Studien syftar till att undersöka hur särbegåvade elever i matematik upplever sig Inkluderade i matematikundervisningen. Inkludering har i studien betraktats ur tre aspekter, rumslig, social och didaktisk. Undersökningen har genomförts genom att sex lärare har intervjuats och därefter tretton av deras elever. Det är elever som lärarna uppfattat som särbegåvade i matematik.Lärarna har motiverat sina urval av elever med hjälp av egna kriterier, som till stor del kan kännas igen i Krutetskiis förmågor, med vilka han beskriver de särbegåvade eleverna.Eleverna upplever att de är rumsligt och socialt Inkluderade i den matematikundervisning som de varit del av under sin tid i grundskolan. Däremot finns det indikationer på att flera elever inte alltid känt sig Inkluderade didaktiskt, de upplever inte att de fått arbeta med uppgifter som är avpassade för dem.                                                                                 .

Inkludering av elever med funktionshinder kan ses som ett samspel mellan den Inkluderade, pedagogen och klasskamraterna. Klasskamraternas upplevelser av inkluderingen kan menas ha getts en underordnad betydelse i den tidigare forskningen. I denna uppsats läggs fokus på klasskamraternas syn på hur inkluderingen påverkat såväl deras egen som den Inkluderades skolgång. De förmedlar sin bild av inkluderingen kan förbättras och även hur denna förmedlar förståelse för varandras individuella förutsättningar och begränsningar i vardagen..

Vi har använt oss av ett produktivitetsmått tillsammans med lönestatistik som är giltig för oktober 2009 som mottogs från den aktuella högskolan för att studera könslönegapet inom samma yrkesgrupp inom samma företag. De huvudsakliga teorier som normalt används för att förklara könslönegapet är dels humankapital där kvinnors lägre utbildningsnivå och senioritet tidigare kunde förklara en del av skillnaden men som nu har tappat i förklaringsvärde när skillnaderna mellan män och kvinnor vad det gäller de faktorerna har minskat. Dels diskrimineringsteori som beskriver att kvinnor allokeras till lägre betalda arbetsplatser och yrken. Flertalet tidigare studier har inte inkluderat något mått på produktivitet varför det är svårt att uttala sig om vilken av teorierna som får stöd i vår data. Vårt mått på produktivitet tillsammans med tillförlitlig lönedata gör att vi kan uttala oss även om produktivitetens betydelse för könslönegapet.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt ?r att unders?ka om medelhavskost (MD) p?verkar graden av depression hos vuxna personer med depression. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus i januari 2023 efter randomiserade kontrollerade studier (RCT). S?kningen utgick fr?n tre block, d?r ett block innefattade depression, det andra blocket innefattade MD och det tredje blocket var RCT. Inkluderad population var vuxna (18?65 ?r gamla) m?n och kvinnor med kliniskt diagnostiserad depression eller sj?lvrapporterad depression de senaste tv? m?naderna eller l?ngre.

Studiens centrala syftet är att undersöka elevers upplevelse av inkludering. I intervjuer har fyra elever fått berätta om sina upplevelser av ämnet svenska som andraspråk och hur ämnet och mötet med den svenska skolan har fått dem att uppleva sig Inkluderade eller exkluderade. Viktigast för studien är frågeställningen: ?Vad får eleverna att uppleva sig Inkluderade?. Svaret på denna fråga sammanfattas av studiens titel: Att förstå, göra sig förstådd och bli lyssnad på.

Bakgrund: Acceptance & Comittment Therapy (ACT) används i de flesta smärtkliniker i Sverige. Trots att ACT har bra evidens, är det oklart vilka behandlingsprotokoll som används. Syfte: Syftet var att undersöka hur ACT implementeras kliniskt för personer med långvarig smärta. Metod: En databassökning genomfördes med sökorden: "acceptance and commitment therapy" AND "chronic pain" OR "persistent pain" i : Portal proquest, CINAHL, PubMED och Scopus. De Inkluderade studietyperna var RCT-studier, fallstudier, kvalitativa fallstudier, en studie som var både kvantitativ och kvalitativ och en reviewartikel med inkluderad kvalitativ fallstudie.

Studiens centrala syftet är att undersöka elevers upplevelse av inkludering. I intervjuer har fyra elever fått berätta om sina upplevelser av ämnet svenska som andraspråk och hur ämnet och mötet med den svenska skolan har fått dem att uppleva sig Inkluderade eller exkluderade. Viktigast för studien är frågeställningen: ?Vad får eleverna att uppleva sig Inkluderade?. Svaret på denna fråga sammanfattas av studiens titel: Att förstå, göra sig förstådd och bli lyssnad på.

Syftet med arbetet var att försöka ta reda på om inkluderad eller samlad undervisning är att föredra för särskoleelever och hur man ska arbeta för att det ska bli en lyckad inkludering. I studien användes kvalitativa och kvantitativa metoder. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med lärare som undervisade Inkluderade särskoleelever, samt med Inkluderade elever och särskoleelever på en grundsärskola. I intervjuerna användes en intervjuguide för att få djup i svaren, en attitydstudie genomförses med personalen vid den aktuella skolan. Resultatet visade att det är svårt att ge svar som gäller för alla elever.

Syftet med studien är att belysa lärares arbetssituation när det gäller arbetet med elever med diagnosen utvecklingsstörning som är Inkluderade i grundskoleklasser. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med två lärare som har jobbat med eller jobbar med inkludering av elever med utvecklingsstörning. Resultatet visade att de två lärarnas elever var kopplade till särskolans läroplan och de var på olika sätt Inkluderade i grundskoleklasser. Lärarna använde sig av olika hjälpmedel för att underlätta i elevernas vardag. Det fanns även extra resurser i form av personal.

Denna studies syfte är att beskriva inkludering och delaktighet i förskolan, hur pedagoger arbetar för att få barnen Inkluderade och uppleva delaktighet. Frågeställningarna i studien är, på vilket sätt visar sig ett barncentrerat förhållningssätt i relation till barns delaktighet? På vilket sätt visar sig ett vuxencentrerat förhållningssätt i relation till barns delaktighet? Data inhämtades genom observationer på en förskola i halland. Resultatet visar att när pedagogen har ett barncentrerat förhållningssätt bidrar det till ömsesidig delaktighet, barn emellan och mellan barn och vuxen. Om två pedagoger ingår i en aktivitet och den ena pedagogen intar ett vuxencentrerat förhållningssätt och den andra ett barncentrerat, tenderar det vuxencentrerade förhållningssättet att ta överhand.

Syfte: Syftet var att beskriva vilka icke-farmakologiska behandlingar som kan användas vid oro hos personer med demens samt att beskriva vilken inverkan studerade icke-farmakologiska behandlingar hade på oro hos personer med demens. Vidare var syftet att kontrollera vilka datainsamlingsinstrument som användes vid mätning av oro i Inkluderade studier samt om dessa testades i respektive studie gällande reliabilitet och validitet.Metod: Detta var en beskrivande litteraturstudie, litteratur eftersöktes i de vetenskapliga databaserna PubMed och Cinahl. 13 studier Inkluderades, dessa omfattade fem olika icke-farmakologiska behandlingsmetoder. Författarna läste, översatte och sammanställde först enskilt de valda studierna för att främja ett objektivt förhållningssätt. Den metodologiska aspekten datainsamling kontrollerades i Inkluderade vetenskapliga studier.Resultat: Det fanns varierande inverkan på orosnivån hos personer med demens av de icke-farmakologiska behandlingsmetoderna, musik-, arom-massage-, djurassisterad-, ljusterapi och Peacefull mind.Slutsats: Majoriteten av Inkluderade icke-farmakologiska behandlingsmetoder minskade orosnivån hos personer med demens.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur elever med Asperger syndrom (AS), som går Inkluderade i klasser i grundskolans senare år, upplever sin skolgång.Elva elever, både flickor och pojkar, intervjuades. Eleverna vi intervjuade hade en varierande bakgrund, vissa hade gått i vanlig klass med visst stöd, några hade varit placerade i särskilda undervisningsgrupper. Vi valde att arbeta efter en fenomenografisk ansats eftersom vårt mål var att ta del av ungdomarnas egna upplevelser och undersöka variationerna bland dem.Elevernas uppfattningar om sin skolgång varierade men de hade alla en positiv inställning till sin nuvarande form som Inkluderade elever i grundskolans ordinarie klasser, trots att de upplevde vissa svårigheter. De kände att de hade stöd i att ha fler kamrater med AS i skolan som de kunde välja att umgås med på raster och lunch..

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka effekten både kort- och långsiktigt gällande smärta och funktion vid bålstabiliserande träning jämfört med annan intervention hos patienter med subakut eller långvarig smärta samt att undersöka kvalitén på Inkluderade studier.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie vilken är en uppdatering av en tidigare litteraturstudie. Sökning gjordes i fyra databaser. Data extraherades från de Inkluderade studierna och presenterades i text och tabell. Metodologisk bedömning utfördes med hjälp av SBU:s granskningsmall.Resultat: Nitton studier Inkluderades. Studierna hade en varierande metodologisk kvalité och ingen uppvisade en fullgod kvalité.

Syftet med studien är att undersöka hur elever med hörselnedsättning som använder hörapparat eller cochleaimplantat bemöts i grundskolan samt att undersöka om de får tillgång till de hjälpmedel och verktyg som de är berättigade till. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger samt genom ostrukturerade observationer. Observationerna genomfördes i olika skolsituationer. Studiens resultat visar på att de deltagande pedagogerna har kännedom om vilka behov elever med hörselnedsättning har i skolan. De medverkande pedagogerna arbetar på liknande sätt i klassrummet för att ge de Inkluderade eleverna så bra förutsättningar som möjligt till inlärning och utveckling.

Syfte: Beskriva förberedande faktorer vilket kan ha betydelse vid smärtsamma procedurer på barn. Vidare var syftet att granska vilket urval de Inkluderade artiklarna använt sig av.Metod: Beskrivande litteraturstudie. Litteraturstudien grundar sig på tjugotvå Inkluderade artiklar. Tre stycken artiklar med kvalitativ ansats, sjutton stycken med kvantitativ ansats, samt två med både kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Fyra områden vilka kan ha betydelse vid smärtsamma procedurer på barn framkom. Distraktion: ett effektivt verktyg mot oro och ångest.