Sök:

Sökresultat:

48 Uppsatser om Kalv - Sida 2 av 4

Ekologisk hållning av mjölkkor : en jämförelse mellan KRAV och konventionella produktionsmetoder?

Vårt mål var att ta reda på om mjölkkors naturliga beteenden får utövas i de befintligadjurhållningssystemen och undersöka skillnader mellan KRAV och konventionelldjurhållning. Intervjuer görs på 35 konsumenter, 6 bönder och 2 djurskyddsinspektörer.Konsumenter intervjuas för att se hur mycket allmänheten vet om ekologisk hållning avmjölkkor och deras naturliga beteenden. En statistisk analys gjordes på intervjuerna avkonsumenter och bönder. Tre bönder på respektive produktion intervjuas för att få enjämförelse av åsikter om naturliga beteenden samt djurskyddsinspektörers åsikt om hurhållningen av kor fungerar tas fram. Bönderna på KRAV har alla lösdrift, längre bete ochavvänjer Kalven senare.

Artificiell insemination i dikobesättningar

Den vanligaste produktionsformen av nötkött sker i dikobesättningar, där kor och kvigor förväntas föda en Kalv per år. I sådana besättningar är fertilitet hos djuren en viktig faktor, då förmågan att föda fram en Kalv varje år påverkar inkomsten. I Sverige används naturlig betäckning i störst utsträckning, men ett alternativ är artificiell insemination. Syftet med detta arbete är att undersöka för- och nackdelar med artificiell insemination och varför det inte används i samma utsträckning inom dikobesättningar som hos mjölkkor, samt när det kan vara aktuellt att använda sig av. Den artificiella inseminationens påverkan på dräktighetsresultat varierar mycket i studierna, från 37 till 74 %, men det antyds att 50 % är ett gränsvärde där resultat över detta kan anses godtagbara. Ekonomiskt finns fördelar så som ökade Kalvvikter och mindre förluster relaterat till Kalvningssvårigheter, men nackdelar i form av ökade kostnader för veterinärtjänster och mediciner samt för arbete.

Omvårdnad för kalvar med lunginflammation

Pneumonia is a common disease in calves. There are several causes behind the disease. The main purpose of this litterary study was to estimate what kind of nursing calves with pneumonia could benefit from, especially the evidence-based nursing recommendations for the sick calves. A further purpose was to gain knowledge of different treatments of sick calves and what kind of practical measurements that are most suitable to use in the preventive work. The results in this study shows that there are only suggestions of nursing, rather than some actual evidence-based actions. The most important nursing actions is to isolate the calves with dyspnea, prevent or treatment of hypothermia, potential dehydration and malnutrition. It is also important to make sure to place the calf on soft and dry bedding.

Prissättning av dikalv :

Efter att ha fått förfrågningar från branschen har vi valt att i vårt examensarbete undersöka hur den avvanda diKalven ska värderas vid förmedling från dikoproducenten till slutgödning hos specialiserade slaktuppfödare. Idag finns ingen tillgänglig prislista att utgå från vid prissättning av djuren utan priset riskerar att i vissa fall bli ofördelaktigt för endera parten. Detta gör att det blir svårt att få fram underlag för kalkyler vilket i sin tur kan leda till att producenter avstår från att nyinvestera eller avvecklar sin befintliga produktion. Vårt mål var att hitta ett system där varje Kalv värderas utifrån dess kvalité, och som talar om på ett tydligt sätt för uppfödaren vilka egenskaper som leder till ett högre pris. Med ett sådant system skulle dikoproducenten i god tid kunna planera sin produktion efter vad marknaden efterfrågar och även i förväg kunna kalkylera med ?rätt? pris på de Kalvar som produceras i den enskilda besättningen.

Kalvens beteende i olika uppfödningssystem :

The purpose of this literature review was to investigate how the rearing systems influence the behaviour of dairy calves. Calves are social animals that form groups within the herd where play and social licking between calves are important social activities. Suckling is a complex behaviour and essential for the calf's survival. In the modern rearing systems the calf is usually separated from its mother soon after birth. Calves are then kept in individual pens, group pens or, more rarely, with a foster cow.

Kalvars upptag av immunoglobuliner och specifika antikroppar från Locatim®

This master thesis was conducted in order to investigate the effects of the browsing species Yeheb on animal tissues in Swedish landrace goats and to make a literature review in order to increase the knowledge of the importance of this plant for livestock production in Somalia. The evergreen Yeheb bush is a very important feeding source for grazing and browsing animals in Somalia during the dry period. Yeheb contains cordeauxiaquinone that stains the bones of the animals red/pink, which has been an increasing problem when exporting meat to foreign countries. In an experiment, two goats were fed dry and fresh leaves from the Yeheb bush for one and two months, respectively. The goats did not feed the intended amount of dry leaves, since the supply and palatability was not as high as estimated.

Blir ko och kalv mindre stressade vid ko-kalvseparation med nos- och slickkontakt än när de bara kan höra varandra?

The aim for this study was to investigate if it is less stressful for cow and calves in loose housing systems when separation is made so they can see and touch each other (Physical Contact-PC) instead of just hearing each other (Hearing Contact-HC). The behavior of eight cow- calf pairs (n=4 pairs per treatment) on an ecological dairy farm with cubicle housing were studied for four hours directly after separation and four hours the day after separation. The first four cows that gave birth were used for treatment PC, and the following four cows that gave birth were used for treatment HC. The only selection criteria used was that both cow and calf were healthy. Separation took place 3-4 days after birth and the calves were put separately in two different pens while the mothers were let loose into the cubicle system.

Högavkastande mjölkkor på bete : rutiner, skötsel och tillskottsutfodring

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin Kalv. Detta innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

Kalcium och kalvningsförlamning hos nötkreatur

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin Kalv. Detta innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

Teknisk vinkvalité i Sverige

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin Kalv. Detta innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

Hur stor betydelse har utfodrings- och avvänjningsstrategin för kalvens tillväxt och hälsa?

För snabb tillväxt och minimerad sjukdomsrisk hos Kalvar är det viktigt med en bra start i livet både när det gäller utfodring och skötsel. Syftet med litteraturstudien var att undersöka olika utfodrings- och avvänjningsstrategier och granska hur de påverkar tillväxt och hälsa hos Kalvar. De utfodringsstrategier som förekommer är att utfodra Kalvar med begränsad eller fri tillgång till mjölk, utfodring av helmjölk eller mjölkersättning och antalet utfodringar/dag. Utfodringsstrategierna kan kombineras på olika sätt tillsammans med varierande avvänjningsstrategier, där tvär eller gradvis avvänjning från mjölk alternativt kraftfoderbaserad avvänjning är vanligast. Resultat från olika studier visar att utfodring av stora mjölkmängder leder till en ökad tillväxt under mjölkperioden och att en nedtrappning av mjölkgivan innan avvänjning är nödvändig för att Kalven ska lära sig att konsumera större mängder kraftfoder och samtidigt bibehålla tillväxthastigheten.

Ger korsningsavel bättre mjölkkor? : frågor runt korsningseffekten

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin Kalv. Detta innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

Den fria ekologiska kon : en framtidssaga eller slutet för en levande landsbygd

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin Kalv. Detta innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

Insättningsrutinernas effekt på tillväxt samt effekten av klinisk sjukdom på ätbeteendet hos kalvar i gruppbox med automatisk mjölkutfodring :

The aim of the present study was to investigate the effect of strategy for grouping calves into group pens with automatic milk-feeding systems on the calves' health and growth rate. The usefulness of changes in feeding behavior recorded by the computerized milk-feeder during periods of illness to identify calves with clinical diease was also studied. In the first experiment, 64 calves were moved in and out of group pens in a continuous way, while 46 calves were transferred into group pens until the the pen was considered "full". The calves in the latter groups were then held together until weaning. It was found that calves in the fixed groups grew approximately 100 g / day more compared to the calves in the dynamic groups. Signs of clinical respiratory disease were less frequent in this group, while the incidence of diarrhoea was slightly higher. In the second experiment health parameters, milk consumption and feeding behaviour was recorded daily for 46 calves.

Möjligheter att förutsäga kalvningstidpunkt

Kalvning är en grundläggande del av mjölk- och nötköttsproduktion och varje dag föds flera hundra Kalvar i Sverige. Syftet med detta arbete är att sammanställa och diskutera de viktigaste fysiologiska och beteendemässiga signaler som indikerar nära förestående Kalvning. Det syftar även till att beskriva hur signalerna kan skilja sig mellan normala och svåra Kalvningar, samt mellan kor och kvigor. Bland de fysiologiska signalerna är juverfyllnad en av de viktigaste, men det finns stor variation i hur nära inpå Kalvningen juvret börjar fyllas. En annan viktig fysiologisk signal är helt uppmjukade bäckenligament som har visat sig indikera Kalvning inom 12-36 timmar.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->