Vår avsikt med denna studie var att undersöka och jämföra relationen mellan hur lärare tolkar begreppet elevinflytande samt hur de beskriver att de arbetar med elevinflytande i praktiken. Undersökningen genomfördes med kvalitativ forskningsansats med ostrukturerad enkät som datainsamlingsmetod. Enkäterna besvarades av 20 stycken lärare som är verksamma inom grundskolans tidigare  år. Resultatet visade att begreppsuppfattningen ser relativt lika ut hos pedagogerna och innefattar både formellt och Informellt inflytande, med störst fokus på det informella inflytandets betydelse för lärandet. Hur lärare arbetar med elevinflytande ser olika ut men beskrivs främst genom formella beslutsprocesser i form av klassråd.

Denna uppsats tar reda på var några ungdomar i årskurs nio har lärt sig att hantera datorn och hur man använder och tänker kring bilder på internet. Jag undersöker hur de pratar och berättar om sitt användande av olika digitala medier som TV, elektroniska spel som TV- och dataspel, mobil och Internet. Jag försöker att fånga det informella lärandet kring bildhantering och deras tolkningar av bilder. Ungdomarna som blev intervjuade valdes ut av sin lärare med hälften pojkar och hälften flickor, sammanlagt åtta stycken. Intervjuerna skedde i tre grupper.

Syftet med denna studie är att undersöka matbutiksanställdas upplevelse av kompetensutveckling och hur de anser att de uppnår kompetens. Ger kompetensutvecklingar en kompetens som de deltagande individerna finner användbar? Uppsatsen är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats. Undersökning är gjord genom halvstrukturerade intervjuer med åtta subjektivt utvalda matbutiksanställda, och resultatet presenteras narrativt, där varje intervju följs av en analys utifrån våra teoretiska utgångspunkter. En sammanfattande analys redogör för helheten som skapats utifrån de delar som varje intervju utgjort.

Syftet med studien var att undersöka det lärande som sker i fritidshemmet, hur det sker samt elevernas uppfattningar om skillnaderna kring lärandet i skolan gentemot fritidshemmet. För att få ökad förståelse av lärandet i fritidsverksamheten sökte vi svar på frågorna: 1. Vad uppfattar/upplever eleverna på fritidshemmet att de lär sig under sin vistelse där? 2. Hur uppfattar eleverna att det lärande som sker i fritidshemmet går till? 3.

Syftet med denna studie är att undersöka matbutiksanställdas upplevelse av kompetensutveckling och hur de anser att de uppnår kompetens. Ger kompetensutvecklingar en kompetens som de deltagande individerna finner användbar? Uppsatsen är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats. Undersökning är gjord genom halvstrukturerade intervjuer med åtta subjektivt utvalda matbutiksanställda, och resultatet presenteras narrativt, där varje intervju följs av en analys utifrån våra teoretiska utgångspunkter. En sammanfattande analys redogör för helheten som skapats utifrån de delar som varje intervju utgjort.

Syftet med förevarande uppsats är att utröna hur elever och lärare uppfattar inflytande och makt i en skolkontext, huruvida dessa uppfattningar de facto återspeglas i undervisningen samt om det är möjligt att gemensamt vidareutveckla utbildningen. Analysen utförs med hjälp av fyra separata kvalitativa enkätundersökningar, vilka inkluderar 32 elever (fördelat på två klasser) och fjorton lärare på två skolor i södra Sverige. Resultatet visar först och främst på att både lärare och elever ser på inflytande som något positivt och essentiellt för elevers utveckling. Dessutom går det, enligt de tillfrågade lärarna och eleverna, dels att konstatera att såväl formellt som Informellt inflytande är beståndsdelar i elevinflytandebegreppet, men även att både lärare och elever premierar det informella, undervisningsrelaterade inflytandet. Vidareutveckling förefaller därutöver primärt ske genom utvärderingar samt via en kontinuerlig dialog mellan lärare och elever.

Då miljöförstöringen fått ett allt större globalt fokus leder detta till att företag måste engagera sig i miljöfrågan. Små företag står för cirka 70 procent av de globala utsläppen och en förändring är därför nödvändig. En implementering av ett miljöledningssystem kan hjälpa mindre företag att strukturera sitt miljöarbete och ISO 14001 är ett av de mest använda systemen för ett aktivt miljöarbete. Inom de flesta organisationer finns dock ett motstånd mot förändringar, samtidigt som företagen har höga förväntningar på vad systemet kan bringa. Denna studie har undersökt vilka moment i ISO 14001 som förväntas skapa motstånd samt kräva motivation i ett mindre, Informellt styrt företag som bedriver tillståndspliktig verksamhet.

För att ekonomisyrningen i ett företag ska fungera används olika styrmedel. Syftet med den här uppsatsen har varit att identifiera styrmedlet belöningssystem och dess funktion i ett företag. Vi har intervjuat ekonomichefen vid företaget samt sammanställt enkäter från alla anställda för att kunna bilda oss en uppfattning om företagets belöningssystem. Det visade sig att företaget har ett ekonomiskt bonussystem som används i syfte att få företaget att växa.Kopplingen mellan strategier/mål och företagets formella belöningssystem kunde vi se genom de mest frekvent använda nyckeltalen. Vi identifierade också ett Informellt system bland de anställda.

SammanfattningDet har skrivits mycket om ämnet organisationskultur och hur en sådan kan användas för att skapaframgångsrika företag men något som saknats i litteraturen är det pedagogiska perspektivet somhandlar om hur en organisationskultur kan läras ut. Vi har därför valt att använda oss av ettpedagogiskt perspektiv i vårt arbete.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om några medarbetare vid två Ikea-varuhus,ett i Sverige och ett i Spanien, uppfattar att de lärt sig företagskulturen via formellt eller Informelltlärande. En litterär studie gav oss en teoretisk ram att utgå ifrån och sedan genomfördes intervjuermed fyra anställda samt en personalchef på respektive varuhus.Det resultat vi har kommit fram till är att medarbetarna vi intervjuat lärt sig om kulturenbåde genom Informellt och formellt lärande. Det informella lärandet sker främst genominteraktion med kollegor och det formella lärandet sker genom utbildningar, då främst genomintroduktionsutbildningen och genom olika former av ledarskapsutbildningar. Vi har också settatt det formella lärandet är något som påverkas av den för tillfället rådande ekonomiskasituationen och minskar eller prioriteras bort vid en ekonomisk kris.

SAMANFATTNINGTitel:Externa ledamöter ? Påverkan på struktur och process i styrelsearbeteNivå:C-uppsatsFörfattare:Lovedeep Singh och Simon NyströmHandledare:Tomas Källqvist och Stig SörlingDatum:2015 ? JuniSyfte:Syftet med denna studie är att belysa hur de externa ledamöterna påverkar strukturen och processen i styrelsearbetet.Metod:Studiens syfte har besvarats genom kvalitativ undersökningsmetod med abduktiv forskningsansats. Studien har hermeneutiskt perspektiv och fenomenet som studerats anses vara socialkonstruktivistisk. Det empiriska materialet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med representanter från åtta olika styrelser.Resultat & slutsats:Studien visar att uppfattningen om den externa ledamotens påverkan fördelas mellan styrelser med formellt aktivt styrelsearbete och Informellt passivt styrelsearbete. I styrelser med formellt aktivt styrelsearbete har den externa ledamoten en påverkan på strukturen genom att förändra sammansättningen.

Ideella organisationer verkar utan kommersiella vinstintressen och är icke-offentliga. De spelar en viktig roll i vårt samhälle och får allt mer utrymme och uppmärksamhet. Som alla andra arbetsplatser utgör de ideella organisationerna en arena för arbetsplatslärande. Syftet med min studie är att analysera och beskriva samt få djupare förståelse för arbetsplatslärande i en ideell organisation. Studien bygger på en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer av volontärer i en secondhandbutik.

Ideella organisationer verkar utan kommersiella vinstintressen och är icke-offentliga. De spelar en viktig roll i vårt samhälle och får allt mer utrymme och uppmärksamhet. Som alla andra arbetsplatser utgör de ideella organisationerna en arena för arbetsplatslärande. Syftet med min studie är att analysera och beskriva samt få djupare förståelse för arbetsplatslärande i en ideell organisation. Studien bygger på en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer av volontärer i en secondhandbutik.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd är organiserat i förskolan för barn med språkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att få reda på hur förskolor organiserar stödet till barn med språkstörning. Vi har intervjuat förskollärare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frågat dem dels hur stödet är organiserat och dels vilka förväntningar de har på specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt så är stödet till barn med språkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men också specialpedagog. Barnen remitteras till språkförskola via logoped eller specialpedagog.

Detta kandidatexamensarbete behandlar en matematisk idealisering av spricktillväxt i en halvcirkelskiva, med givna randvärden. Ett samband kunde härledas mellan spricklängden beskriven av och den idealiserade deformationen f på randen till skivan. Informellt kan detta skrivas enligt relationen nedan, där cm och Fm är två explicit givna funktioner..

SammanfattningInformellt ledarskap och hierarkibildning i grupperSyftet med denna uppsats är i huvudsak att studera hur man som formell ledare påverkar hierarkibildning och styrkan i det informella ledarskapet. Ett andra syfte har också varit att undersöka huruvida den interaktiva forskningsdesignen är tillämplig i en magisteruppsats. Den metod jag har använt är strukturerade och ostrukturerade observationer som jag har reflekterat över tillsammans med en praktiker. Detta har skapat lärprocesser hos oss båda och har genererat kunskap.De resultat jag har kommit fram till är att relationen mellan den formella ledaren och varje enskild gruppmedlem är viktig. Den relationen förhindrar hierarkibildning och avlastar den känslomässiga stress som kan föregå hierarkibildning, genom bland annat konfliktlösning.