Corporate Social Responsibility är ett aktuellt ämne och en strategi som många företag börjar använda sig mer av. Syftet i denna uppsats har varit att titta på tre svenska modebutikskedjor, deras CSR-arbete och CSR:s roll i Intrycksstyrningen på företagen och därmed deras anseende.Den centrala teorin i denna studie har varit den om Intrycksstyrning skriven av Erving Goffman i hans verkJaget och maskerna(2009). Vi har även använt oss av Archie B. Carrolls teori om CSR-pyramiden.Denna studie är komparativ och tre modeföretag har jämförts i deras Intrycksstyrning samt i deras CSR-arbete. Intervjuer har hållits med CSR-ansvariga på respektive företag.

Fitting in is something that many strive for in today?s society. In order to do this, more or less all of us use impression management. The illness Anorexia contradicts the norms of society since eating is a fundamental need, and to refrain from this is therefore a major discrepancy. It is the impression management among anorectics we have chosen to put our emphasis on in this survey in which about ten people have been interviewed with a qualitative method.

som individen tror uppskattas i det sociala sammanhanget,så den får fram rätt framtoning? Frågor av denna karaktär har varit med att byggaupp denna uppsats och drivit oss att ta reda på mer.Ovanstående är temat som denna uppsats behandlar och utreder. I fokusstår det mellanmänskliga mötet som sker under anställningsintervjun och hurIntrycksstyrning används. För kandidaten och för rekryteraren äranställningsintervjun ett tillfälle då de båda i de flesta fall vill framstå i så goddager som möjligt. Intrycksstyrning är en metod för att skapa och förstärka intryckmed hjälp av olika taktiker.

Med denna C-uppsats vill vi belysa bloggens betydelse för den unga bloggläsaren i Halmstad och Laholmskommun.  Genom tre teman som är konsumtion, livsstil och Intrycksstyrning vill vi få en ökad förståelse för bloggens betydelse för den unga kvinnans självkänsla med fokus på bloggläsaren och bloggerskan.   Metodtriangulering var grunden för vår metodologiska utgångspunkt. Vi har tittat på skriftliga källor, tidigare forskning och tre bloggare som vi sedan intervjuat. Samt en enkätundersökning som utfördes bland elever på olika gymnasieskolor i Halmstad och Laholm, vi lämnade ut totalt 105 enkäter. För att ge undersökningen en bättre bild av hur läsaren upplever bloggen intervjuade vi även tre bloggläsare. Vi har kommit fram till att bloggen har stor betydelse för den unga kvinnans självkänsla och vi belyser detta ur en bredare kulturell synvinkel. .

Målet med vår uppsats är att få en djupare förståelse för vilket inflytande den militäraverksamheten har på de rekryter som genomför en GMU. Genom en socialpsykologiskundersökning studeras de personliga och sociala följderna av att ta del av GMU som står förgrundläggande militär utbildning. I undersökningen deltar rekryter som genomför sin GMUpå regementet Lv6 i Halmstad. Utbildningen pågår under 3 månader och syftar till att gerekryterna en grund för en eventuell anställning inom försvarsmakten. De metoder somanvänds i undersökningen är deltagande observation och enskilda intervjuer, där fem ungakvinnor och fem unga män intervjuas.

Framväxten av informationssamhällets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvägar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur åtta chefer från större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i både närvarande och distanskommunikation. Frågeställningarna är:Vilka övergripande strategier använder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvägar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier använder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig själva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mångfacetterad bild av kommunikation. Cheferna använder kommunikation ständigt, i alla former, i alla kontexter både medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Syftet med den här uppsatsen är att försöka förstå varför människor fotograferar när de är på fest. Vilken roll spelar festfotograferingen för enskilda individer och dessa individers möten med andra människor? För att uppnå syftet med uppsatsen har jag studerat den sociala funktionen hos dels festfotografierna (produkterna), dels festfotograferandet (praktiken). Uppsatsens frågeställning är: ?Vad betyder egentligen festbilder för människor ur ett socialt perspektiv??Metoden som valts är fokusgrupper.

Denna uppsats syftar till att närmare undersöka hur flickor i 18-årsåldern förhåller sig till normativ femininitet i sociala medier, detta genom att närmare studera vilka sociala mekanismer som kan tänkas ligga bakom deras upprätthållande av stereotypa könsroller i sociala medier och vidare belysa dess potentiella efterverkningar. Tidigare forskning och den teoretiska referensramen tar sin utgångspunkt i Giddens teori om individens identitetsskapande och den reflexiva självidentiteten, och utforskas vidare i förhållande till Goffmans dramaturgiska perspektiv där fokus läggs på förändrade villkor för Intrycksstyrning i form av de möjligheter till strategisk självpresentation som erbjuds i sociala meder. Vidare beaktas detta i relation till betydelsen av grupptillhörighet och social identitet genom att belysa unga tjejers situation i sociala medier utifrån traditionella interaktionistiska perspektiv på reproduktion av genus. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i en kvalitativ metodansats och datamaterialet består av information insamlat från åtta semistrukturerade intervjuer med gymnasietjejer från två olika skolor i Stockholms län. Resultatet tyder på att olika sociala medier kan förstärka sterotypa idealbilder genom olika statusmarkörer som följer med in i det virtuella livet, samt att unga tjejer i sociala medier många gånger tycks upprätthålla en fasad, på så sätt att den ursprunliga identiteten förskönas, eller till och med ersätts av en ny ?online?-identitet.

Ett whistleblowingsystem, på svenska kallat visselblåsningssystem, är till för att underlätta för en anställd att slå larm om oegentligheter på en arbetsplats. Det kan vara en särskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrättat för ändamålet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblåsare kan även vända sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrätta ett visselblåsningssystem har blivit mer och mer populärt men konsekvenserna för den anställde som visselblåser är ofta av negativ karaktär. Visselblåsaren kan exempelvis bli mobbad på sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort från sitt arbete.

Syfte: Undersökningens syfte är att ta reda på vilka kompetenser och egenskaper arbetsgivare kräver vid rekrytering av säljare i telekombranschen. De kompetensområden vi avser att undersöka är formell kompetens, emotionell kompetens, estetisk kompetens och social kompetens.Teori: Warhurst et al. (2000) menar att det inom servicesektorn har skett ett tydligt skifte gällande vilka kompetenser organisationer söker hos anställda. Nickson, Warhurst och Dutton (2005) menar att vid rekrytering inom serviceyrken värdesätts sociala och estetiska egen- skaper snarare än formell kompetens. Färre arbetsgivare efterfrågar utbildning och vikten läggs vid hur personen är snarare än vad personen kan.

The aim with this work is to understand and point out how significant Facebook is for teenager´s identity-construction. Through interviews with six teenagers, three boys and three girls in the age of sixteen and seventeen, I investigated how teenagers use Facebook and what purpose these interviewees put out to be members at Facebook.The interview-material then was analyzed from selected sociological/social psychology theories and also previous research. The study showed that the interviewees self-presentations for the sake of their awareness was more characterized of reflexivity than spontaneity. Because of their broad audience they choose to not write or publish too private information about themselves on Facebook. Despite a reflexive approach the identity-construction on Facebook could be affected of other people in a negative direction.

Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur officerare inom den Svenska Försvarsmakten upplever sin yrkesidentitet. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat sex manliga officerare som studerar till överstelöjtnanter på Försvarshögskolan. Samtliga informanter valdes ut med hjälp av snöbollsurval och en av intervjuerna bestod av en pilotintervju. Vi har använt oss av Goffmans rollteori som teoretiskt ramverk, där Goffman använder sig av teatern som en metafor för att beskriva hur individer ständigt spelar olika roller.

Rökare får allt mer mindre utrymme att röka på och det blir allt mindre socialt accepterat att röka i dagens samhälle. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur rökaren upplever samhällets normer och negativitet kring rökning, samt hur detta påverkar dem. Vår huvudsakliga frågeställning har varit ?Hur påverkas rökare av samhället nedvärderande syn på rökning??, men även om det finns någon skillnad i deras rökningsbeteende beroende på social situation. Studien är gjord med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer, där vi intervjuat 6 rökare allt ifrån åldern 23-70.

Ambitionen med uppsatsen är att medvetandegöra läsare om konsumtionskulturen och hur den kan påverka individers identitet. Forskning visar på att vi lever i en konsumtionskultur som påverkar människors identitet och vilka sociala konsekvenser detta kan skapa. Syftet är således att öka förståelse för hur studenter upplever konsumtionskulturen. Studien är av en kvalitativ art med hermeneutik som metodansats och har genomförts med stöd av åtta intervjuer av studenteter på Högskolan i Halmstad. Empirin har tolkats utifrån teorier om konsumtionssamhället (Bauman), interaktion (Goffman) samt respektabilitet och kapital (Skeggs & Bourdieu).

Syftet med denna undersökning är att se hur lekmannaövervakare och klienter uppfattar relationerna sinsemellan ur ett sociologiskt perspektiv. Även hur dessa parter uppfattar relationen när det gäller kontakten och tilliten.Vi har utgått från en kvalitativ intervjumetod där vi har intervjuat sammanlagt åtta personer varav fyra lekmannaövervakare och fyra klienter.I arbetet har vi utgått ifrån fyra teorier, Intrycksstyrning, stigmatisering, stämplingsteori av Erving Goffman samt den abstrakta tilliten av Anthony Giddens.Resultatet visar att lekmannaövervakarna och klienterna har en viss tillit till varandra men visar samtidigt att det finns gränser på hur nära man som lekmannaövervakare vill komma sin klient och tvärtom. Vi har också kommit fram till att både klienter och lekmannaövervakare har en vetskap om hur man gör för att bygga upp ett förtroende hos varandra, men att alla bygger detta på olika sätt.I analysen kommer du att få läsa om hur vi kopplat vårt resultat till de fyra olika teorierna för att sedan kunna ge en förklaring ur ett sociologiskt perspektiv.Nyckelord: Frivård, relationer, tillit, klient och lekmannaövervakare.