på de två gårdarna vad gäller boxarea, antal kalvar i boxen samt förekomst av olika beteenden ökar osäkerheten.
Med hjälp av de högst korrelerade välfärdsparameterna skapades en modell i PLS för att förutse utsöndring i framtiden. Varje parameter tilldelades en vikt i ekvationen med vars hjälp 45 % av variansen i utsöndringen från de provtagna kalvarna kunde förklaras. Vikterna i denna modell speglade till stor del resultaten från den enklare analysen. Den tyngsta negativa vikten var mindre rädsla för nya personer vilket skiljde sig åt jämfört med analysen med Kendall?s tau.
Dessa resultat visar att det finns tecken på flera samband mellan utsöndring av Cryptosporidium spp. och välfärd hos kalvar men vidare studier av fler kalvar i mer homogena besättningar samt utökad kunskap om välfärdsbedömning av kalv behövs för att undersöka detta vidare.