Hur påverkar råmjölk kalvars immunitet?
betydelsen av råmjölkens kvalitet, när, hur och i vilken mängd den ges
Kalvar förvärvar passiv immunitet från modern enbart genom intag av råmjölk. Syftet med den här litteraturstudien är att ta reda på hur överföringen av passiv immunitet från ko till kalv påverkas av råmjölkens kvalitet, volymen råmjölk som ges och tidpunkten för första råmjölksgivan. I litteraturstudien har också ingått att söka om utfodringssättet inverkar på överföringen av passiv immunitet till kalvar. Studier visar att höglakterande kor samt kor i första och andra laktationen producerar råmjölk med lägre immunoglobulinkoncentration än låglakterande kor samt kor i tredje laktationen och uppåt. Dessutom minskar
totalkoncentrationen immunoglobuliner om man slår samman flera volymer råmjölk. Om kalvar får i sig minst 100 g immunoglobuliner uppnås som regel en tillfredsställande
immunoglobulinkoncentration i blodserum. Det finns många åsikter om hur detta ska åstadkommas. En del forskare menar att det är bättre att utfodra en mindre volym råmjölk
med hög immunoglobulinkoncentration upprepade gånger istället för en stor volym vid ett utfodringstillfälle. Andra pekar på att kalvar som utfodras med en stor volym råmjölk vid ett och samma tillfälle påverkas negativt, bland annat genom att absorptionsförmågan av immunoglobuliner över tarmepitelet till blodcirkulationen mättas. Mängden råmjölk som kalven får i sig påverkas av hur mjölken ges. Mängden immunoglobuliner som kalven
absorberar beror dessutom på tidpunkten för första givan. Slutsatsen av litteraturstudien är att kalvar bör utfodras med råmjölk med hög immunoglobulinkoncentration, helst genom diande. Om så inte är möjligt bör flaskmatning med flera mindre volymer ske vid upprepade tillfällen. Det är också viktigt att kalven får i sig råmjölk så snart som möjligt efter födseln.