Syftet med vår uppsats var att undersöka hur en grupp fastighetsskötare upplever det informella lärandet och på vilket sätt ett Informellt lärande samt ett utvecklingsinriktat lärande sker på den undersökta arbetsplatsen. Uppsatsen är en fallstudie och har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är kommunalanställda och arbetar som fastighetsskötare. Resultatet har tolkats med hjälp av teoretiska modeller om Informellt lärande och utvecklingsinriktat lärande.

Syftet med vår uppsats var att undersöka hur en grupp fastighetsskötare upplever det informella lärandet och på vilket sätt ett Informellt lärande samt ett utvecklingsinriktat lärande sker på den undersökta arbetsplatsen. Uppsatsen är en fallstudie och har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är kommunalanställda och arbetar som fastighetsskötare. Resultatet har tolkats med hjälp av teoretiska modeller om Informellt lärande och utvecklingsinriktat lärande.

Utgångspunkten i denna studie har tagits ur ledares syn på validering. Det har skapats en förståelse kring hur validering används och vilka erfarenheter det finns kring begreppet. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer utfrågades sju personer i ledande befattning, vilket gav empirisk grund till arbetet. Det hermeneutiska perspektivet var utgångspunkt för arbetet. Vid tolkning av empirin användes den tematiska analysen som hjälpte till att strukturera den fakta som inhämtats genom att empirin kunde delas upp i tre grupper.Konstaterandet har gjorts att validering och Informellt lärande hör ihop.

ABSTRAKTSyftet med uppsatsen var att undersöka hur fritidslärare synliggör Informellt lärande påfritidshem för elever, föräldrar och övriga pedagoger i skolan samt att bringa reda i omfritidslärare har Informellt lärande med som grundtanke i den dagligafritidshemsverksamheten.I arbetet ges en beskrivning av bakgrunden till fritidshemmets framväxt ochlitteraturstudier om tidigare forskning om Informellt lärande. Undersökningengenomfördes med en kvalitativ ansats genom intervjuer med sex yrkesverksammafritidslärare.I det resultat som uppdagades framgick svårigheten att synliggöra det omätbarainformella lärandet för elever då stora barngrupper och liten personalstyrka ger mindretid för framför allt det enskilda samtalet men även för samtal i mindre grupper. Detframgick även att fritidslärarna anser att en god föräldrakontakt genom dagliga samtalvid hämtning och lämning samt att närvara vid skolans föräldramöten är det mestbetydelsefulla i synliggörandet av det informella lärandet för föräldrarna. Det blev äventydligt att fritidslärarna anser att de har svårt att synliggöra sin verksamhet och lärandetsom sker där för andra lärarkolleger på skolan då de har liten gemensam tid.Sammantaget underströk samtliga fritidslärare vikten av deras närvaro i barngruppen ochi att vara ett stöd i barnens lärande men att det behövs tid till detta. Alla fritidslärarebetonade vikten av samtalets betydelse i detta arbete.

Vi ville forma en helhetsbild av Informellt ledarskap utifrån teori, stärkt av en empirisk undersökning, för att sedan svara på hur formella ledare skall agera för att ha nytta av Informellt ledarskap. Utifrån helhetsbilden av Informellt ledarskap som vi genom teorin har skapat menar vi att informella ledare har två förmågor, empatisk förmåga samt förmågan att tolka och klargöra uppgifter. Tack vare dessa förmågor åtnjuter de ett stort förtroende hos medarbetarna. När osäkerheten i en organisation är stor finns ett behov av förståelse hos medarbetare. De informella ledarna skapar denna mening genom att tolka och klargöra budskap och rykten och växer sig starka genom detta.

 Syftet med vår undersökning var att uppmärksamma och synliggöra den matematik som barnen lär sig på fritidshemmet. Vi valde att genomföra vår undersökning genom enkäter och intervjuer för att få så väl ett kvantitativt som kvalitativt perspektiv på vår undersökning. I enkätundersökningen deltog tolv fritidspedagoger och vi intervjuade två av dessa pedagoger. Resultatet av undersökningen påvisar att det matematiska lärande som sker på fritidshemmet i första hand sker genom Informellt lärande i olika autentiska aktiviteter. Det är den vardagsnära och praktiska matematiken som pedagogerna upplever vara matematik.

Syftet med studien var att se hur lärande har upplevts av deltagarna i ett projekt samt deras syn på lärande, som hör samman med att projektets resultat används i de ordinarie verksamheterna. Studiens fokus låg på respondenternas upplevelser och deras egen syn på det inträffade. Projektet som undersöktes var Lärande väntrum som genomförts inom Landstinget i Kalmar län och finansierats av Samverkansdelegationen. Genomförandet av studien gjordes i form av intervjusamtal med sju projektdeltagare och sju som inte deltagit i projektet. Av resultatet framkom upplevd tidsbrist som ett hinder för arbetsuppgifter utanför de ordinarie (t.ex.

Denna studie handlar om ett utbildningsprojekt som var riktat till yrkesverksamma inom vård och omsorg utan formell utbildning. Utbildningens syfte var att erbjuda deltagarna formell utbildning med utgångspunkt i deltagarnas erfarenheter samtidigt som utbildningen skulle bidra till arbetsplatsernas gemensamma lärande. Ett viktigt inslag i utbildningen var pedagogiska handledare som hade till uppgift att ge olika former av stöd till de studerande. Föreliggande studies syfte är att studera lärande i en kontext där formellt lärande interagerar med Informellt och avser att ge svar på frågor om vilka förutsättningar och villkor som är nödvändiga för personalens lärande inom ramen för projektet samt hur lärandet utvecklas inom kontexten när formellt och Informellt lärande samspelar med varandra. Studien bygger på intervjuer, enkäter, fokusgrupper och deltagande observationer.

Denna uppsats behandlar fenomenet chefslöst medarbetarskap. Ett teoretiskt område som går att relatera till självstyrande team, delat ledarskap och Informellt ledarskap. Alla är företeelser som kan kopplas till platta organisationer, vilket är en organisationsform som under 2000-talet blivit allt vanligare. Detta väckte ett intresse hos undersökningsgruppen där frågor angående vilka effekter ett chefslöst medarbetarskap kan ha i en organisation uppstod. I uppsatsen redogör därför författarna, med hjälp av fallföretaget Fresh AB, för dessa effekter.Undersökningen i fallföretaget genomfördes med fem fokusgrupper med deltagare från olika delar och team i fallföretaget.

Kandidatuppsatsens syfte är att undersöka och analysera formella chefers uppfattningar av deras individuella ledarutveckling. Inom ramen av syftet fokuserar vi på uppfattningar av hur formell ledarutbildning respektive Informellt lärande påverkar ledarutvecklingen. Studien är av kvalitativ karaktär med inspiration av fenomenografi då studien inriktas på variationer av uppfattningar. Kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har genomförts för att urskilja chefernas olika uppfattningar. Resultatet indikerar att det finns en uppfattning av osäkerhet kring hur formell ledarutbildning påverkar ledarutvecklingen.

Syftet med denna uppsats är att analysera den kompetensutveckling som erbjuds till studievägledare på ett universitet. Genom detta analyseras även vilka möjligheter till att lära av varandra som studievägledarna får genom denna kompetensutveckling. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi genomfört sex semistrukturerade intervjuer med studievägledare. Dessa ingår i en grupp som arbetar med att planera kompetensutveckling för sin yrkesgrupp. Intervjuerna genomfördes på respondenternas respektive arbetsplats. För att analysera vårt empiriska material har vi använt oss av i huvudsak professor Roger Säljös sociokulturella teori.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om interaktionen med informationsteknologins nya verktyg kan beskrivas som en lärandeprocess och vidare försöka svara på frågan om hur detta kan tänkas gå till. Uppsatsen har kunnat påvisa att det är statistiskt säkerställt att det förekommer skillnader i hur lätta olika gränssnitt i verktyg för samma ändamål är att lära sig. Inlärningen i fallet att lära sig handskas med mobiltelefonens gränssnitt skulle då vara att användaren lär sig tolka, och tillägna sig de inbyggda antagandena om tekniken som utvecklaren har byggt in i tekniken. Det finns en mängd olika sätt att betrakta inlärning. Beroende av vilken idétradition man följer har man olika uppfattningar.

Sociala medier och andra medier har kommit att ta en stor plats i det svenska samhället. I takt med att samhället förändras har också elevernas intressen och vanor gjort det. Vi har under utbildningen till språklärare observerat att kunskapsnivån inom ämnet engelska kan skilja ganska mycket mellan elever i samma klass. Syftet med studien är därför att ta reda på hur elever i årskurs nio anser att de lär sig engelska bäst och hur formellt och Informellt lärande påverkar deras språkutveckling. För att få svar på syftet och studiens frågor har vi använt oss både av en kvantitativ metod i form av en enkät med fasta svarsalternativ, och en kvalitativ metod i form av en intervju i fokusgrupp.

The aim of this thesis was to investigate how teachers in school and in leisure time center look at informal and formal learning. Informal learning is often associated with leisure-time while formal learning is generally linked to school. My questions also deal with the teachers? view of each other?s activities from a learning perspective and visibility of informal learning. I have made an empirical study with qualitative, semi-structured interviews with three class teachers and three leisure teachers.

SyfteAvsikten med studien var att beskriva synen på verksamhetsförlagt lärande utifrån ett lärar- och elevperspektiv, samt undersöka aktörernas upplevelser kring språkinlärningen som sker i samverkan mellan VFL och formellt lärande i form av den schemalagda undervisningen i SFI-skolan. Studien har även lyft fram faktorer som påverkar lärandet på en praktikplats och elevernas möjlighet att inom verksamhetsförlagt lärande tillägna sig ett funktionellt språk som de behöver för att klara sig i samhället.MetodJag använde mig av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med två SFI-lärare och två SFI-elever som varvar studier i skolan med verksamhetsförlagt lärande på en praktikplats. Frågeställningar har behandlats med fokus på VFL kopplat till studiens teoretiska ram, centrala begrepp och forskning om Informellt lärande.Resultat Studien visar att aktörerna är eniga om att verksamhetsförlagt lärande i samverkan med studier i skolan gynnar språkutvecklingen hos SFI-elever. VFL skapar såväl möjlighet till språkanvändning i form av samtal och interaktion i autentisk miljö, som möjlighet till tillägnande av ett funktionellt språk.Meningsfulla praktikuppgifter, elevens engagemang och samarbete mellan skolan och praktikplatser bl.a. avgör dock hur VFL-eleven lyckas med sin inlärning.